Så utbildas framtidens advokater

År 2007 lät Högskoleverket en grupp experter granska landets juristutbildningar. Bedömargruppen fann att juristprogrammet vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Uppsala och Umeå universitet alla uppfyllde kvalitetskraven för yrkesexamina.* Samtidigt konstaterade gruppen att utbildningen också drogs med en rad problem, som man kände igen från tidigare granskningar. Enligt bedömningen präglades juristprogrammet bland annat av långa studietider, dålig arbetslivsanknytning och stark betygshets bland studenterna.

Också fackförbundet Jusek, som bland annat organiserar jurister, har riktat hård kritik mot juristprogrammet. De blivande juristerna får i genomsnitt åtta timmars undervisning i veckan. Alldeles för lite, anser Jusek, som jämför med blivande juristassistenter som i stället ges 15 timmars undervisning i veckan.

Många platser, många sökande
Men oavsett de kritiska rösterna växer juristutbildningen. Under 2010 antogs 2007 nya studenter på juristprogrammet, det som tidigare hette jur. kand.-programmet. Siffran är den högsta i Högskoleverkets statistik, som sträcker sig tillbaka till 1995, då 1653 studenter inledde sina studier. Till dessa studenter kan man också addera alla dem som läser vid något av de andra rättsvetenskapliga programmen, exempelvis den affärsjuridiska utbildningen vid Linköpings universitet.

Trots det rekordstora antalet platser kommer de allra flesta sökande överhuvud taget inte in. Juristprogrammet vid de sex olika lärosäten där det finns har under de senaste fyra åren haft ett sökandetryck på mellan 3,4 och 5,5 sökande per utbildningsplats, enligt Högskoleverkets statistik.

Flest juriststudenter har Stockholms universitet med 638 nybörjare år 2010, följt av Uppsala med 558. Lund, på tredje plats, är betydligt mindre. Under 2010 började 313 studenter på juristprogrammet vid Sveriges näst äldsta universitet.

Många av studenterna är unga, ofta kommer de direkt från gymnasiet. Höstterminen 2010 var 83 procent av nybörjarna vid landets juristprogram under 24 år. Höstterminen 2000 var motsvarande siffra 75 procent. I Umeå var den genomsnittliga åldern bland nybörjarna höstterminen 2010 den lägsta sedan 1993, 21,4 år.

Kvinnorna dominerar bland studenterna, de utgör knappt 60 procent av nybörjarna och drygt 60 procent av dem som tar ut examen.

De grundläggande målen för juristprogrammet är desamma vid alla lärosätena. Men lärosätena har ändå rätt stor frihet att sätta sin prägel på utbildningen.

Vid det nyaste av universiteten, Örebro, satsar man bland annat på retorik och processrätt. Utbildningsansvarige Jesper Ekroth berättar att juristprogrammet etablerat kontakt med retorikämnet vid universitetet. Syftet är att ge studenterna träning i att tala och agera inom de roller en jurist kan ta efter utbildningen.

– Vi satsar mycket på retoriska övningar och rättegångsspel, men också på att en retoriker följer studenterna under grundnivån och har individuell kontroll och följer upp progressionen, berättar Ekroth.

Just retorikkunskaper är något som arbetsgivarna tydligt önskat mer av hos de nyexaminerade juristerna (se artikel på sidan 32).

Det största lärosätet i antalet studenter räknat, Stockholm, satsar på valfrihet. Redan i dag erbjuder man fler specialkurser än konkurrenterna, och de kommer att bli ännu fler med de förändringar som planeras, berättar dekanus Said Mahmoudi (se artikel på sidan 34). Lunds universitet lyfter fram sin internationella prägel, där internationell rätt i stor utsträckning är integrerad i övriga ämnen. Närheten till den euro­-

peiska kontinenten sätter spår genom att Lund har ett omfattande studentutbyte. En del av de nya juristerna får också sina första tjänster i Köpenhamn, berättar dekanus Christina Moëll.

