Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Nr 4 2003 Årgång 69
Nio frågor till tre advokater
Stefan Lindskog, Wistrand advokatbyrå:
1. Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Man kan ha en del synpunkter på hur HD sköter sin uppgift som prejudikatbildande instans. Kvaliteten på avgörandena skiftar i hög grad. Man får en känsla av att både utgång och motiveringar i hög grad beror på sammansättningen i det enskilda fallet.
2. Vad utmärker ett bra prejudikat?
Ett HD-avgörande kan vara ett bra prejudikat på olika sätt. Det klassiska fallet är naturligtvis att HD antar en rättssats och därmed tydliggör rättsläget på samma sätt som lagstiftaren gör genom en lagregel. De flesta HD-avgöranden har dock inte en sådan pregnant karaktär. Det hindrar inte att ett HD-avgörande ändå kan vara ett bra prejudikat, nämligen om avgörandet genom en rättsmetodologisk medvetenhet från HD:s sida utformas så att det ger anvisning om en relevant rättslig argumenteringsmodell. Tyvärr möter man dock alltför ofta HD-avgöranden med rent prejudikatförstörande motiveringar, såsom att hänvisa till vad parterna ”får anses ha avtalat” (det vill säga en avtalsfiktion). Sådana motiveringar förklarar ingenting, de innebär endast att förklaringen döljs och skapar i förlängningen, inte rättsvisshet utan rättsovisshet.
3. Skriver HD bra domar utifrån detta intresse?
Som redan har framhållits skiftar kvaliteten på HD:s avgöranden.
4. Tar HD upp rätt frågor? Är det bra balans i de rättsområden som kommer upp?
Allmänt sett finns vissa tendenser till knappologi beträffande de frågor för vilka prövningstillstånd meddelas. HD borde visa större intresse för mer övergripande och principiella rättsfrågor.
5. Är det för svårt att få prövningstillstånd i HD?
Man kan inte generellt säga att det vare sig är för svårt eller för lätt att få prövningstillstånd i HD. Det händer emellertid att ett nekat prövningstillstånd framstår som alldeles obegripligt.
6. Vad tycker du om att antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd gått ned på senare år?
Om antalet överklaganden till HD har gått ned beror det väl närmast på konjunkturerna. Att antalet beviljade prövningstillstånd går ned är inget att säga om, förutsatt att det leder till bättre kvalitet på de avgöranden som meddelas.
7. Vilket prejudikatvärde har en 3–2-dom i HD?
Att en skiljaktig mening förekommer i ett avgörande ökar ofta prejudikatvärdet, eftersom den skiljaktiga meningen kontrasterar majoritetens mening och därmed tydliggör den. Att majoriteten är svag påverkar i och för sig inte prejudikatvärdet.
8. Borde HD satsa på en ökad specialisering?
Till en början bör specialisering ske vid prövning av prövningstillstånd. Jag har en känsla av att prövningstillstånd ibland nekas därför att det justitieråd som har avgörandet i sin hand helt enkelt inte känner till rättsområdet. Men även i övrigt kan finnas skäl för en viss specialisering.
9. Tar HD intryck av samhällsdebatten?
De enskilda ledamöterna tar säkert i varierande grad intryck av samhällsdebatten. Detta borde rimligen påverka dömandet. HD bör eftersträva att tydligare redogöra för de samhälleliga värderingar som ligger till grund för den rättsnormativa slutsats som ett avgörande är uttryck för.
Bo G. H. Nilsson, Rydin & Carlsten Advokatbyrå:
1. Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Såvitt jag kan bedöma bra när det gäller kvalitén på de avgöranden som meddelas. När det gäller urvalet är jag mer tveksam.
2. Vad utmärker ett bra prejudikat?
Tydlig anvisning om rättsläget på viktigt område med möjlighet att med någon säkerhet bedöma räckvidden av avgörandet.
3. Skriver HD bra domar utifrån detta intresse?
Det tycker jag ofta men inte alltid. Efter nyår fick vi till exempel läsa att HD höll fast vid den på senare år omdiskuterade tesen att en skiljeklausul binder konkursborgenärerna. Så långt allt väl. Men när sedan domen tar upp en diskussion som inte leder någon vart om möjligheten av intervention i skiljemål reses en ny fråga i stället för den som fått sin lösning.
4. Tar HD upp rätt frågor? Är det bra balans i de rättsområden som kommer upp?
Med all respekt för att det praktiska behovet av vägledning för rättstilllämpningen är stort även på andra områden tycker jag att den centrala civilrätten verkar något eftersatt medan medialt uppmärksammade fall verkar tillmätas prejudikatvärde oftare än andra.
5. Är det för svårt att få prövningstillstånd i HD?
Frågan kan ses från två sidor: om prejudikatvolymen är lagom respektive om det är för svårt att få ändring i hovrättens avgöranden. Om lämplig prejudikatvolym har jag ingen åsikt, men min uppfattning är att den ojämna kvalitén på hovrättsavgörandena dessvärre är ett problem i det svenska domstolsväsendet.
6. Vad tycker du om att antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd gått ned på senare år?
Jag har som sagt ingen mening om vad en lagom prejudikatvolym är och antalet avgöranden tror jag knappast är en bra mätare på hur en prejudikatinstans fyller sin uppgift. Det är uppenbart att både antalet domare och antalet domar i den högsta instansen måste begränsas om meddelade domar skall vara tillräckligt bra.
7. Vilket prejudikatvärde har en 3–2-dom i HD?
Inte särskilt mycket mindre än 5–0 i mina ögon, med tanke på hur ogärna HD verkar ställa till med plenum.
8. Borde HD satsa på en ökad specialisering?
Nej.
9. Tar HD intryck av samhällsdebatten?
Ibland kanske mer än tillrådligt – det är naturligtvis lockande att försöka vrida ett uppmärksammat mål rätt om det har gått snett, men principiellt är detta kanske inte HD:s roll enligt nuvarande lagstiftning.
Örjan Teleman, Halmstads Advokatbyrå:
1. Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Jag skulle vilja att HD tog upp fler fall. Det lär vara så att prövningstillstånd beviljas blott i ett par–tre procent av de fall som går till HD. Rimligen är behovet av ledning av rättstillämpningen större. Dock är det också min mening, att sammanställningen av domskäl under senare decennier har blivit bättre än tidigare.
2. Vad utmärker ett bra prejudikat?
Ett bra prejudikat bör innehålla en uttalad rättsregel. Gränserna för dess tillämpning ska klarläggas.
3. Skriver HD bra domar utifrån detta intresse?
Såvitt jag förstår är HD:s domar oftast väl skrivna. Jag skulle emellertid vilja få dem än bättre. Det finns utrymme för fler obiter dicta i frågor i nära anslutning till den som prövas. (Se till exempel NJA 1992 s. 773 om sammanblandning av giftorättsmedel med enskild egendom på bankkonto. Det är inte säkert om det hade någon betydelse för utgången att båda makarna använde kontot. Vidare är det oklart om det var av intresse hur stort värde de olika medelsslagen hade eller hur många transaktioner, som gjordes under den aktuella perioden. Var det grundläggande problemet att vid varje tidpunkt kunna fastställa storleken av andelarna giftorättsgods respektive enskild egendom och kunde inte detta problem lösas genom granskning i efterhand?)
4. Tar HD upp rätt frågor? Är det bra balans i de rättsområden som kommer upp?
Jag sysslar enbart med familjerätt i vid bemärkelse, främst med bodelningar samt arvskiften och därmed sammanhängande frågor. Tvister, som överklagas fullt ut, behandlas i fyra instanser med början hos bodelningsförrättare eller skiftesman/boutredningsman. Detta innebär, att parterna sällan går hela vägen till HD. Då de orkar, är det oftast svåra frågor saken gäller. Äktenskapsrätten och arvsrätten är utomordentligt centrala rättsområden, som det stora flertalet advokater arbetar med regelbundet. Prejudikatbildningen är där viktig men otillräcklig.
5. Är det för svårt att få prövningstillstånd i HD?
Jag är skeptisk till HD:s dispensprövning. Det är för svårt att erhålla prövningstillstånd. Rättsoklarheten är ännu påfallande i frågor, som löpande återkommer inom de områden jag kan överblicka och som överklagas till HD men icke beviljas pt.
6. Vad tycker du om att antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd gått ned på senare år?
Jag är osäker på orsaken till nedgången i antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd. Jag har dock förhoppningen att inte mina kolleger givit upp hoppet att kunna nyttja alla instanserna. Förhoppningsvis har inte dispensprövningen avsiktligen skärpts.
7. Vilket prejudikatvärde har en 3–2-dom i HD?
Värdet av en dom av en enig HD är knappast mindre än en 3–2-dom om däri uttalas en klar rättsregel. Just klarheten kan befrämjas av minoritetens kompletterande analys.
8. Borde HD satsa på en ökad specialisering?
En specialisering bör ske inom HD. Så är fallet på olika håll utomlands, där man inte kan tänka sig en annan ordning. För övrigt lär det vara så i HD att det förekommer en viss specialisering bland revisionssekreterarna.
9. Tar HD intryck av samhällsdebatten?
Så är säkert fallet. Det vore märkligt om inte justitieråden, vars verksamhet berör samhällets alla områden, följde upp och tog intryck av den allmänna debatten. Det är emellertid tyvärr sällan detta avspeglas i klara verba i domskälen.
