Finanskrisen påverkar även advokaterna
Nr 5 2009 Årgång 75Det började som en fastighetskris i USA, men har fått följdverkningar långt utanför fastighetsbranschen. Den ekonomiska krisen ser olika ut i olika länder, och detsamma gäller hur den påverkat advokaterna. I Europa är det framför allt Storbritanniens stora affärsjuridiska byråer som skapat rubriker, om uppsägningar, kontantinsatser från delägare och reducerade arbetstider. I mars 2009 beräknades 3 000 arbetstillfällen vid brittiska advokatbyråer vara i fara. Storbyrån Allen & Overy räknar med att minska sin personal med nio procent, och Clifford Chance säger upp runt 80 jurister. I andra länder som drabbats hårt av krisen, till exempel Spanien, sker det ännu inga större uppsägningar.
– Vi vet att engelska advokatbyråer, liksom de amerikanska med kontor i Europa, också minskar personalen ute på kontinenten. Det märks i fler och fler länder. Men på de kontinentala advokatbyråerna har vi ännu inte sett den stora effekten, konstaterar den danska advokaten Anne Birgitte Gammeljord, som är ordförande i Rådet för advokatsamfunden i Europa, CCBE.
Hon konstaterar att det framför allt är i länder där advokaterna blivit mycket specialiserade till exempel på finansiering, M&A och fastighetstransaktioner, som kåren drabbats.
– Specialiseringen är på både gott och ont. Specialiseringen kan vara en farlig väg om man inte har en bred juridisk utbildning så att man snabbt kan ställa om till ett annat rättsområde, säger Anne Birgitte Gammeljord.
Irland: Kraschlandning efter goda år
Ett land där krisen påverkat advokaterna mycket, precis som i Storbritannien, är Irland. Irland har under de senaste 10–15 åren gått från att vara en av Europas fattiga kusiner till en keltisk tiger med rekordtillväxt. Men under de senaste 18 månaderna har effekterna av den amerikanska krisen i kombination med en nationell fastighetskris drastiskt förändrat läget. Irland kämpar nu med hög inflation, kraftigt sjunkande BNP och skyhög arbetslöshet. Medierna fascineras av att det denna gång framför allt är välutbildade tjänstemän som förlorar sina arbeten. Situationen beskrivs som en “white collar recession”.
Ken Murphy, generalsekreterare i Law Society of Ireland, berättar att advokatkåren i landet växt mycket snabbt under de goda åren. Antalet advokater fördubblades under de 13 år som föregick nedgången.
– Situationen med en kår som växt kraftigt och en snabb tillbakagång i ekonomin har gett allvarliga effekter för advokaterna. Det märks främst genom en hög arbetslöshet, särskilt nyblivna advokater. Dessutom arbetar flera byråer med reducerad arbetstid, tre- eller fyradagarsveckor, säger Ken Murphy.
Visst förstod de flesta att Irlands enorma tillväxt inte skulle kunna fortsätta i det oändliga. Men ekonomerna förutspådde en långsam nedgång, en mjuklandning. Den förutsägelsen visade sig vara helt fel, konstaterar Ken Murphy.
– Vi fick ingen mjuklandning. Vi fick inte ens en hård landning, utan en kraschlandning, säger han.
Som på de flesta håll har företagstransaktionerna, M&A, stannat upp i krisens spår. Fastighetsmarknaden sysselsatte också många advokater, men står nu i stort sett stilla.
Till skillnad från 1980-talet, då Ken Murphy började sin bana som advokat, finns inte heller arbetstillfällen utomlands för irländska advokater och jurister. De länder dit man tidigare kunnat flytta – i första hand grannlandet Storbritannien och USA – är ju också krisdrabbade.
Tredelad strategi
Nedgången i ekonomin har fått till följd att advokatbyråerna börjat säga upp personal. På sina ställen får också delägare lämna sina byråer. Enligt Ken Murphy har nyrekryteringen av jurister till byråerna också i stort sett helt avstannat. Undantaget är specialister inom de områden som blir viktiga under en lågkonjunktur, bland annat insolvensrätt som mycket få satsat på under framgångsåren. Situationen blir inte lättare av att många advokater som tänkt gå i pension just när krisen inträffade i stället arbetar vidare, eftersom deras personliga pensionsfonder är nästan utplånade av börskrisen.
– Vi ser spåren av arbetslösheten i form av ett stort lidande i kåren, säger Ken Murphy.
Law Society lägger mycket kraft på att på olika sätt minska detta lidande. Man arbetar på tre olika fronter, enligt Murphy. Den första är ledningen av advokatbyråerna.
