Så vill regeringen lösa kriminalvården i framtiden
Nr 5 2004 Årgång 70
Minskad återfallsbrottslighet, ökad säkerhet på anstalterna och större möjligheter för den intagne att påverka sin situation. Så ska framtidens kriminalvård se ut om regeringen får som den vill.
Kriminalvårdens framtid utreds just nu av den parlamentariska Kriminalvårdskommittén som ska redovisa sitt uppdrag nästa sommar. Kommittén ska göra en genomgripande översyn av samtliga påföljder samt lämna förslag till en helt ny kriminalvårdslag.
Det övergripande uppdraget är att föreslå ett system som minskar återfallen i brott. I dag återfaller fyra av tio brottslingar i kriminalitet inom tre år efter avtjänat straff.
Grunden i det återfallsförebyggande arbetet bör enligt direktiven vara att ta till vara och uppmuntra individens egen motivation till förändring. I dagens kriminalvård har de intagna inte så mycket att vinna på att sköta sig och inte heller så mycket att förlora på att missköta sig. Regeringen vill därför se mer så kallade morötter för att uppmuntra de intagna till ett framtida laglydigt liv.
I samma anda ska mer resurser läggas på att hjälpa de intagna ur drogmissbruk, både genom kontroll och behandling. Kommittén ska också föreslå hur fler intagna kan få utvecklande sysselsättning eller meningsfull utbildning. Tanken är också att de intagna genom att ta större eget ansvar för vardagssysslorna på anstalten ska bli bättre förberedda på att klara sig på egen hand.
Många dömda återfaller i brottslighet kort tid efter att de frigetts villkorligt. För att motverka risken för återfall anser regeringen att det är viktigt med uppföljning och kontroll av de frisläppta. Kommittén ska här föreslå hur samarbetet mellan den öppna och den slutna kriminalvården och andra myndigheter kan bli bättre och ge effektivare resultat.
En viktig uppgift för kommittén är också att ge svar på hur säkerheten för personal och intagna på fängelser kan förbättras. Dessutom ska man föreslå hur de alternativa påföljderna kan utvecklas och hur reglerna för överklaganden kan bli mer enhetliga och ändamålsenliga.
Kommitténs ordförande är Barbro Thorblad, till vardags lagman i Malmö tingsrätt. Hon vill inte avslöja något om vad utredningen kommer att föreslå. Men hon tycker att det är ett angeläget uppdrag.
– Det känns förstås som ett mycket viktigt uppdrag. Men det är inte ett lätt arbete att nå samtliga de mål som ställs i direktiven.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON
Det övergripande uppdraget är att föreslå ett system som minskar återfallen i brott. I dag återfaller fyra av tio brottslingar i kriminalitet inom tre år efter avtjänat straff.
Grunden i det återfallsförebyggande arbetet bör enligt direktiven vara att ta till vara och uppmuntra individens egen motivation till förändring. I dagens kriminalvård har de intagna inte så mycket att vinna på att sköta sig och inte heller så mycket att förlora på att missköta sig. Regeringen vill därför se mer så kallade morötter för att uppmuntra de intagna till ett framtida laglydigt liv.
I samma anda ska mer resurser läggas på att hjälpa de intagna ur drogmissbruk, både genom kontroll och behandling. Kommittén ska också föreslå hur fler intagna kan få utvecklande sysselsättning eller meningsfull utbildning. Tanken är också att de intagna genom att ta större eget ansvar för vardagssysslorna på anstalten ska bli bättre förberedda på att klara sig på egen hand.
Många dömda återfaller i brottslighet kort tid efter att de frigetts villkorligt. För att motverka risken för återfall anser regeringen att det är viktigt med uppföljning och kontroll av de frisläppta. Kommittén ska här föreslå hur samarbetet mellan den öppna och den slutna kriminalvården och andra myndigheter kan bli bättre och ge effektivare resultat.
En viktig uppgift för kommittén är också att ge svar på hur säkerheten för personal och intagna på fängelser kan förbättras. Dessutom ska man föreslå hur de alternativa påföljderna kan utvecklas och hur reglerna för överklaganden kan bli mer enhetliga och ändamålsenliga.
Kommitténs ordförande är Barbro Thorblad, till vardags lagman i Malmö tingsrätt. Hon vill inte avslöja något om vad utredningen kommer att föreslå. Men hon tycker att det är ett angeläget uppdrag.
– Det känns förstås som ett mycket viktigt uppdrag. Men det är inte ett lätt arbete att nå samtliga de mål som ställs i direktiven.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON