Nytt arbetsområde väcker nya frågor

Historien är full av visselblåsare. För även om Svenska Akademien plockade upp ordet först 2015 (se faktaruta) så är fenomenet betydligt äldre. Visselblåsarna är och har varit kvinnor och män som trätt fram och berättat om olika missförhållanden. Ibland har avslöjandena fått långtgående politiska följder. Som när den tidigare krigsanalytikern Daniel Ellsberg läckte ut The Pentagon Papers och satte i gång en kedja av händelser, som till slut ledde till president Nixons avgång.

Ibland har visselblåsarna i stället lämnat spår i juridiken. I Sverige skapades exempelvis Lex Sarah, sedan undersköterskan Sarah Wägnert uppmärksammat brister i vården på det äldreboende där hon arbetade.

Visselblåsare blir inte alltid populära. Underrättelseanalytikern Chelsea Manning, som läckte information om USA:s krigföring i Afghanistan och Irak och bland annat avslöjade att antalet dödade civila var betydligt högre än de officiella siffrorna, dömdes till 35 års fängelse för sitt handlande. Manning benådades senare av president Barack Obama. Den svenske diplomaten Anders Kompass tvingades 2014 att lämna sitt uppdrag i FN, sedan han larmat om hur franska soldater begått sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken.

EU:s visselblåsardirektiv kom till för att skydda de viktiga visselblåsarna. Tanken bakom är i grunden rätt enkel: om de personer som upptäcker brister i hur lagarna efterlevs vågar rapportera om bristerna så kommer lagarna att efterlevas bättre. EU-direktivet handlar specifikt om unionsrätten och respekten för den, men Sverige valde, liksom några andra länder, att låta reglerna även omfatta svensk rätt och andra missförhållanden än rena lagbrott. 

När lagen trädde i kraft 2021 var skydd för visselblåsare i och för sig inget nytt i Sverige. En visselblåsarlag fanns redan innan, och Sverige har dessutom en lång tradition av meddelarskydd, som skyddar dem som vänder sig till medierna med sina avslöjanden. Men den nya EU-anpassade lagen utvidgade kretsen som kom att omfattas av skyddet. 

Det som verkligen satte fart för företagen och uppmärksammades var de nya konkreta kraven på företag och andra arbetsplatser över en viss storlek att själva skapa system för att fånga upp larm inifrån verksamheten. Redan 2021 måste stora företag och offentliga verksamheter erbjuda kanaler för visselblåsning, och 2023 utvidgades skyldigheten till att omfatta företag med fler än 50 anställda. 

Visselblåsarlagen innebar nya lagregler – dessutom rätt snåriga lagregler, som så ofta när EU-rätten ligger bakom – och nya krav på företag. Det är lätt att dra en parallell till dataskyddsförordningen, GDPR, som nog orsakade en del gråa hår inom företagen när den kom. Och precis som med GDPR fanns det också stora möjligheter för advokater att använda sina kunskaper om både juridik och informationshantering.  

Advokat Mikael Mellberg på Lindahls Göteborgskontor arbetar huvudsakligen med transaktionsjuridik, men kompletterar det numer med en hel del arbete kring visselblåsning. Han vittnar om en bred flora av uppdrag som kommer in. Området är inte nytt, men har vuxit rejält i och med den nya lagen.

– Vi har varit en av mottagarna av visselblåsningar för ett antal klienter även förr men har sett en stor ökning sedan den nya lagen trädde ikraft. Även internutredningar har förekommit förr. Men då har det ofta varit enstaka uppdrag, ofta för våra arbetsrättsjurister. Men nu är det många fler mottagningsuppdrag och utredningsuppdrag, berättar Mikael Mellberg.

Visselblåsarlagen väcker en hel rad frågeställningar som passar för just advokater, anser Mikael Mellberg. Advokater är samhällsvetare, konstaterar han, och vana vid att analysera reglers ursprung och syften. 