HANS HELLBERG och TOM KNUTSON
1. Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Man kan ha en del synpunkter på hur HD sköter sin uppgift som prejudikatbildande instans. Kvaliteten på avgörandena skiftar i hög grad. Man får en känsla av att både utgång och motiveringar i hög grad beror på sammansättningen i det enskilda fallet.
2. Vad utmärker ett bra prejudikat?
Ett HD-avgörande kan vara ett bra prejudikat på olika sätt. Det klassiska fallet är naturligtvis att HD antar en rättssats och därmed tydliggör rättsläget på samma sätt som lagstiftaren gör genom en lagregel. De flesta HD-avgöranden har dock inte en sådan pregnant karaktär. Det hindrar inte att ett HD-avgörande ändå kan vara ett bra prejudikat, nämligen om avgörandet genom en rättsmetodologisk medvetenhet från HD:s sida utformas så att det ger anvisning om en relevant rättslig argumenteringsmodell. Tyvärr möter man dock alltför ofta HD-avgöranden med rent prejudikatförstörande motiveringar, såsom att hänvisa till vad parterna ”får anses ha avtalat” (det vill säga en avtalsfiktion). Sådana motiveringar förklarar ingenting, de innebär endast att förklaringen döljs och skapar i förlängningen, inte rättsvisshet utan rättsovisshet.
3. Skriver HD bra domar utifrån detta intresse?
Som redan har framhållits skiftar kvaliteten på HD:s avgöranden.
4. Tar HD upp rätt frågor? Är det bra balans i de rättsområden som kommer upp?
Allmänt sett finns vissa tendenser till knappologi beträffande de frågor för vilka prövningstillstånd meddelas. HD borde visa större intresse för mer övergripande och principiella rättsfrågor.
5. Är det för svårt att få prövningstillstånd i HD?
Man kan inte generellt säga att det vare sig är för svårt eller för lätt att få prövningstillstånd i HD. Det händer emellertid att ett nekat prövningstillstånd framstår som alldeles obegripligt.
6. Vad tycker du om att antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd gått ned på senare år?
Om antalet överklaganden till HD har gått ned beror det väl närmast på konjunkturerna. Att antalet beviljade prövningstillstånd går ned är inget att säga om, förutsatt att det leder till bättre kvalitet på de avgöranden som meddelas.
7. Vilket prejudikatvärde har en 3–2-dom i HD?
Att en skiljaktig mening förekommer i ett avgörande ökar ofta prejudikatvärdet, eftersom den skiljaktiga meningen kontrasterar majoritetens mening och därmed tydliggör den. Att majoriteten är svag påverkar i och för sig inte prejudikatvärdet.
8. Borde HD satsa på en ökad specialisering?
Till en början bör specialisering ske vid prövning av prövningstillstånd. Jag har en känsla av att prövningstillstånd ibland nekas därför att det justitieråd som har avgörandet i sin hand helt enkelt inte känner till rättsområdet. Men även i övrigt kan finnas skäl för en viss specialisering.
9. Tar HD intryck av samhällsdebatten?
De enskilda ledamöterna tar säkert i varierande grad intryck av samhällsdebatten. Detta borde rimligen påverka dömandet. HD bör eftersträva att tydligare redogöra för de samhälleliga värderingar som ligger till grund för den rättsnormativa slutsats som ett avgörande är uttryck för.
Bo G. H. Nilsson, Rydin & Carlsten Advokatbyrå:
1. Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Såvitt jag kan bedöma bra när det gäller kvalitén på de avgöranden som meddelas. När det gäller urvalet är jag mer tveksam.
2. Vad utmärker ett bra prejudikat?
Tydlig anvisning om rättsläget på viktigt område med möjlighet att med någon säkerhet bedöma räckvidden av avgörandet.
3. Skriver HD bra domar utifrån detta intresse?
Det tycker jag ofta men inte alltid. Efter nyår fick vi till exempel läsa att HD höll fast vid den på senare år omdiskuterade tesen att en skiljeklausul binder konkursborgenärerna. Så långt allt väl. Men när sedan domen tar upp en diskussion som inte leder någon vart om möjligheten av intervention i skiljemål reses en ny fråga i stället för den som fått sin lösning.
4. Tar HD upp rätt frågor? Är det bra balans i de rättsområden som kommer upp?
Med all respekt för att det praktiska behovet av vägledning för rättstilllämpningen är stort även på andra områden tycker jag att den centrala civilrätten verkar något eftersatt medan medialt uppmärksammade fall verkar tillmätas prejudikatvärde oftare än andra.
5. Är det för svårt att få prövningstillstånd i HD?
Frågan kan ses från två sidor: om prejudikatvolymen är lagom respektive om det är för svårt att få ändring i hovrättens avgöranden. Om lämplig prejudikatvolym har jag ingen åsikt, men min uppfattning är att den ojämna kvalitén på hovrättsavgörandena dessvärre är ett problem i det svenska domstolsväsendet.
6. Vad tycker du om att antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd gått ned på senare år?
Jag har som sagt ingen mening om vad en lagom prejudikatvolym är och antalet avgöranden tror jag knappast är en bra mätare på hur en prejudikatinstans fyller sin uppgift. Det är uppenbart att både antalet domare och antalet domar i den högsta instansen måste begränsas om meddelade domar skall vara tillräckligt bra.
7. Vilket prejudikatvärde har en 3–2-dom i HD?
Inte särskilt mycket mindre än 5–0 i mina ögon, med tanke på hur ogärna HD verkar ställa till med plenum.
8. Borde HD satsa på en ökad specialisering?
Nej.
9. Tar HD intryck av samhällsdebatten?
Ibland kanske mer än tillrådligt – det är naturligtvis lockande att försöka vrida ett uppmärksammat mål rätt om det har gått snett, men principiellt är detta kanske inte HD:s roll enligt nuvarande lagstiftning.
Örjan Teleman, Halmstads Advokatbyrå:
1. Hur sköter HD sin uppgift som prejudikatbildande instans?
Jag skulle vilja att HD tog upp fler fall. Det lär vara så att prövningstillstånd beviljas blott i ett par–tre procent av de fall som går till HD. Rimligen är behovet av ledning av rättstillämpningen större. Dock är det också min mening, att sammanställningen av domskäl under senare decennier har blivit bättre än tidigare.
2. Vad utmärker ett bra prejudikat?
Ett bra prejudikat bör innehålla en uttalad rättsregel. Gränserna för dess tillämpning ska klarläggas.
3. Skriver HD bra domar utifrån detta intresse?
Såvitt jag förstår är HD:s domar oftast väl skrivna. Jag skulle emellertid vilja få dem än bättre. Det finns utrymme för fler obiter dicta i frågor i nära anslutning till den som prövas. (Se till exempel NJA 1992 s. 773 om sammanblandning av giftorättsmedel med enskild egendom på bankkonto. Det är inte säkert om det hade någon betydelse för utgången att båda makarna använde kontot. Vidare är det oklart om det var av intresse hur stort värde de olika medelsslagen hade eller hur många transaktioner, som gjordes under den aktuella perioden. Var det grundläggande problemet att vid varje tidpunkt kunna fastställa storleken av andelarna giftorättsgods respektive enskild egendom och kunde inte detta problem lösas genom granskning i efterhand?)
4. Tar HD upp rätt frågor? Är det bra balans i de rättsområden som kommer upp?
Jag sysslar enbart med familjerätt i vid bemärkelse, främst med bodelningar samt arvskiften och därmed sammanhängande frågor. Tvister, som överklagas fullt ut, behandlas i fyra instanser med början hos bodelningsförrättare eller skiftesman/boutredningsman. Detta innebär, att parterna sällan går hela vägen till HD. Då de orkar, är det oftast svåra frågor saken gäller. Äktenskapsrätten och arvsrätten är utomordentligt centrala rättsområden, som det stora flertalet advokater arbetar med regelbundet. Prejudikatbildningen är där viktig men otillräcklig.
5. Är det för svårt att få prövningstillstånd i HD?
Jag är skeptisk till HD:s dispensprövning. Det är för svårt att erhålla prövningstillstånd. Rättsoklarheten är ännu påfallande i frågor, som löpande återkommer inom de områden jag kan överblicka och som överklagas till HD men icke beviljas pt.
6. Vad tycker du om att antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd gått ned på senare år?
Jag är osäker på orsaken till nedgången i antalet ansökningar och beviljade prövningstillstånd. Jag har dock förhoppningen att inte mina kolleger givit upp hoppet att kunna nyttja alla instanserna. Förhoppningsvis har inte dispensprövningen avsiktligen skärpts.
7. Vilket prejudikatvärde har en 3–2-dom i HD?
Värdet av en dom av en enig HD är knappast mindre än en 3–2-dom om däri uttalas en klar rättsregel. Just klarheten kan befrämjas av minoritetens kompletterande analys.
8. Borde HD satsa på en ökad specialisering?
En specialisering bör ske inom HD. Så är fallet på olika håll utomlands, där man inte kan tänka sig en annan ordning. För övrigt lär det vara så i HD att det förekommer en viss specialisering bland revisionssekreterarna.
9. Tar HD intryck av samhällsdebatten?
Så är säkert fallet. Det vore märkligt om inte justitieråden, vars verksamhet berör samhällets alla områden, följde upp och tog intryck av den allmänna debatten. Det är emellertid tyvärr sällan detta avspeglas i klara verba i domskälen.
HANS HELLBERG och TOM KNUTSON