Förändringar i Sveriges domstolar
Nr 7 2010 Årgång 76Det har hänt mycket i de svenska domstolarna under de senaste åren och fortfarande pågår ett intensivt förändringsarbete. Domstolarna arbetar kontinuerligt med att förbättra organisation och arbetsmetoder för att därigenom öka effektiviteten, det vill säga förmågan att på så kort tid som möjligt och med hög kvalitet avgöra de mål som kommer in. Samtidigt gäller det att utveckla kontakterna med de personer som i olika roller har med domstolen att göra. Insikten om att bemötandet spelar en stor roll för allmänhetens förtroende för domstolarna har vuxit och alla domstolar arbetar aktivt med att förbättra sina insatser på detta område.
Ett stort antal små domstolar har lagts samman med andra för att ge större möjlighet till kollegial samverkan, specialisering och effektivare organisationer. De flesta domstolar har nu sex domare eller fler. Även den inre organisationen har förändrats i hög grad. Det gamla rotelsystemet har på nästan alla domstolar ersatts av att man i stor utsträckning arbetar i arbetslag med ett gemensamt ansvar för att målen avgörs inom rimlig tid. Som regel har samtidigt arbetsuppgifter förts över från domare till beredningsjurister och föredragande, notarier och domstolssekreterare. Såväl ett alltmer effektivt användande av modern teknik som förbättrade arbetsrutiner har också medfört en allt högre effektivitet i domstolarnas arbete.
En annan viktig framgångsfaktor är den allt större vikt som lagts på att domstolschefer och andra chefer i domstolarna ska ha bra ledaregenskaper. Sådana egenskaper har numera en helt annan tyngd i tillsättningsförfarandet. Kontinuerlig ledarskapsutveckling för dem som redan har fått chefstjänster är också ett självklart inslag i utbildningsverksamheten. En ny utbildningsomgång för domare som kan tänkas bli chefer i framtiden startas inom kort.
Införandet av Domstolsakademin 2009 har medfört att alla nyutnämnda domare i nära anslutning till det att de tillträder den nya anställningen kan få kvalificerad utbildning på för domararbetet centrala frågor. Från i år är samma kurser öppna för alla ordinarie domare och den växelverkan som en sådan sammansättning av kursdeltagarna ger har blivit mycket uppskattad. Även för andra personalkategorier moderniseras och effektiviseras utbildningsinsatserna.
Under senare år har fokus allt mer också riktats mot betydelsen av att domstolarnas bemötande av de personer som kommer i kontakt med dem skapar förtroende. Bemötande ska ges en vid betydelse. Det omfattar så skilda områden som hur man tar emot de personer som kommer till domstolen och hur man i en dom tydligt redovisar hur domstolen resonerat. Förbättringar på dessa områden kräver att vi också får en bra bild av hur medborgarna ser på domstolarnas agerande i olika frågor och vilka förändringar de önskar. Det har därför blivit vanligt att olika domstolar genomför brukarundersökningar för att ta reda på vad som upplevs som bra eller mindre bra vid just deras domstol. Brukarundersökningar görs ibland i enkätform, ibland genom personliga intervjuer med dem som under viss tid besöker domstolen och ibland genom möten med vissa grupper av brukare. Den sistnämnda metoden är mycket vanlig för att få veta hur just advokater ser på domstolen. Det har också visat sig vara en bra och uppskattad metod.
Utgångspunkten för brukarmöten är att det är de inbjudna brukarna som ska komma med synpunkter och önskemål. Dessa möten är alltså inte till för att man ska möta synpunkter med motanklagelser utan lyssna, någon gång förklara och sedan återkomma med vad man tror sig kunna åtgärda av de önskemål som framförs. Självklart förekommer det också en hel del informella kontakter i samband med brukarmöten och då är det vanligt att också domstolens personal framför egna önskemål. Jag tror att det är viktigt att man tar vara på sådana möjligheter till kommunikation och försöker se vad var och en kan göra för att underlätta det samspel som är en förutsättning för att domstolarna ska kunna fungera effektivt. Det finns flera exempel på att brukarmöten lett till förbättrade rutiner för till exempel tidsbokning. Det är också ofta bra tillfällen att utbyta synpunkter på domstolarnas arbetsrutiner. Jag är medveten om att det finns olika syn på en del frågor, till exempel i vilken utsträckning förberedande arbete i tvistemålen bör delegeras till beredningsjurister och notarier. Genom samtal kan man både undanröja en del missuppfattningar och hitta kompromisser som är positiva för alla.
Domstolar och advokater har olika roller och olika hänsyn att ta. Självständiga domare och självständiga advokater som vågar ifrågasätta varandras agerande är nödvändiga ingredienser för rättssäkerheten. Men rättssäkerheten är också beroende av att vi ibland samarbetar för att få en bra målhantering. Inte minst är detta tydligt när det gäller att se till att mål avgörs i rimlig tid.
Det har länge varit vanligt att jurister under eller strax efter domarutbildningen går över till advokatyrket. Under senare år har det emellertid blivit allt vanligare att advokater söker och får domaranställningar. Det har varit fråga om såväl mycket erfarna advokater som har gått in på chefsposter som advokater som fått anställning som rådman i underrätt eller råd i överrätt. De flesta har före advokattiden genomgått i vart fall en del av domarutbildningen men har sedan valt att vara verksamma utanför domstolarna. En del har inte varit i domstol sedan notarietiden och någon enstaka har inte ens varit notarie. Det ökade inslaget av domare med advokatbakgrund är en positiv utveckling av flera skäl.
Det i särklass viktigaste är att vi på det sättet får in erfarenhet från olika håll i domstolarna. Den domarutbildning vi har är i och för sig av mycket hög klass, men det är för varje arbetsplats viktigt att få impulser från olika håll. Ett annat skäl är att de stora pensionsavgångarna i förening med inrättandet av ett hundratal nya domartjänster när migrationsdomstolarna startade 2006 har lett till att det inte finns tillräckligt många nya domare från den traditionella domarutbildningen.
Jag hoppas att trenden med allt fler advokater som söker domaranställning håller i sig men också att de redan domarutbildade innan de söker domaranställning får möjlighet att arbeta på advokatbyråer. Sådan växeltjänstgöring är berikande för både individen och arbetsplatsen och skapar bättre förutsättning för gott samförstånd mellan olika aktörer i rättsväsendet.