Lindahl är långt ifrån ensamma om att ta sig an de juridiska och praktiska frågorna om visselblåsning. Många affärsjuridiska advokatbyråer marknadsför i dag på sina webbplatser olika tjänster kopplade till lagen. 

En av dessa är Wesslau Söderqvist, med sju kontor runt om i landet. Byrån erbjuder rådgivning kopplad till visselblåsning, men agerar också extern mottagare av visselblåsningar för klientföretag. Advokat Max Björkbom är en av två advokater som ansvarar för byråns visselblåsartjänster.

– Klienterna efterfrågar en helhetslösning. Dels att få systemet på plats, dels hjälp med att hantera inkommande larm, berättar han. 
För att tillgodose önskemålen erbjuder Wesslau Söderqvist en paketlösning. Klienterna får hjälp att installera och anpassa ett digitalt system som tillhandahålls via en större systemleverantör från Tyskland, EQS, och advokaterna tar sedan emot och bedömer de visslingar som kommer in. 

Även Lindahl erbjuder tjänsten extern mottagare av visselblåsningar. Byrån har flera olika tekniska system att erbjuda klienterna, där anställda och andra som har kontakt med klientföretaget kan rapportera in anonymt.   

– Vi tar emot inkomna rapporter och gör en bedömning om vi anser att det är en visselblåsning eller inte. Sen skickar vi bedömningen till klienten med en rekommendation om vilka åtgärder klienten bör vidta, säger Mikael Mellberg.
I vissa fall leder de inkomna larmen till ytterligare insatser från byrån, i andra hanteras de av klienten själv. 

Gör företagen bättre

Mikael Mellberg har, precis som Max Björkbom, kommit in på visselblåsarområdet via det växande området hållbarhetsjuridik. När kraven, både de juridiska och marknadens krav, på företagen att agera etiskt ökar, behöver advokatbyråerna svara upp och ge råd till sina klienter om hur de kan navigera bland kraven och förväntningarna.

Mikael Mellberg beskriver visselblåsarreglerna lite som en vattendelare bland företagen. 

– Det är många som ser positivt på det, vilket ofta sammanfaller med ett medvetet hållbarhetsarbete. Dessa bolag vill bygga en bra företagskultur, och ser att ett visselblåsningssystem kan bidra till det. Andra ser snarare på detta som endast en ytterligare pålaga från myndigheter, säger Mikael Mellberg, och tillägger att det har förekommit att hans byrå har tackat nej till att arbeta med sådana företag i de här frågorna. 

Även Max Björkbom upplever att klienterna har reagerat olika på de nya reglerna. Hans byrå har varit mån om att förklara det positiva som visselblåsningen kan leda till. Och många gånger rekommenderar Max och hans kollegor även företag med färre än 50 anställda att överväga att skapa en kanal för visselblåsning. 

– Det är ett bra sätt för styrelsen att få en inblick i vad som händer i organisationen och få reda på missförhållanden, sammanfattar han. 

En annan advokatbyrå som snabbt såg de nya behoven som kom med visselblåsarlagen är MAQS. 

Precis som de båda andra byråerna erbjuder MAQS sina klienter en webblösning där visselblåsare anonymt kan rapportera missförhållanden.

– Vi visste med oss från tidigare arbete på området att vi är väldigt bra på juridiken, men mindre bra på det tekniska. Då bestämde vi oss för att vi inte ska uppfinna hjulet själva, berättar advokat Mikael Åström på MAQS.

MAQS lösning kommer från ett danskt teknikbolag som verkar över hela Europa. Förhoppningen är att klienterna ska se att de genom tjänsten inte bara lever upp till lagens krav, utan också får hjälp att göra företagen bättre. 

– Vi erbjuder en tjänst som de förvisso rättsligt måste ha, men som också syftar till att tillföra nytta till organisationen. För det fina i kråksången är ju att när denna genomsyn görs och det skapas ett ordnat system att ta hand om missförhållanden på en arbetsplats, så blir organisationen gradvis bättre, både rättsligt och arbetsmiljömässigt, säger Mikael Åström.