Även Göteborgs universitet har lagt in EU-rätten och Europarätten i undervisningen på olika rättsområden. Utbildningen i Göteborg präglas också av att den ges vid Handelshögskolan.

– Våra lärare undervisar på de andra institutionerna på Handels, och vi har lärare från andra institutioner på juristprogrammet. Det är en stor tillgång att kunna ”gå in till grannen” på den här skolan, eftersom alla våra grannar är experter i ämnen som alltid är relevanta för forskning och utbildning i juridik, säger Andreas Moberg, ordförande i Utbildningsnämnden vid Juridiska institutionen.

Basgrupper ger fördelar
Institutionerna i Umeå och Uppsala vill främst profilera sig med sin pedagogik, grundad på teorin om problembaserat lärande. Metoden innebär att man i stor utsträckning arbetar med fallstudier och problemlösning, i stället för föreläsningar och självstudier.

– Vi bygger utbildningen på mycket studentaktivitet och använder scenarier som är kopplade till verkligheten så mycket som möjligt. Redan från första början låter vi också studenterna arbeta med rättskällorna, förklarar Margareta Brattström, ordförande för utbildningsutskottet vid Juridiska fakulteten i Uppsala.

Från första början delas studenterna också in i basgrupper om några få elever. Basgruppens viktigaste uppgift är att förbereda seminarieuppgifterna. Men enligt Margareta Brattström har arbetssättet också gett stora sociala fördelar.

– Den sociala alienationen har minskat betydligt. Eleverna får ett socialt sammanhang och mår därför mycket bättre. Det i sin tur får genomslag på att genomströmningen ökar och att färre studenter hoppar av, berättar hon.

Även i Umeå arbetar studenterna i basgrupper med problembaserat lärande sedan 1993. Studierektorn Ulf Israelsson är nöjd med resultatet av detta arbetssätt.

– Studenterna lär sig en metod att jobba med juridik i grunden. Det är inget vi matar in i dem, utan de får själva försöka hantera materien som finns och som ligger till grund för de olika seminarieuppgifterna. Sedan får de naturligtvis redovisa detta och resonera vid seminariet, säger han.

Men arbetssättet med grupparbeten, verklighetsanknutna övningar och seminarier är inte unikt för Uppsala och Umeå. I Örebro och Göteborg har rättegångsspel och praktiska övningar en viktig roll i utbildningen. Även Stockholms universitet planerar nu att lägga in mer undervisningstid för studenterna. Och fakulteten i Lund har också influerats av den problembaserade inlärningsmodellen, förklarar dekanus Christina Moëll.

– Tonvikten ligger på att träna förmågan till juridisk analys och problemlösning. Muntliga och skriftliga redovisningar är också viktiga inslag. Varje termin ingår informationssökning i tryckta och elektroniska medier i undervisningen, uppger Moëll.

Lunds universitet har också valt att satsa särskilt mycket undervisningstid på första terminen, för att ge studenterna en bra start på utbildningen. Högskoleverkets bedömargrupp berömde i sin granskning satsningen, men konstaterade också att det riskerar att bli ett glapp för studenterna mellan den första och andra terminen, då lärartiden ersätts med mer självstudier.

Billig utbildning
Beskrivningen av det nya arbetssättet leder lätt tankarna till en helt ny utbildning, utan ”korvstoppning” i fulla föreläsningssalar. Men de pedagogiska ambitionerna till trots är storföreläsningar med hundratals studenter i salen fortfarande vanliga på juristprogrammet.

En viktig förklaring är att juristprogrammet har ett rätt begränsat ekonomiskt utrymme att spela på. I en föreläsning kan två lärartimmar nå flera hundra studenter samtidigt, medan seminarier kräver mångdubbla resurser. Däremot blir kanske inte utrymmet för frågor och diskussion särskilt stort.