– Management kan vara ganska löst i goda tider, men i lågkonjunktur måste det ses över och skötas noga, säger Ken Murphy, som berättar att Law Society håller kurser för advokatbyråernas företagsledningar om detta.
Law Society försöker också, som strategi nummer två, hjälpa advokaterna med vidareutbildning och fortbildning på områden där det finns arbetsuppgifter. Dit hör till exempel tvister och arbetsrätt.
Det tredje området är stödet till arbetslösa kollegor inom kåren.
– Vi vill visa solidaritet med dem och ge stöd i en kollegial anda. Inom Law Society betonar vi att en arbetslös advokat är del av kåren precis som en verksam, fastslår Ken Murphy.
För att kunna ge detta stöd har Law Society inrättat en ny tjänst vid sitt kansli, kallad karriärutvecklingsrådgivare. Rådgivaren är inte advokat utan rekryteringsexpert, och har tidigare arbetat mycket med högre chefer och företagsledare som sägs upp och måste hitta en ny karriär.
– Advokater har ju många färdigheter, men förmågan att sälja sig själva på arbetsmarknaden är vanligen inte en av dem. Vi vill hjälpa dem i arbetssökandet, säger Ken Murphy.
En aning paradoxalt kan det tyckas, att en advokatorganisation vill lära sina medlemmar att söka andra arbeten. Men Ken Murphy konstaterar att många av de advokater som nu blir arbetslösa med största sannolikhet inte kommer att arbeta på advokatbyrå ens efter krisen. Det är helt enkelt inte sannolikt att det kommer att behövas lika många advokater på Irland under överskådlig tid som det gjorde under rekordåren.
Ändå hoppfull
Ken Murphy är ändå hoppfull. I jämförelse med många andra yrkeskategorier, som arkitekter och fastighetsmäklare, har advokaterna klarar krisen bra, påpekar han. Det beror inte minst på mångfalden av olika uppgifter. Dessutom har advokaterna genom historien visat sig vara bra på att anpassa sig efter nya förutsättningar.
– Vi kommer att anpassa oss också till detta, och gå stärkta ur detta, men det är en bit kvar dit, säger Ken Murphy.
Island: Arbetslöshet väntar runt hörnet
Ett annat örike som träffats hårt av finanskrisen är Island. Landet utvecklades under högkonjunkturen till ett typexempel på vad den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD kallar ”offshore-ekonomier”, alltså stater med en oproportionerligt stor finanssektor i förhållande till landets storlek. Advokaterna var en av många yrkeskårer som drog nytta av bankernas snabba tillväxt. För tio år sedan hade det isländska advokatsamfundet Lögmannafélag Íslands 500 ledamöter. Idag är siffran 800, en 60-procentig tillväxt.
Men i oktober 2008 tog den isländska finansboomen abrupt slut, och de tre största bankerna ställdes under den isländska finansinspektionens kontroll. Krisen innebar att marknaden för advokattjänster inom finanssektorn och företags-transaktioner närmast utplånades.
Enligt Ingimar Ingason, generalsekreterare i Lögmannafélag Íslands, finns det fortfarande andra uppdrag, och till skillnad från i Storbritannien och Irland har advokatbyråerna ännu inte behövt säga upp anställda. Över 40 procent av det isländska samfundets ledamöter arbetar som bolagsjurister eller i förvaltningen, och deras arbeten är inte heller i fara. Men tillväxten av antalet advokater kommer definitivt att stanna av.
– Vi ser nu att många nyutexaminerade jurister har svårt att finna arbete. Så runt hörnet väntar arbetslöshet för advokater, säger Ingimar Ingason.
Även i Sverige syns tecken på att advokatbyråernas snabba tillväxt har klingat av. Antalet biträdande jurister ökar nu inte alls i samma takt som under de goda åren (se artikeln Advokatbyråerna anställer allt färre).
Utredning hotar kärnvärden
Det isländska samfundet behöver alltså inte – i alla fall ännu – hjälpa sina ledamöter att söka jobb. I spåren av krisen har samfundet i stället fått en annan viktig uppgift: att försvara kårens kärnvärden.
I december 2008 la den isländska regeringen fram förslag om en utredning för att utreda vad som lett fram till bankkrisen. Utredningen skulle utföras av en speciell undersökningskommission, med vida befogenheter. Kommissionen skulle, enligt förslaget, ha rätt att ta del av alla handlingar den behövde för att utföra sitt uppdrag. Såväl fysiska som juridiska personer, utan undantag, föreslogs bli skyldiga att lämna information till kommissionen, även sådan information som omfattas av sekretess.
