En yrkesroll i förändring
Nr 3 2007 Årgång 73Advokatyrket var ursprungligen ett uppdrag att företräda enskilda inför domstol. Advokaten drev sin rörelse på egen hand och så småningom i kompanjonskap med en eller kanske två kolleger. Idag har advokatens uppgift i stor utsträckning kommit att bli rådgivarens. Många advokater har aldrig uppträtt i domstol och verksamheten bedrivs ibland i mycket stora enheter med flera hundra jurister. Tjänsten som tillhandahålls av en stor affärsjuridisk advokatbyrå idag, särskilt när det är fråga om transaktionsjuridik, är alltmer en produkt som framtagits av ett stort team av advokater och biträdande jurister inom olika specialiteter. Den skiljer sig avsevärt från vad advokaten bara för femton år sedan hade att erbjuda.
Förr var klienterna lojala mot sin advokat och advokatbyrån. Att en klient lämnade en advokat till förmån för en kollega på en annan byrå ansågs i det närmaste blamerande och förekom sällan. Advokaterna fakturerade i bästa fall när ärendet var avslutat eller möjligen en gång per år. Advokaten agerade bank åt sina klienter och fakturatexten var i allmänhet begränsad till ett belopp. Sällan invände klienten mot fakturan.
Tidigare var en biträdande jurists högsta dröm att bli delägare i den advokatbyrå som erbjöd arbete och mindre ofta bytte advokaten arbetsplats under sitt verksamma liv. Idag är rörligheten hög. Endast ett fåtal av dem som anställs på de större advokatbyråerna kan påräkna delägarskap. Många av de yngre väljer att inte bara byta arbetsplats, utan att också byta yrke. Den yngre generationen och då särskilt kvinnor väljer ofta att avstå från karriär i den traditionella mening som ett delägarskap på en advokatbyrå innebär. Konkurrensen, kraven på intjäning och den tidigare avsaknaden av alternativa karriärvägar omöjliggör för många att på ett drägligt vis kombinera föräldraskap med att vara advokat och delägare på de stora affärsjuridiska byråerna. Advokatkåren måste inrikta sina krafter på att såväl kunna rekrytera de bästa juristerna till alla områden inom yrket som att kunna behålla dem. Advokatyrket måste framstå som attraktivt. Advokatbyråerna borde ha som mål att bli de bästa arbetsgivarna för att långsiktigt värna om kvalitet och tillväxt. Antalet som söker till advokatyrket ökar hela tiden, samtidigt som antalet som utträder ur Advokatsamfundet också ökar. En strukturomvandling pågår.
Advokaten i sin ursprungliga roll som rättegångsombud har då som nu en central uppgift, som i viss mening utgör basen för yrkets legitimitet. I tider när statens önskan att införa nya tvångsmedel, oskuldspresumtionen ifrågasätts och beviskraven påstås sänkta, är försvarsadvokatens roll central. Tidigare utgjorde också processen en självklar scen för advokaten. Tyngdpunkten låg dock på den materiella rätten, i den meningen att processen inte i sig var en specialitet. Idag bygger de utländska och alltfler svenska advokatbyråer upp avdelningar med -processpecialister. Processen har blivit en specialitet i sig.
Förr var juridiken nationell. Advokatens huvudsakliga uppgifter hade att göra med inhemska problem och inhemsk lagstiftning. Möjligen kunde internationella inslag förekomma i samband med upprättande av avtal. Men miljön var domestik. De affärsjuridiska byråerna verkar idag på en internationell marknad med internationell konkurrens. Också advokaterna med annan inriktning kommer att vidkännas förändringar härvidlag. I realiteten har såväl straffrätten som familjerätten kommit att överlåtas till EU att besluta om. Detta innebär att den nationella lagstiftningens betydelse inskränks till att avse implementering av redan fattade beslut eller mer eller mindre oviktiga frågor.