Fackförbundet Jusek är mycket kritiskt mot bristen på resurser för samhällsvetare och jurister.

– Det gör att även om idéerna och nytänkande finns till nya undervisningsformer så blir det de stora föreläsningarna som dominerar. Det finns förstås enstaka initiativ och utbildningar där man lyckats, men det är lite att trolla med knäna, för resurserna räcker inte riktigt till att vara så innovativ, säger Hanna Berheim, ansvarig för utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor på Jusek.

Enligt Jusek beror juristprogrammets dåliga ekonomi till stor del på dagens ersättningssystem till läro­sätena. För varje juriststuderande får universiteten ungefär 40 000 kronor per år och student, förutsatt att studenten tar alla sina poäng, samma ersättning som ges för humanister, samhällsvetare och teologer. Siffran kan jämföras med ersättningen för studerande på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, på närmare 92 000 kronor per år och student, eller 131 000 kronor per student vid medicinska utbildningar. En del av ersättningen reduceras för studenter som halkar efter eller väntar med att ta sina poäng, vilket missgynnar utbildningar med låg genomströmning.

Den jämförelsevis låga ersättningen får kritik också från universiteten.

– Det är för lite betalt för varje student. Vi försöker hålla nere föreläsningarna lite, för inlärningseffektiviteten är väldigt begränsad hos studenterna. Det är något helt annat när de får sitta i mindre grupper och jobba själva med praktiska juridiska frågor. Men just den undervisningsformen är ju jättedyr, säger Jesper Ekroth, utbildningsansvarig i Örebro.

Den låga ersättningen innebär att olika undervisningsmetoder ständigt måste vägas mot varandra, förklarar Ekroth.

– Satsar vi på ett rollspel tvingas vi kanske ta bort vissa föreläsningar och moment där studenterna får läsa in sig själva helt enkelt, säger han.

Även Andreas Moberg vid juridiska institutionen i Göteborg önskar mer pengar.

– Om vi hade ekonomiska möjligheter att exempelvis halvera antalet studentplatser skulle utbildningen bli bättre redan av det skälet att vi skulle få en närmare kontakt med studenterna. Det skulle också innebära att vi kunde göra ännu bättre kursupplägg och genom mer feedback bidra till studenternas utveckling, säger han.

I Lund har fakulteten valt att ta emot färre studenter än i Stockholm och Uppsala, och man får därmed också mindre anslag. Men genom att begränsa antalet studenter kan man ändå hålla en god kvalitet i undervisningen, anser Christina Moëll. Färre studenter i varje kull innebär helt enkelt mer tid för varje student.

Samma utveckling planeras nu också i Stockholm.

– Vi har övervägt att minska antalet platser från dagens 300 till 26 per termin. Det i sin tur har ekonomiska orsaker. Vi har ackumulerat stora överskott vid fakulteten på grund av det stora antalet studenter som vi har antagit under senare år och deras höga prestation. Då är det bättre att ha lite färre studenter och satsa lite mer på dem, genom mindre studentgrupper, förklarar Said Mahmoudi.

Det är dock inte självklart att billigare undervisningsformer ger universiteten bättre ekonomi. Högskoleverkets bedömargrupp konstaterade i sin granskning år 2007 att det mycket väl kan vara så att ”dyrare undervisningsformer påverkar genomströmningen positivt och därmed stärker ekonomin”.

Jakt på notariepoäng stressar
De traditionella undervisningsmetoderna kan alltså vara en förklaring till att ganska många juriststudenter hoppar av från utbildningen eller tar mycket lång tid på sig. Den så kallade genomströmningstiden varierar vid de olika lärosätena från 38 procent i Stockholm till 65 procent i Umeå. Varje avhopp eller försenad student påverkar lärosätets ekonomi negativt, eftersom närmare hälften av ersättningen betalas ut för slutförda kurser, pengar som alltså går förlorade när någon hoppar av.