Förslaget väckte starka reaktioner hos advokaterna och Lögmannafélag Íslands. I praktiken innebar det ju att advokatsekretessen upphävdes. Det isländska samfundet framförde sin kritik till regeringen och parlamentet och i medierna. Man sökte också stöd från de nordiska advokatorganisationerna och CCBE.
Det starka motstånd gav resultat, och lagen skrevs om så att advokater och vissa andra yrkesgrupper inte omfattas.
– Vi ser det som en stor framgång, men förstår inte hur ett demokratiskt land ens kan överväga att ta bort advokaternas tystnadsplikt, säger Ingimar Ingason.
Tystnadsplikten för advokater bevarades alltså denna gång. För närvarande ser Ingimar Ingason inga nya hot mot advokaternas kärnvärden, i form av nya lagar.
– Sedan vi lyckats avvärja det katastrofala förslaget har vi inte sett några hot från politiskt håll, säger Ingimar Ingason, men påpekar att man nyligen haft parlamentsval och att man inte helt kan veta vad som komma skall.
Men även om det inte kommer lagar direkt riktade mot advokaterna tror Ingason att advokatkåren kommer att påverkas indirekt av lagstiftning i den närmaste framtiden. Särskilt en stor grupp medlemmar i det isländska samfundet, de 27 procent som arbetar som bolagsjurister, kan komma att tvingas lämna ut uppgifter som idag omfattas av tystnadsplikt.
– Denna grupp av advokater är den mest sårbara. Det finns starka krav från allmänheten att allt ska upp på bordet och granskas, säger Ingimar Ingason.
Det är inte bara på Island som krisen fått följder som påverkar advokaterna. Inom EU diskuteras just nu nya regler för kreditvärderingsinstitut och hedgefonder (se faktaruta). Syftet är att öka genomskinligheten och därmed undvika att dagens kris upprepas i framtiden. Problemet är bara att EU-kommissionens förslag samtidigt kringskär advokaternas klientlojalitet och tystnadsplikt, vilket CCBE påpekat upprepade gånger.
– Vi påminner kommissionen om att advokaternas speciella ställning inte handlar om privilegier för advokaternas skull, utan för klienternas. Man ska kunna få råd av en advokat utan att de råden görs tillgängliga för andra, säger CCBE:s ordförande Anne Birgitte Gammeljord.
– Det är inte positivt för förtroendet för en advokat när han rapporterar uppgifter som lämnats i förtroende, säger Gammeljord.
Panikreaktion hotar rättssäkerheten
Strävan att snabbt komma till rätta med de förhållanden som möjliggjorde finanskrisen kan i förlängningen hota rättssäkerheten, menar Anne Birgitte Gammeljord.
– Om man inte får tillräcklig rättssäkerhet i de lagar som införs är det ett stort problem. Det är en viktig uppgift för Europas advokater, att få politikerna att förstå att de ska vara försiktiga med lagstiftningen, säger hon.
Också finansbranschens aktörer är kritiska mot EU:s förslag.
– Det är illa övervägt och väldigt hastigt tillkommet, säger Eva Broms, chefjurist hos Fondbolagens förening, om förslaget om nya regler för hedgefonder och andra ”alternativa investeringar”.
– Man jobbar med ”one size fits all”, så det ska gälla för inte bara hedgefonder utan också private equity – ja vi vet egentligen inte vad det ska gälla för, fortsätter hon.
Eva Broms tror att förslagen kommer som en slags panikreaktion, och att det dessutom finns en politiskt grundad kritik mot delar av de finansiella systemen som spelar roll, snarare än om det verkligen var hedgefonderna som orsakade krisen.
– Vad jag tycker är lite sorgligt är att man ju inom EU länge talat om bättre reglering som någon slags ledstjärna. Och det har man övergett. Risken är att man träffar fel fenomen och att man får en massa onödig byråkrati och därmed kostnader för marknaden och investerarkollektivet som inte är motiverad, säger hon.
I Sverige har Eva Broms inte sett några nationella lagstiftningsförslag som en följd av finanskrisen. Sverige har också redan en fungerande reglering av hedgefonder och andra icke harmoniserade fonder.
Inte heller på Irland har några nya regler som påverkar advokaternas kärnvärden diskuterats, enligt Ken Murphy.
– Jag tror att det enda kärnvärde som för tillfället är hotat är deras ekonomiska överlevnad, säger han.
Ett annat exempel på den panik och de ovanliga åtgärder som finanskrisen lett till är den brittiska regeringens agerande gentemot de isländska banker som nått en stark position i landet. Den 8 oktober 2008 presenterade regeringen the Landsbanki Freezing Order, och frös därmed Landsbankis tillgångar i landet. Ordern utfärdades med stöd av en lag om terrorismbekämpning, tillkommen efter terrordåden i New York den 11 september 2001.
