Annonser

Fakta om internationella krigsförbrytelser

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

ICC är den enda internationella domstol som är permanent inrättad för att utreda misstänkta krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Domstolen, som har sitt säte i Haag i Nederländerna, kan endast utreda brott om ett land inte kan eller vill ta sig an fallet. Grundregeln är att ICC bara tar upp ärenden i de länder som har erkänt domstolen.

Ett ärende kan hamna inför ICC på tre sätt:

1. Åklagaren kan besluta om att inleda en utredning baserat på anmälningar eller andra uppgifter, om landet i fråga har erkänt ICC.

2. Ett land kan på eget initiativ be ICC om hjälp att utreda misstänkta brott i det egna landet. Även ett land som inte har erkänt ICC har denna möjlighet.

3. FN:s säkerhetsråd kan ge ICC i uppdrag att utreda misstänkta brott var som helst i världen. Ett krav är dock att ingen av de permanenta medlemmarna lägger in sitt veto.

Två rättegångar har hittills avslutats. 2012 dömdes den kongolesiske rebelledaren Thomas Lubanga till 14 års fängelse för att ha rekryterat barnsoldater under inbördeskriget i Demokratiska republiken Kongo. I mars 2014 dömdes den kongolesiska rebelledaren Germain Katanga till 12 års fängelse för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Till grund för domstolen ligger Romstadgan från 1998 som har ratificerats av drygt 120 länder, dock inte av USA, Kina, Ryssland, Israel och Indien. Sverige anslöt sig till ICC 2001. ICC började arbeta i juli 2002. Åtal har väckts i 21 mål i åtta olika länder. Över 20 arresteringsordrar har utfärdats, bland annat mot Joseph Kony, rebelledare från Uganda, och Sudans president Omar al-Bashir.

 

Definitioner

Krigsbrott är ett samlingsbegrepp för folkmord, folkrättsbrott och grovt folkrättsbrott.

Folkrättsbrott eller grovt folkrättsbrott innebär att övergrepp har skett i samband med krig eller annan väpnad konflikt.

Folkmord är handlingar som syftar till att utrota en folkgrupp, helt eller delvis, genom att döda, allvarligt skada eller tvångssterilisera medlemmar i gruppen.

Källa: Polisen

 

De fyra Genèvekonventionerna

En viktig del av den humanitära rätten återfinns i de fyra Genèvekonventionerna. De antogs i gällande lydelse 1949 och anses i dag utgöra sedvanerätt. Den första Genèvekonventionen innehåller regler om behandling av sårade och sjuka soldater vid strider i fält. Den andra Genèvekonventionen handlar om hur sårade, sjuka och skeppsbrutna ska behandlas vid strider till sjöss. Regler för behandling av krigsfångar återfinns i den tredje Genèvekonventionen. I den fjärde Genèvekonventionen finns regler om skydd för civila i krig.

Källa: Röda Korset

 

Krigsförbrytartribunaler

Rwandatribunalen (ICTR), Jugoslavientribunalen (ICTY), tribunalerna i Sierra Leone, Kambodja och Libanon.

 

Lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

Lagen trädde i kraft den 1 juli och innebär bland annat följande:

• Nya regler har införts om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när gärningarna är en del i ett angrepp riktat mot en civilbefolkning.

• Ny bestämmelse om folkmord som har sitt ursprung i folkmordskonventionen införs i brottsbalken.

• Nya bestämmelser om krigsförbrytelser införs, som ersätter folkrättsbrottet. De nya bestämmelserna är mer detaljerade. Ett stort antal gärningar har samlats under rubriken.

• En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte har gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av dessa brott.

• Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna preskriberas.

• Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs från fyra till sex års fängelse.

• Universell jurisdiktion gäller. Svensk domstol kan döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som har begått brotten och var det har skett.

Källa: Dagens Juridik, Röda Korset

 

Personer som fällts för folkrättsbrott i svensk domstol

• Jackie Arklöv var den första svenska medborgare som fälldes för brott mot folkrätten. 2006 dömdes han till åtta års fängelse av Stockholms tingsrätt för att under det forna kriget i Jugoslavien ha misshandlat och torterat fångar som legosoldat i den bosnienkroatiska armén. Straffet fick ingen betydelse i praktiken, då Arklöv redan avtjänade ett livstidsstraff för polismorden i Malexander 1999.

• Ahmet Makitan dömdes 2011 till fem års fängelse för folkrättsbrott. Han dömdes för att ha torterat och förnedrat fångar i Bosnien under kriget i forna Jugoslavien 1992, där han stred för den kroatiska fascistiska HOS-milisen.

• Stanislas Mbanenande dömdes i juni 2013 till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott mot minoritetsfolket tutsi. Åtalet gällde händelser i Rwanda under folkmordet 1994. Domen, som är den första folkmordsdomen i Sverige, överklagades till Svea hovrätt. Hovrätten ändrade inte Stockholm tingsrätts dom och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd i målet.

• Milić Martinović dömdes i januari 2012 av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott, mord, försök till mord, människorov och grov mordbrand i byn Ćuška i Kosovo 1999. Domen överklagades. Svea hovrätt gick emot tingsrättens bedömning och ansåg inte att den säkert kunde dra slutsatsen att Martinović hade varit närvarande under massakern, något han hela tiden förnekade. I slutet av 2012 frikändes Martinović.

 

Krigsbrottskommissionen

Krigsbrottskommissionen ansvarar för alla svenska utredningar av folkmord och folkrättsbrott.

Kommissionen har för närvarande nio anställda och en budget på mellan åtta och nio miljoner kronor per år.

 

Internationella åklagarkammaren

Sex åklagare vid Internationella åklagarkammaren är specialiserade på ärenden som rör krigsförbrytelser. De har ett nationellt ansvar på åklagarsidan för dessa ärenden.

 

Länder där de misstänkta brotten har begåtts

9 Irak

3 Libyen

3 Syrien (inkomna 2013)

2 Nepal

2 Sudan

2 Ryssland

2 Burundi

1 Kongo

1 land okänt

1 Nigeria

1 Armenien

1 Rwanda

1 Tadzjikistan

1 Algeriet

1 Afghanistan

1 Chile

1 Somalia

Källa: DN, maj 2013