En annan förklaring till de långa genomströmningstiderna är förmodligen den betygshets som så ofta beskrivs på juristprogrammet. Jakten på de högste betygen får helt enkelt studenterna att vänta med viktiga tentamina och examensarbete för att hinna studera mer och få ett högre betyg.

Betygshetsen är något som samtliga universitetsföreträdare känner igen och bekymrar sig över. Förklaringen till studenternas stress ligger enligt de flesta i den hårda konkurrensen om notarietjänsterna, tjänster som tillsätts huvud­sakligen på grundval av betyg.

– Som det är i dag är poängsystemet för notarieplatserna en avgörande faktor för våra möjligheter att utforma vår utbildning. Tingspoängen framhålls nämligen ofta i undersökningar som en av de främsta orsakerna till den högst påtagliga ”betygshetsen”, säger till exempel Andreas Moberg i Göteborg.

För att råda bot på stressen har lärosätena diskuterat med Domstolsverket om de kan förändra antagningen. Hittills har inte intresset varit särskilt stort.

– Det funkar ju bra för dem. De får väl de notarier de vill ha, bra notarier och är nöjda med systemet. Sett ur deras perspektiv finns det väl inte så stor anledning att ändra, säger Ulf Israelsson lite uppgivet.

Men det kan också finnas andra förklaringar till betygshetsen.

– Juristprogrammet är en attraktiv utbildning och antalet platser är begränsat. Det gör att de är väldigt duktiga studenter som kommer in. De är vana att vara bäst från gymnasiet. Jag tror nog att det i viss mån är samma sak på till exempel läkarlinjen och psykologlinjen, att det blir tufft när man möter sina gelikar, säger Christina Moëll i Lund.

Oro för framtiden
Juriststudenterna är inte bara stressade över sina betyg. De oroar sig också påtagligt mycket för framtiden, visar undersökningar genomförda av Jusek.

– Oron inför att ta examen är väldigt stor. Sju av tio är oroliga för att inte få kvalificerade jobb. Det är lite konstigt, eftersom arbetsmarknaden för jurister, också nyexaminerade, nästan är bättre än någonsin. Jag tror att oron har att göra med den bristande kontakten med arbetsmarknaden, säger Hanna Berheim på Jusek.

43 procent av juristerna hade haft praktik inom ramen för sin utbildning, visar Juseks undersökning. För de flesta handlar det om kortare perioder som har gett ett fåtal högskolepoäng. Bara tre av tio bedömer att det var tillräckligt.

Den svaga kopplingen till arbetsmarknaden fick också kritik av Högskoleverkets bedömargrupp. Lärosätena är medvetna om problemen, och försöker på olika sätt föra sina studenter närmare framtida arbetsgivare. Arbetsmarknadsdagar, studiebesök, gästföreläsningar av ”praktiker” och möjligheten att skriva sitt examensarbete i kontakt med en arbetsplats är vanliga grepp. Dessutom har Jusek studentinformatörer anställda vid de flesta lärosätena, och juridiska föreningar och alumnistiftelser står för en hel del kontakter.

Vid Handelshögskolan i Göteborg inleds till hösten ett nytt projekt, kopplat till examensarbetet.

– Modellen innebär att man deltar i arbetet på en arbetsplats samtidigt som man varje dag går ur den praktiska rollen och reflekterar över vad man varit med om ur ett inlärningsperspektiv. En handledare på universitetet och en handledare på arbetsplatsen tar del av reflektionerna och bidrar till studentens utveckling mot de lärandemål som ställts upp, förklarar Andreas Moberg, som uppger att man låtit sig inspireras av vad som i USA kallas för ”legal clinics”.

Said Mahmoudi tycker att studenterna i Stockholm får tillfredsställande kontakter med arbetsmarknaden.