Jag har varit med om utvecklingen från telexremsornas tid till faxens revolutionerande intåg i början på åttitalet och e-postens inmarsch därefter. IT-samhällets möjligheter har förändrat också advokatyrket radikalt. Här har den kanske största och snabbaste förändringen ägt rum på senare år. Redan idag är ”outsourcing” av bulkjuridik mm en realitet. Tekniken möjliggör att arbetet utförs på andra sidan jorden, där kunskapsnivån är hög, lönerna lägre och tidsskillnaden en fördel. Redan idag sker detta i betydande utsträckning på engelska och amerikanska byråer, som lägger ut produktion av dokument och viss juridik till framför allt Indien. Över natten har allt färdigställts. Tekniken möjliggör ökat kapacitetsutnyttjande. På de större byråerna arbetar viss del av den administrativa personalen i skift för att kunna möta klienternas krav på snabbhet och effektivitet.
I takt med att omvälvande förändringar i samhället äger rum krävs därför nya och andra kunskaper. EU-inträdet, internationaliseringen och IT-utvecklingen är bara några exempel på den ökade komplexitet som medför att företagen i ökad utsträckning kräver kvalificerad och högt specialiserad medverkan av advokater. Men det är inte bara fråga om kunskap, utan också om förändrade attityder och visioner. De affärsjuridiska byråerna har professionellt och framgångsrikt intagit en viktig plats på denna konkurrensutsatta marknad.
Denna utveckling medför en ökad diversifiering. Nya juristfunktioner uppträder. Det rör sig om allt från knowledgemanagement, teknikfunktioner, HR-funktioner, utveckling av verksamhetsområden, paralegals, media och informationsfunktioner, till riskmanagement. De gamla strukturer som bygger på indelningen av verksamma jurister i delägare och biträdande jurister förändras. Alternativa plattformar för karriär kan utvecklas till båtnad för såväl den enskilde, som advokatbyrån och kåren i sin helhet.
Skillnaderna i att verka som advokat på en enmansbyrå på en mindre ort jämfört med att verka på någon av de mycket stora advokatbyråerna som återfinns i storstäderna är betydande. De skillnader i betingelser under vilka advokatverksamheten bedrivs är mycket stora och tenderar att bli ännu större. Frågorna och uppgifterna skiljer sig väsentligt åt. Klienternas professionalism och betalningsförmåga är högst varierande. Men, även om dessa skillnader är uppenbara, utgör yrkets grundläggande kärnvärden oberoende, lojalitet, sekretess och regler för att förhindra intressekonflikter ett fundament som förenar alla advokater. Dessa regler har givit våra klienter privilegier oberoende av om de är misstänkta för brott, skall köpa ett företag eller fått problem med skattemyndigheten. Dessa rättigheter och skyldigheter är inte tillkomna i advokatens intresse, utan i klientens och ytterst samhällets. Genom att upprätthålla dessa i sitt biträde åt klienten främjas rättssystemet.
För att ett samhälle skall kunna fungera krävs ett fungerande rättssystem. Det förutsätter polis, åklagare, oberoende domstolar och oberoende skickliga brottmåls och affärsadvokater. Utan ett fungerande rättssystem kommer inte investeringar till stånd. Infrastrukturen byggs inte ut. För att ett samhälle skall kunna expandera och utvecklas krävs att de som vill medverka till uppbyggnaden är tillförsäkrade att avtal hålls och att remedier finns för att sanktionera avtalsbrott. Rättsstaten är i den meningen en förutsättning för välfärd. Det åligger Advokatsamfundet att verka för tillvaratagande av rättssäkerhet och att medverka till att våra erfarenheter kommer rättsstaten tillgodo och därmed också välfärden.
Vår gemensamma uppgift är att verka för att alla advokater upprätthåller en hög etik och stort mått av professionalism. Det finns mycket att lära av varandra. Individens problem jämfört med det stora företagets dilemma kan kräva olika lösningar, men handlar ytterst om samma sak. De finns de som hävdar att först när man har haft riktig klientkontakt med en människa av kött och blod, vars framtid är i advokatens händer infinner sig den där äkta respekten och förståelsen för vad advokatuppdraget innebär. Samtidigt kan konsekvenserna för ett företag som blir utsatt för skadeståndsanspråk, ogrundad misstanke om otillåtna affärsmetoder eller görs ansvarigt för produktskada bli oöverstigliga. Det kan komma att drabba många anställda, regioner och få oförutsedda implikationer på delar av näringslivet. Att biträda dessa klienter är ett väl så angeläget och legitimt advokatuppdrag.