Visselblåsarlagen i sig kräver inte att företag installerar särskilda tekniska system. Ändå har fokus mycket kommit att hamna på just tekniken. Advokaterna vittnar om att just specialiserade företag med tekniska lösningar är hårda konkurrenter om visselblåsaruppdragen. 

– Försäljarna av tekniska system har varit väldigt aktiva. Det här är ju ett EU-direktiv som ligger bakom, så det finns en jättemarknad för att kränga de här systemen, konstaterar Max Björkbom.

Han tycker att fokuset på teknik är lite olyckligt.

– Utan nyttan är i stället att se till att man har kvalitet i mottagandet och hanteringen. Den får man inte på köpet med ett tekniskt system, utan genom att man tar de här frågorna på allvar. 

Värderar larmen

Advokatbyråerna erbjuder alltså sina klienter verktyg som de både måste ha, och som gynnar klientföretagens verksamhet. Men vad är det då som klienterna köper? Det varierar litegrann, visar det sig.

Lindahl och Wesslau Söderqvist erbjuder båda tjänsten extern mottagare av visselblåsningar. Tjänsten kan utformas på olika sätt, med hjälp av ett digitalt system, eller mindre tekniskt, så att de som vill blåsa i visslan helt enkelt kan vända sig till en utpekad advokatbyrå och lämna sina uppgifter. Som extern mottagare värderar advokatbyrån sedan uppgifterna och lämnar dem vidare.

På Lindahl erbjuds både tekniklösningar och manuell hantering, via telefon eller e-post. Mikael Mellberg fungerar som mottagare av visselblåsningar från flera klienter. Han berättar att de inkomna rapporterna alltid först måste bedömas, för att se om det handlar om en visselblåsning i lagens mening. I ungefär hälften av fallen är det inte det, utan kanske ett ärende för HR-avdelningen. 

– Men i en hög andel av fallen, kanske en högre andel än vad jag trodde att det skulle vara, så är det visselblåsningar, konstaterar Mikael Mellberg. 

Advokaten lämnar därefter över de relevanta visselblåsningarna till den person på klientföretaget som pekats ut. Som regel finns fler utpekade personer, så att larm som rör exempelvis vd kan skickas till en annan ansvarig. 

Även Max Björkbom tar emot larm som kommer in, via det digitala system som byrån erbjuder. Han betonar att hanteringen blir bättre när man i förväg tänkt igenom olika typer av ärenden och hur de ska hanteras. Och här har advokater ett försprång gentemot de flesta företagare, menar han. 

– Det är ju en fördel att anlita en annan advokat eller en annan extern konsult. Vi har sett ett antal sådana här policies, vilket gör det rätt lätt att urskilja om det är något område som inte riktigt täckts här. Har man verkligen funderat igenom att rapportkedjorna och åtgärdssystemen är vettiga, att ansvarsfördelningen är klar och lätt att förstå, så att alla vet vad de ska göra, säger Max och tillägger att det kan bli väldigt stressande att försöka göra denna analys när ett larm väl kommer.

Mikael Mellberg resonerar likadant.

– Det här är ett klassiskt advokatarbete. Att kunna ta emot och värdera information, förstå hur människor fungerar, etablera förtroende och kunna göra vägval i svåra avvägnings- och hanteringsfrågor, fastslår han.

Håller avstånd till konfliktrisk

MAQS har valt en något annorlunda väg än de båda tidigare byråerna. Visserligen erbjuder byrån klienterna en teknisk lösning där visselblåsningar kan hanteras anonymt. Vidare får klienten del av allt nödvändigt material i form av policies, riktlinjer och informationstexter, både rättsliga och praktiska – dokument som görs tillgängliga inne i systemet för såväl klienten som för en visselblåsare. Klienterna får sedan hjälp att komma i gång med systemet. Men därefter får klienterna ta emot eventuella visslingar på egen hand.  