Tankegången bakom frysningen var att en kollaps i de stora isländska bankerna utgjorde ett hot mot brittiska medborgare, vars besparingar och arbetstillfällen hotades om banken kollapsade. Den brittiska regeringen övertog också kontrollen över storbanken Kaupthings dotterbolag i landet, Kaupthings Singer Friedlander.
– Det var löjeväckande och ovanligt att använda mot ett vänligt sinnat europeiskt land, att sätta en bank och centralbanken och faktiskt det isländska finansiella systemet under samma kategori som al Quaida och andra terroristorganisationer, säger Ingimar Ingason.
Frysningen väckte starka känslor också hos många islänningar, och skarpa ord utväxlades mellan isländska och brittiska ministrar under hösten. Men även utomstående betraktare har reagerat på britternas agerande.
– Det visar den flexibilitet som den här typen av maktbefogenheter ger. Man ska vara försiktig när man ger särskilda befogenheter eftersom man inte kan garantera att de kommer att användas på det sätt som riksdagen har tänkt när de gavs, säger Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.
Spänt förhållande
– Man kan se att när man ger speciella lagstiftningar utifrån hotet om påstådd terrorism kan man skrämma riksdagen på ett sådant sätt att man får stora befogenheter som man sedan börjar använda i andra sammanhang, fortsätter han, och påpekar att man i Storbritannien också diskuterat möjligheten att använda antiterrorlagarna för att jaga pedofiler.
Förhållandet mellan Island och Storbritannien är fortfarande spänt. Den isländska regeringen vände sig i början av 2009 till brittiska advokater för att undersöka möjligheten att stämma Storbritannien. Regeringen kommer dock istället att ge sitt stöd till de drabbade bankerna som också de planerar processer mot de brittiska myndigheterna.
Finanskrisen på Irland
Under 1990- och det tidiga 2000-talet växte Irlands ekonomi rekordsnabbt. Under flera år låg tillväxten på 10–11 procent. Irlands framgångar gav namnet ”den keltiska tigern”.
Under 2008 drabbades Irland som det första landet i euroområdet av krisen. Sedan det första halvåret 2008 visar siffrorna på negativ tillväxt.
Den irländska staten har ställt garanti för alla inlåningar och skulder i Irlands sex största banker. Totalt innebär garantin en summa tre gånger Irlands BNP. Irland har förutom finanskrisen också drabbats av en inhemsk fastighetskris. Fastighetspriserna har rasat med 40 procent från toppnivån. Under 2009 beräknas Irlands BNP sjunka med nio procent.
Finanskrisen på Island
De tre stora isländska bankerna Glitnir, Kaupthing och Landsbanki expanderade snabbt i Europa under 2000-talet, inte minst i Storbritannien. Bankernas aggressiva affärer gav stora vinster och fick brittisk press att tala om islänningarna som ”buykings” – moderna, kapitalistiska vikingar, som på fem år tiodubblade bankernas tillgångar.
Men bankernas affärer var tungt belånade, och när den amerikanska finanskrisens chockvågor träffade världen fick bankerna akut kapitalbrist, vilket gav konsekvenser också för småsparare. Den 6 oktober 2008 kunde brittiska sparare inte längre komma åt sina pengar hos internetbanken Icelandsave, ägd av Landsbanki. Den brittiska och den isländska regeringen var inte överens om vilken insättningsgaranti som skulle gälla – den isländska eller den brittiska. En upplevelse av att de isländska politikerna inte tänkte ta ansvar för situationen väckte upprörda känslor hos brittiska politiker och medier.
Den 7 oktober överförde den isländska regeringen kontrollen över Landsbanki och Glitnir till landets finansinspektion. Dagen efter frös den brittiska regeringen Landsbankis tillgångar i Storbritannien genom Landsbanki Freezing Order 2008. Frysningen grundades på lagen om bekämpning av terrorism, brott och säkerhet från 2001, en lag som alltså kommit till för att bekämpa terrorism, och som aldrig tidigare använts mot ett annat NATO-land. Dessutom övertog den brittiska regeringen kontrollen över Kaupthings brittiska dotterbolag Kaupthings Singer Friedlander.
Frysningen drabbade enligt den isländska regeringen förtroendet för den mest stabila banken, Kaupthing, som fick stora kapitalproblem. Den 9 oktober ställdes också den under kontroll av den isländska finansinspektionen.
Krisen har på Island fått betydande följder. Regeringen har tvingats bort, liksom centralbankschefen. Landet har beviljats stora lån av såväl Internationella valutafonden som enskilda länder.