En stigande våg lyfter alla skepp

Hur ska man se på advokattiteln? En kvalitetsstämpel. En garant för rättsstatens grundläggande funktioner. En konkurrensfördel. Perspektiven är inte motstående, men just det sistnämnda ligger ofta närmast till hands för mig. Kanske beror det på att jag först när juristutbildningen började ta slut överhuvudtaget ägnade advokatrollen och -titeln någon större tanke. Mer sannolikt beror det på att jag är verksam som affärsadvokat, dessutom med stort intresse just för affärssidan.

Kanske är det också en slags vision. Jag vill att advokattiteln ska vara en konkurrensfördel. En stark sådan, likt ett starkt varumärke. Var och en kan frammana sina egna exempel. 

Visst kan de etiska reglerna också innebära begränsningar och ibland hämma konkurrensen. Det perspektivet skrev jag om senast, liksom om det arbete som nu pågår (Advokaten nr 6, 2026). Mer kan sägas i den delen, men jag tänkte ägna resterande utrymme åt några enklare iakttagelser om advokattiteln som ett varumärke. 

Min rimligen okontroversiella utgångspunkt: framgångsrika varumärken behöver dels fyllas med innehåll, dels kommuniceras. Min möjligen mer kontroversiella tes: kommunikationen från affärsadvokaterna har varit för dålig och snarast urvattnat varumärket. 

Vad gäller innehållet i varumärket, där värdeerbjudandet till klienten är en del, har vi den unika fördelen att en väsentlig del av erbjudandet är lagfäst. Jag tänker till exempel på skyddet av klientens hemligheter. De som inte har läst Svea hovrätts beslut i mål Ö 3271-25 borde göra det. Detsamma gäller B 17004-24.

Advokatsekretessen skapar ett tydligt skydd mot att behöva lämna ut potentiellt avgörande handlingar. Det borde vara av stort värde till exempel vid varje transaktion och åtgärd som i efterhand kan bli föremål för tvist och edition, det vill säga alla. 

Kommunikationen då? Det finns tecken på att marknadskommunikationen från affärsadvokaterna snarast distanserat sig från advokattiteln, att den inte nämns. Exempel: beteckningar som ”affärsjuridisk fullservicebyrå”; hemsidor där även .se-domänen är på engelska och law firm är den enda förklaringen till vad det är för organisation; LinkedIn-profiler som tydligt anger partner eller delägare men inte advokat; eller att en advokatbyrå beskriver sig som en pålitlig partner för affärsjuridik. Vi, kollektivet, har helt enkelt inte tydligt presenterat oss som advokater, ofta har snarast motsatsen kommunicerats. 

Måste en byrå eller individ leda sin marknadskommunikation med advokat? Nej, men mycket skulle vara vunnet om branschen kollektivt gjorde så. Jag har den senaste tiden ett par gånger sprungit på frågan ”Bryr sig egentligen klienten om den anlitar en advokat eller annan rådgivare?”. Jag tror svaret många gånger är ja. Så länge det inte är tydligt kommunicerat att valet står mellan en advokat och en annan rådgivare, samt vilka fördelar advokaten erbjuder, går det dock inte att ha några synpunkter på hur klienten agerar. Det kommer därtill att framstå som att klienten inte bryr sig. Såklart. 

Jag tror att det har skett ett skifte den senaste tiden. Fler tydliggör titeln, men exemplen ovan synliggör att vi har en skuld att arbeta av. Vi behöver komma i kapp. Advokatsamfundet tar olika grepp. Taglinen är ett sådant (Advokaten nr 4, 2026). Den nyinstiftade välkomstceremonin för att lyfta titeln är ett annat (läs om ceremonin). Störst och snabbast effekt hade vi uppnått om alla affärsadvokater med byråer ännu tydligare knuffar fram titeln advokat i all kommunikation, på hemsida, LinkedIn, PowerPoint-presentationer, tygpåsar etc. Och naturligtvis aktivt lyfter fram de stora fördelar som titeln för med sig. Den utbildande insatsen sker bäst tillsammans och skulle gynna alla. En stigande våg lyfter alla skepp. 

Emil Andersson
Vice ordförande, Sveriges advokatsamfund