– Då tar vi ett steg tillbaka och sen har inte vi tillträde till det som de gör. Det innebär alltså att det aldrig kan uppkomma en situation där vi via en visselblåsare får reda på känslig information som skulle kunna sätta oss i en jävsproblematik mot vårt registrerade klientföretag, förklarar Mikael Åström.

– Däremot är vi som alltid tillgängliga för rådgivning och stöd i ett visselblåsningsärende om klienten efterfrågar externt stöd. Ärendet hanteras då på samma vis som alla andra registrerade ärende hos byrån.

Det finns också praktiska skäl till att advokaterna inte bör hantera klienternas visselblåsningar, anser Mikael Åström. Klienterna har helt enkelt bättre möjligheter att värdera den information som kommer in, hävdar han. 

– Hur kan jag som extern advokat i varje enskilt läge eller ens i de flesta lägen avgöra om det som har kommit in är tillräckligt viktigt eller intressant för företagets organisation att adressera? Juridiskt är det kanske oviktigt, men moraliskt eller arbetsmiljömässigt kan det vara livsviktigt för organisationens välmående och rykte. Om jag tar emot visselblåsningarna innebär det i praktiken att i stort sett allt måste skickas vidare, säger Mikael.

Enligt Mikael Åström stämmer byråns tjänster väl överens med vad klienterna önskar. Men framför allt innebär begränsningen, att man inte agerar extern mottagare, att han och hans kollegor slipper den konfliktrisk som uppstår när en anställd visselblåser om felaktigheter som ledningen misstänkts ha begått. 

– Andra byråer får naturligtvis göra som de vill. Men vi vill ta ett extra steg bort från den kritiska gränsen och har approcherat det perspektivet. Och det är någonting som vi känner att våra klienter uppskattar, säger han. 

Även Mikael Mellberg och Max Björkbom har förstås reflekterat över de etiska problem som kan uppstå. Det skulle till exempel kunna handla om att advokaten har en tidigare klientrelation med vd, och så kommer det in en visselblåsning om fel begångna av just vd:n.  Men Max Björkbom är inte så oroad.

– Det finns naturligtvis ett element av möjlig intressekonflikt om man tittar lite slarvigt på det. Men i verkligheten är det ju ett bolag som är skyldigt att hålla sig med visselblåsartjänst. Och advokatens lojalitetsplikt ska vara mot bolaget och inte mot enskilda befattningshavare, säger han. 

I vissa situationer skulle det förstås kunna bli svårigheter, konstaterar Max. Ett exempel är om klienten är ett ägarlett bolag, med en ägare som sköter det mesta själv. 

– Då kan det ju såklart vara knivigt att göra skillnad på var bolagets intresse slutar och var ägarens intresse börjar, säger han.
Mikael Mellberg resonerar likartat. För även om han som advokat kan ha en lång relation med en vd så är det bolaget som är hans klient, och det är i bolagets intresse att visselblåsningar hanteras korrekt och förs fram – även om de skulle röra fel som vd begått.

Skapar nya debiteringsformer

Det är alltså tydligt att det nya arbetsområdet för advokaterna också leder till nya etiska frågeställningar. Men visselblåsarlagens krav har också påverkat advokatbyråernas sätt att fakturera. Alla de tre byråerna erbjuder nämligen sina grundtjänster till ett fast pris, oavsett om tjänsten är extern mottagare av rapporter eller ett tekniskt system där klienterna själva kan hantera inkommande larm. 

På Wesslau Söderqvist får klienterna betala en fast månadsavgift för tjänsten extern mottagare av visselblåsningar. Då ingår både uppsättning av systemet, framtagande eller komplettering av interna policies och underhåll och support samt licenskostnaden för mjukvaran. 

– Vi ser inte att det ligger i kundens intresse att de ska behöva budgetera per timme för det här. Det blir oerhört svårt att förutse kostnaderna. Det vill vi inte. Vi vill möta kunderna, säger han. 

