Ett öppet brev till Sveriges advokatsamfund och Riksåklagaren
Nr 4 2021 Årgång 87Advokat Thomas Olssons och andra advokaters invändningar mot så kallade Encrochattar har bemötts av åklagare i ett debattlägg på ett sätt som Olsson uppfattar som hånfullt. ”Den hånfulla och arroganta attityd som allt fler åklagare uppvisar i debatten och på sociala medier måste på något sätt stävjas innan den underminerar den respekt för varandra som är en förutsättning för att systemet ska fungera”, skriver Thomas Olsson, som uppmanar Advokatsamfundet att snarast ta initiativ till överläggningar med Riksåklagaren om att utarbeta någon form av policy för hur åklagare och advokater ska bemöta varandra i det offentliga.
I en nitton sidor lång inlaga redovisar vi varför så kallade Encrochattar inte ska tillåtas som bevis. Inlagan innehåller tydliga hänvisningar till källor, rättspraxis och relevant lagstiftning. Inlagan bygger på månader av arbete som jag tillsammans med fyra andra advokater ägnat åt att försöka förstå vad det är som hänt. Var kommer bevisningen ifrån? Hur har den uppbringats? Hur kontrollerar man bevisningens autencitet?
I en debattartikel hos Svenska Dagbladet den 1 april 2021 har sex åklagare i chefsposition förklarat att de företräder ett antal åklagare som har ”behövt” bemöta de här invändningarna och det som anförs av försvarsadvokaterna är bara ”populistiskt och vilseledande”.
Personligen har jag inte tidigare varit med om att en debatt om juridiska frågor på det här sättet degraderas till en fråga om de inblandades dolda agendor. Jag har dock kunnat konstatera att representanter för åklageriet tar sig allt större friheter när det kommer till att angripa försvarsadvokater och den roll de har i rättssystemet.
Det som är oroväckande i just det här fallet är att det som vi anser vara en juridiskt svår, men viktig principiell fråga, avfärdas av sex chefsåklagare med ett hånfullt påstående om att vi är populister och försöker vilseleda. Varifrån kom den här attityden? När övergick vi från att diskutera sakfrågan till att håna varandra?
Särskilt allvarligt är det att det handlar om sex chefsåklagare, eftersom deras attityd till försvarsadvokater kan förväntas fortplantas ner i organisationen. Om chefen avfärdar advokatens invändningar med att det bara handlar om populism och vilseledanden, så är det den inställning som de underlydande också kommer att inta.
Jag inser att Riksåklagaren inte kan ingripa mot enskilda åklagares debattinlägg, men det borde vara möjligt för Åklagarmyndigheten att ta fram riktlinjer för hur de anställda ska förhålla sig till andra aktörer i rättssystemet. Den hånfulla och arroganta attityd som allt fler åklagare uppvisar i debatten och på sociala medier måste på något sätt stävjas innan den underminerar den respekt för varandra som är en förutsättning för att systemet ska fungera.
Jag uppmanar därför Advokatsamfundet att snarast ta initiativ till överläggningar med Riksåklagaren om att utarbeta någon form av policy för hur åklagare och advokater ska bemöta varandra i det offentliga. Vi kan inte fortsätta att ha det så här, där sex chefsåklagare avfärdar relevanta juridiska invändningar med hånfulla kommentarer om populism och vilseledanden.
Thomas Olsson
Advokat
Thomas Olsson är advokat sedan 1997. Han är verksam vid Fria Advokater i Stockholm och har tidigare varit ledamot av Advokatsamfundets styrelse.