– Ofta handlar det om saker som studenterna själva kommit på som vi ger dem stöd med. Men sedan har vi mentorskap, praktikplatser och annat. Våra studenter får ett jobb som är relevant med deras utbildning inom 3-4 månader efter examen, berättar han.

Kontakterna med arbetsmarknaden är nödvändiga, eftersom juristutbildningen är en yrkesutbildning, menar Mahmoudi. Samtidigt understryker han att undervisningen hela tiden måste vila på en vetenskaplig grund.

Hanna Berheim på Jusek är positiv till försöken att introducera juriststudenterna till arbetsmarknaden på ett tidigt skede. Men det finns skäl att tänka vidare än bara domstolar, myndigheter och advokatbyråer, påpekar hon.

– Det finns en risk att de som dyker upp på arbetsmarknadsdagar bara är de stora arbetsgivarna. Små tjänsteföretag som anställer en jurist var femte år har ju inte möjlighet att ställa upp en monter. Därför tror vi ju väldigt mycket på att kombinera olika former av arbetslivskontakter, så att man inte bara når de klassiska, typiska arbetsgivarna. Det är ju inte heller där arbetsmarknaden växer, utan generellt sett ser vi att den breddas, säger Berheim.

Fortsatt behov av jurister
Också studenterna klagar i många undersökningar på en allt för svag koppling till arbetsmarknaden. Men trots oro och okunskap om vilka arbeten som finns, tycks de nyexaminerade juristerna ha ganska lätt att hitta jobb. Arbetslösheten för jurister är låg, och enligt fackförbundet Jusek hade nio av tio som tog en juridisk examen 2009/2010 fått arbete vintern 2011.

Av de nyexaminerade går ungefär en tredjedel till det traditionella rättsväsendet, huvudsakligen till notarietjänster. Advokatbyråerna är näst största bransch för de nyexaminerade och fångar upp ungefär en femtedel av de nya juristerna.

Att arbetsmarknaden för jurister breddats är tydligt av statistiken. I Sverige finns i dag ungefär 35 000 yrkesverksamma jurister. Av dem arbetar ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster, som domare, advokat, bolagsjurist eller åklagare. De övriga sköter i stället en mängd andra uppgifter inom alla branscher i samhället. Ungefär hälften av juristerna har tjänster som inte formellt kräver juristexamen.

I dagsläget verkar det alltså vara ljusa tider för de stora kullarna av nya jurister. Stora pensionsavgångar inom rättsväsendet spelar sin roll till detta, men också EU-inträdet och den tilltagande juridifieringen av samhället.

På längre sikt är det naturligtvis svårare att förutsäga hur många jurister som behövs. Men kanske har den senaste tidens utveckling visat på ett fortsatt stort behov av juridiska kunskaper på många håll i samhället.

– I spåren av muthärvan i Göteborg kan man se att juridiken blir aktuell på allt fler områden i samhället, nu senast kommunerna. Det kan leda till ett ökat behov av jurister, säger Margareta Brattström i Uppsala.

Också Said Mahmoudi tror att juristutbildningen står sig fortsatt stark.

– Det är en utbildning som kommer att hålla sin ställning under alla omständigheter. Jag anser att juristutbildningen måste förnyas oftare, kanske vart tionde år. Det är tidskrävande och jobbigt att göra detta arbete, men vi måste tänka på studenternas bästa och marknadens behov, säger han.

* Juristprogrammet i Örebro startades 2005 och granskades inte i denna bedömning.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Juristprogrammet
Juristprogrammet omfattar 270 högskolepoäng, nio terminer. Programmet leder fram till en juristexamen, som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Fram till 2007 hette examen juris kandidatexamen. Programmet finns idag vid sex universitet: Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.

Förutom juristprogrammet finns också ett antal andra juridiska utbildningar i Sverige, t.ex. kandidatutbildningar i rättevetenskap och affärsjuridiska utbildningar. Jurist- eller den äldre juris kandidatexamen är dock obligatorisk för den som vill bli advokat.