Om larmen sedan leder till att klienten efterfrågar ytterligare insatser utöver rapport med åtgärdsförslag, debiteras detta utöver de fasta priserna efter en individuell bedömning. 

På Lindahl diskuteras ersättningen individuellt med varje klient, men ofta landar dialogen även där i ett fast månadsarvode. 

– Men i utredningsuppdrag tar vi som utgångspunkt betalt som i ett sedvanligt ärende, eftersom det normalt är svårt att förutse hur omfattande en utredning blir, förklarar Mikael Mellberg.

Även MAQS timdebiterar när byrån får i uppdrag att utreda inkomna visselblåsningar. Men för själva den digitala tjänsten erläggs en mycket låg årsavgift.  

– Då ingår fullt utnyttjande och support till den här tekniska lösningen. Det ingår också alla juridiska stöddokument, visselblåsningspolicys, personuppgiftshanteringspolicys, informationstexter till användare, visselblåsare och så vidare. Allt skrivet ur ett, vad vi tycker och våra klienter bekräftat, lättförståeligt och juridiskt korrekt perspektiv, berättar Mikael Åström, som ser modellen som ett tydligt exempel på att advokatbyråer behöver vara föränderliga i hur de tar betalt för sina tjänster, för att möta klienternas behov.

Många områden som berörs

Just det vidare utredandet av visselblåsningar är förstås en viktig uppgift för advokaterna, och i många delar ett klassiskt advokatarbete. Omfattningen av utredningarna kan variera. 

– Vi hjälper till med allt ifrån att agera bollplank till att ta över hela utredningen om man så önskar eller att stötta i valda delar. Det kan vara förhandlingar med facket om det är en arbetsrättslig fråga. Då kommer vi ofta in och hjälper till, berättar Mikael Åström.

Och det är en bred flora av ämnen som kan komma in via visselblåsning. Arbetsrätt och arbetsmiljö dyker ofta upp, men även olika aspekter av konkurrens- och miljörätt förekommer. Ekonomiska oegentligheter, som misstankar om att en person inom företaget krävt extra ersättning för en tjänst, är ett annat område där det kan larmas. Det kommer också synpunkter om hur sociala medier använts. 

Max Björkboms erfarenhet är att hans byrå kan hantera de flesta frågor som dyker upp genom visselblåsningar. Men kanske inte allt. 

– Vi har ju en väldigt god kompetens inom hantering av intressekonflikter och arbetsrätt. Det klarar vi själva. Andra saker blir svårare, som smuggling av kontraband till Uzbekistan eller så. Då får vi kanske ta hjälp, säger han och tillägger att erfarenheten av att arbeta med finansiell compliance är till stor hjälp när visselblåsningar ska utredas. 

Som mottagare av visselblåsningar gäller det att förstå när det krävs annan kompetens, fastslår Mikael Mellberg. 

– Den viktigaste kompetensen är att vara bred och förstå när man behöver koppla in specialister, när det dyker upp svåra rättsliga frågor. För mig har det varit väldigt bra att vara på en stor byrå så att jag alltid har expertkompetens på alla juridiska områden i korridoren, säger han. 

En farhåga när visselblåsardirektivet implementerades var att möjligheten att blåsa i visselpipan skulle ­kunna missbrukas. Larm skulle till exempel kunna användas som ett medel i maktkamper eller för att kritisera
chefer. 

Advokaterna bekräftar att sådant förekommer. Och även om viljan att skada någon sällan är den enda anledningen till ett larm, kan man ofta ana att det finns andra orsaker än bara ett missförhållande i lagens mening med i anmälningarna. 

– Ibland kan det ligga någonting annat bakom också. Det behöver visserligen inte förta sanningshalten i det som rapporteras men det kan finnas en personlig motsättning i grunden som gör att vissa omständigheter överdrivs i rapporteringen. Det där behöver man vara uppmärksam på när man utreder rapporter, säger Mikael Mellberg.

Även Max Björkbom har varit inkopplad i fall där människor, i skydd av anonymiteten, fört fram påståenden utan grund. Här kan advokatens kompetens och vana vid att analysera påståenden och granska fakta vara till stor hjälp, menar han, och förhindra olyckliga situationer där oskyldiga kan komma att anklagas. 

Anar nyhetens behag

Visselblåsarlagen har nu varit i kraft i drygt tre år. Sverige var en av tre medlemsstater (tillsammans med Malta och Portugal) som lyckades genomföra en fullständig transponering av direktivet i tid, före EU:s deadline den 17 de­cember 2021. Sverige var därmed ett av de länder som agerade snabbast när det gällde att anpassa sin lagstiftning till EU:s krav. Dessutom har vi gått längre än direktivet kräver, så att fler missförhållanden omfattas av lagen. 

Uppmärksamheten kring den nya lagen gav också en skjuts åt visselblåsarfrågorna, konstaterar advokaterna. Både genom att företag och andra arbetsplatser blev tvungna att skapa kanaler för visselblåsning, och därför att enskilda personer tog tillfället i akt att larma, när möjligheten infördes. 

– Man kan ana ett slags nyhetens behag.  Det är också krav enligt lagarna att den informationen ska finnas tydligt och tillgängligt. Och som en ganska naturlig följd kom ofta några larm relativt tidigt när folk upptäckte den här möjligheten, berättar Max Björkbom, som upplevt att antalet larm ofta minskar efter den första perioden. 

Hur många larm som kommit in totalt i Sverige finns det ingen statistik om. Inte heller har det ännu kommit några uppgifter om tillsyn eller sanktionsavgifter från tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket. Lagen och dess tillämpning är ännu rätt oprövad. Men advokaterna kan peka på några problemområden i rättstillämpningen.

– Det vi har noterat när vi har hjälpt våra klienter är att lagstiftningen inte är helt heltäckande. Det är bara vissa typer av blåsare som omfattas av den här immuniteten, säger Max Björkbom.

Begränsningen, att rapporteringen ska ske i ett arbetsrelaterat sammanhang, innebär att företag kanske inte får viktiga larm från personer som inte arbetat på företaget, men ändå har viktig information. 

Mikael Mellberg ser ett antal problemområden med lagen. Det handlar dels om att informationshanteringen kan krocka med reglerna i dataskyddsförordningen GDPR, dels om koncerner med företag i flera länder. 

Koncernproblematiken, där en koncern kan stå inför olika regler i olika länder, lyfter också Mikael Åström fram.

– Vi har ett EU-direktiv som ska implementeras i 20 plus länder, där varje lands nationella lagstiftning tolkar begrepp olika, och där Sverige har gjort en liten övertolkning på vissa saker för att vara lite Bror Duktig. Det skapar utmaningar när man ska rådge en klient med bolag i 30 olika länder och där de ska hitta en lösning som är good enough, konstaterar han. 

Färre men bättre

Det är alltså tydligt att både själva lagen, eller åtminst­one tolkningen av den, kan behöva finslipas för att visselblåsningen ska fylla sin funktion ännu bättre än i dag. Mikael Åström har en förhoppning om att EU ska utvärdera och förbättra regelverket. 

– Jag önskar uppdaterade riktlinjer från EU. Förhoppningsvis har man på central EU-nivå fått lite bra inspel från medlemsländers egna implementeringar. Sverige har förhoppningsvis sammanställt några kloka tankar som kan skickas till EU, som i sin tur sammanställer, säger han.

Även svenska tillsynsärenden skulle kunna vara till hjälp, menar Mikael Åström, som jämför med GDPR, där tillsynen numera är ganska intensiv.

Max Björkbom förutspår att det kan komma just tillsynsärenden framöver. Kanske, menar han, kommer reglerna också att utvidgas till mindre företag, så att även de behöver ha funktioner för visselblåsning. Men just nu förespråkar Max ändå att vi låter lagen sätta sig lite. 

– Det kanske är klokt att låta det vara som det är. Låta människor anpassa sig. