Regeringen utreder ersättning till rättsliga biträden

Advokatsamfundet uttrycker oro för utredningens direktiv. Regeringens särskilda utredare, lagmannen K-G Ekeberg, ska bland annat undersöka och föreslå på vilket sätt en utökad användning av taxa, en schablonersättning, istället för att timarvoderingssystemet tillämpas skulle kunna ha en kostnadsdämpande effekt.

Under 2012 beräknas anslaget Rättsliga biträden uppgå till nästan 2,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor sedan år 2000. Det totala anslaget till rättsväsendet uppgår till 39,4 miljarder kronor, varav mer än hälften går till polisen.

Regeringen konstaterar i sitt direktiv till utredaren att det troligtvis finns flera samverkande orsaker till kostnadsökningen, men att en stor anledning är den målutveckling som skett i domstolarna.

Antalet mål i svenska domstolar har ökat under lång tid. År 2000 var antalet mål 277 000, medan det 2011 var så många som 346 000. Det innebär en ökning på 25 procent. Brottmålen har under samma tidsperiod ökat från 61 000 mål till nästan 91 000. Vidare konstaterar regeringen att förutom att bli fler har målen också blivit mer omfattande och mer komplexa.

– Anslaget hade varit ännu högre om inte rättshjälpen begränsats och gjorts subsidiär till rättsskyddet, om inkomstgränserna för rättshjälp följt normal kostnadsutveckling och om domstolarna inte varit så stränga i sin syn på vad som är ersättningsgillt arbete, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg som tycker att utredningsuppdraget inger befogad oro.

I uppdraget för utredaren ingår särskilt följande:

• Se över om det är befogat att i någon mån begränsa tillgången till offentlig försvarare och målsägandebiträde för vissa fall.

• Överväga en skärpning av reglerna kring återbetalningsskyldighet för dömda.

• Föreslå begränsningar av möjligheten till byte av offentlig försvarare.

• Överväga att justera inkomstgränsen och avgifterna vid rättshjälp.

• Föreslå olika nivåer i timarvoderingssystemet för målsägandebiträden.

• Föreslå en utökad användning av schablonersättning, så kallad taxa i brottmål.

• Föreslå ett timarvoderingssystem för konkursförvaltare.

– Hur detta ska kunna göras samtidigt som rättssäkerheten garanteras låter sig inte alldeles lätt besvaras, säger Anne Ramberg och berättar att samfundet genom sin expert, Advokatsamfundets chefsjurist Maria Billing, i utredningen noga kommer att bevaka klienternas intressen.

– Problemet är inte som direktivet synes utgå ifrån att advokater i onödan arbetar för mycket, utan att de inte ersätts för allt det arbete de ska göra för att kunna ta tillvara klientens och rättssamhällets intressen, säger Anne Ramberg och tillägger:

– Jag har svårt att se hur utredningen kan resultera i någonting annat än att de uppenbara brister som finns redan i dag uppmärksammas och åtgärdas. Detta kan rimligen inte leda till att anslaget sjunker, utan tvärtom, säger Anne Ramberg.

För närvarande bereds rapporten Rätt ersättning till rättsliga biträden i Regeringskansliet. En rapport som Advokatsamfundet tidigare starkt kritiserat och man har också avstyrkt de flesta av Statskontorets förslag. Enligt samfundet innehöll rapporten flera faktafel och ofullständiga uppgifter, till exempel att tidigare undersökningar inte alls visar att advokater kan debitera för 72,5 procent av sin arbetstid som Statskontoret utgår från, utan snarare 65 procent av tiden. Även uppgifterna om advokatbyråers kostnader var för lågt beräknade menade samfundet och tyckte att Statskontorets rapport vilade på ett för dåligt underlag för att den skulle ligga som grund för några förändringar.

Uppdraget ”En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden” ska redovisas senast den 31 oktober nästa år.

Läs mer på Anne Rambergs blogg den 19 februari.