Juridifiering och filantropi stärker svag pro bono
Nr 3 2012 Årgång 78Det svenska juridiska systemet parat med en motvilja mot välgörenhet förklarar pro bono-verksamhetens traditionellt ganska svaga ställning i Sverige. Men samhällsförändringarna kan innebära en ny vår för advokaters frivilligarbete, anser historikern Lars Trägårdh.
Historikern Lars Trägårdh har forskat i USA i många år, bland annat om det civila samhället och politikens juridifiering. Han är väl bekant med den amerikanska pro bono-traditionen, och menar att den starka betoningen av advokaters frivilliga insatser där delvis förklaras av det juridiska systemet.
– I USA är lagen ett instrument för individen på ett annat sätt än i Sverige, förklarar han.
Möjligheten för enskilda att utkräva sina rättigheter i domstol utnyttjas ofta av företrädare för olika minoriteter och intressen. Det ger stora möjligheter för advokater att rycka in och bistå dem vars behov och rättigheter man känner särskilt för. Följaktligen finns också pro bono-projekt inom ett brett spektrum, påpekar Lars Trägårdh. För den som inte har tillgång till en advokat som arbetar pro bono finns i stället möjligheten att avtala om så kallad contingency fee, ett riskavtal där advokaten får ersättning som en andel av det skadestånd som kan tänkas utgå.
Det amerikanska systemet för rättighetsutkrävande fungerar i själva verket i stor utsträckning genom en blandning av pro bono och av contingency fee-ansatser, sammanfattar Lars Trägårdh.
– Det ena är en potentiellt vinstdrivande verksamhet för advokatbyråerna, den andra är mer en slags filantropisk impuls, som också speglar att advokaterna vill vara mer än bara vinstmaximerande. De har gått i law school för att de vill göra världen till en bättre plats. Då är det en slags "feel good-experience" att arbeta med pro bono, säger Trägårdh.
Globaliseringen påverkar
I Sverige ser rättssystemet helt annorlunda ut. Det får också följder för advokaternas engagemang.
– Jämfört med de anglosaxiska länderna har vi i Sverige en oerhört mycket svagare tradition vad gäller att se domstolar och processer som ett normalt sätt att driva och försöka lösa konflikter, säger Lars Trägårdh.
Det finns ännu inga hårda data över advokaters pro bono-verksamhet i Sverige. Men det allmänna intrycket hos olika initierade bedömare är att den växer och blir allt viktigare. Lars Trägårdh pekar på två olika trender som kan förklara en sådan ökning. Den första är att juridiken får en allt starkare ställning också här.
– Vi ser en ökande juridifiering även i Europa. Det beror bland annat på att den juridiska kulturen internationaliseras, och den amerikanska kulturen är väldigt stark i den utvecklingen. Det betyder att tendenser och traditioner därifrån sprider sig, säger Trägårdh.
Konkret märks juridifieringen av att institutioner som EU-domstolen och Europadomstolen får allt större inflytande, inte minst i frågor som rör mänskliga rättigheter.
Den andra trenden är att filantropi och välgörenhet som fenomen håller på att återupprättas i Sverige, menat Lars Trägårdh.
– Välgörenhet har kopplats ihop med en gammal borgerlig, unken, patriarkal tradition, som välfärdsstaten med sin betoning på sociala rättigheter skulle ändra på. Men det har förändrats på senare år. Vi ser att ordet välgörenhet kan användas igen, och det märks ett större intresse för filantropi, avdragsrätt för gåvor och sådant, säger han.
Pro bono på svenska
Samhällsförändringarna skapar alltså, å ena sidan, ökade möjligheter för just advokater att tillämpa sina juridiska kunskaper, och å andra sidan en ökad legitimitet för enskilda och företag att bistå med gåvor i olika former.
Men hur kan man förklara just de unga advokaternas och juristernas omvittnade intresse för pro bono-arbete?
– Jag tror att det är ett uttryck för en, i mitt perspektiv, rätt hälsosam vilja hos de unga juristerna att göra något annat än att bara vara tjänare för storföretag som på olika sätt använder juridiken i sina mellanhavanden, säger Lars Trägårdh.
Han konstaterar att pro bono kan erbjuda en möjlighet att kombinera materiell trygghet med socialt patos.
– Det är ett sätt att få ett välbetalt arbete, karriär och materiell framgång, men också utrymme för att arbeta med juridiken i fall där den är mer tydligt kopplad till sociala och politiska mål eller åtminstone hjälpa individer, säger Lars Trägårdh.
Lars Trägårdh är inte lika bekant med svenska advokaters frivilligarbete som med de amerikanskas. Men han blir mycket intresserad när han får veta vad de intervjuade advokaterna berättat. Det är på sätt och vis helt logiskt, menar han, att advokatbyråerna väljer att stödja organisationer framför att driva enskilda fall.
– Man arbetar inom den gamla svenska organisationskulturen. Det blir en ny variant av vår folkrörelsetradition, konstaterar han, och fortsätter:
– Jag kan tänka mig att pro bono får sin egen form i Sverige. Det blir inte en spegelbild av USA eller Storbritannien, utan får sin egen karaktär. Samtidigt finns det globala trender, som intresset för mänskliga rättigheter.
Intresset manifesteras i USA exempelvis av advokaters arbete för Guantánamofångarna. I Sverige motsvaras det kanske av engagemang för flyktingfrågor eller romernas situation.
– Det är del av samma verklighet, där mänskliga rättigheter ofta står mot vad vi kan kalla medborgerliga rättigheter. Där tror jag att det finns likheter, samtidigt som det finns jättestora skillnader också mellan de nationella traditionerna, avslutar Lars Trägårdh.