Notiser

Timkostnadsnormen: 17 kronor i höjning

Timkostnadsnormen för 2022 är 1 442 kronor för den som är godkänd för F-skatt. Beloppet innebär en höjning med 17 kronor, eller knappt 1,2 procent, jämfört med 2021. För den som inte har F-skatt är timkostnadsnormen 1 097 kr.

Timkostnadsnormen styr ersättningen för advokater och jurister med uppdrag som till exempel offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden.

Problematiskt att lagstifta om gäng

Även om brottsligheten är ett stort samhällsproblem som behöver bemötas med lagstiftning är det problematiskt att skärpa straff för brott i ”kriminella nätverk”, när det inte finns någon legal definition av begreppet. Det påpekar Advokatsamfundet i sitt remissvar över betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68).

Advokatsamfundet skriver bland annat att förslagen riskerar att ”innebära oklarheter vid tillämpning och bristande förutsebarhet samt dessutom leda till ökat frihetsberövande av personer misstänkta för brott som inte alls utgör brott inom ramen för sådana kriminella nätverk som förslagen tar sikte på”.

Bolag som används för brott utreds

Justitierådet Johan Danelius ska på regeringens uppdrag utreda hur det kan motverkas att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och oegentligheter. Danelius ska bland annat redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag, samt föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande, och bedöma om bolagskapningar bör kriminaliseras.

Dir. 2021:115 Bolaget som brottsverktyg

HD: Kärleksbrev skäl för uteslutning

Den advokat som förmedlade brev till sin häktade klient från klientens flickvän överträdde ”en för en försvarare mycket central handlingsnorm” och borde ha förstått att hon överträdde gränsen för vad som kan accepteras. Det var därmed rätt av Advokatsamfundets disciplinnämnd att utesluta advokaten, enligt Högsta domstolen.

I beslutet, som meddelades den 25 november, konstaterar HD att advokaten i och för sig saknade ont uppsåt, och att ”meddelandena, såvitt framkommit, inte fick någon negativ inverkan på brottsutredningen eller på annat sätt orsakade skada”. Men digniteten av överträdelsen, att advokaten överlämnade flera meddelanden och att det fanns anledning att räkna med påtaglig kollusionsfara gör omständigheterna synnerligen försvårande, och advokaten ska därmed uteslutas.

Högsta domstolens beslut den 25 november 2021, i mål nr Ö 2854-21

Omvänd bevisbörda inte ok i rättsstat

Utredaren Petter Asp föreslår i ett betänkande att det ska göras lättare att förverka brottsvinster. Men Moderaterna vill gå ännu längre än straffrättsprofessorn och justitierådet och föreslår en omvänd bevisbörda, där dyra föremål och pengar som påträffas hos gängkriminella ska kunna förverkas, om inte vederbörande ”kan göra det sannolikt att egendomen förvärvats på lagligt sätt”.

Utspelet får hård kritik från Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. I en kommentar i tidningen Syre säger hon att det ”inte är förenligt med rättsstatens principer att – vare sig det gäller straff eller särskild rättsverkan av brott – frångå principen om att det är åklagaren som har bevisbördan för att viss egendom/pengar härrör från brottslig verksamhet”.

SOU 2021:100 Ny förverkandelagstiftning

Riksrevisionens rapport får kritik

En enda domare blev till tre olika, när Riksrevisionen granskade hur ersättningen till offentliga försvarare kontrolleras. Det avslöjade rådmannen Niklas Ljunggren på Twitter i januari.

Ljunggren reagerade på att tre av de tolv intervjuade domarna i rapporten uttalade sig nonchalant och kritiskt om bristen på kontroll, och begärde ut underlaget till rapporten. Det visade sig då att alla tre citaten kom från en och samma domare, medan det i rapporten framställs som att de uttalats av tre olika. Den ansvarige vid Riksrevisionen beskriver enligt journalisten Emanuel Karlstens blogg det inträffade som ”olyckligt”.

Vinge rapporterar transaktionsrekord

Med en 50-procentig ökning i antal transaktioner och ett totalt transaktionsvärde på 48 miljarder euro, var 2021 det mest transaktionsintensiva året någonsin för Advokatfirman Vinge. Byrån agerade under året rådgivare i 272 transaktioner, och slår därmed tidigare rekord från 2019 och 2020 med god marginal. Advokat Christina Kokko förutspår på Vinges webbplats ett ungefär lika starkt år 2022.

Riksrevisionen pekar på brister hos EBM

Dåliga yttre förutsättningar och bristande intern styrning försvårar för Ekobrottsmyndigheten, EBM, att effektivt bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det konstaterar Riksrevisionen, som granskat EBM:s arbete på området.

Ett grundläggande problem, enligt Riksrevisionen, är att EBM inte har styrt, prioriterat och inriktat verksamheten så att myndigheten kan arbeta effektivt. EBM:s underrättelseverksamhet saknar dessutom direktåtkomst till viktig finansiell information, bland annat hos Skatteverket och finanspolisen vid Polismyndigheten, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt.

MAQS satsar på integritet

MAQS Advokatbyrå har under senare tid rekryterat flera experter inom integritets- och dataskyddsområdet. Byrån lanserar nu sin nya satsning, en nationell specialistgrupp inom integritet och dataskydd. Bakgrunden till den strategiska satsningen är enligt MAQS ett allt större kunskapsbehov och stor efterfrågan bland klienterna.

Många poliser möter hot och våld i jobbet

Nästan hälften av poliserna i landet har utsatts för någon form av hot eller våld under de senaste tolv månaderna, och bland poliser i ingripandeverksamheten är siffran 8 av 10. Hoten blir dessutom allt grövre, enligt ny rapport från Polisförbundet.

”Polisman i tjänst ska tåla …” – en rapport om hot och våld mot poliser

Yngre och våldsammare klienter på Hinseberg

Klienterna på kvinnoanstalten Hinseberg har förändrats de senaste åren, rapporterar Kriminalvården. För tio år sedan var huvudbrottet bland de intagna på Hinseberg ofta narkotikarelaterat, som smuggling eller försäljning. I dag är i stället omkring 40 procent av klienterna dömda för våldsbrott. De nya intagna är unga och har en starkt kriminell identitet; flera är också utåtagerande med ett starkt våldskapital.

Dilemmasamling kan bidra till diskussioner

Institutet mot mutor, IMM, vill se mer diskussioner och reflektion om hur etiskt svåra situationer ska hanteras i arbetslivet. Som en hjälp har IMM tagit fram en ny skrift, en dilemmasamling med fokus på antikorruption. Samlingen innehåller bland annat situationer som rör förmåner, visselblåsning, vänskapsrelationer och hantering av leverantörer och mellanhänder. Dilemmasamlingen finns att ladda ner från IMM:s webbplats.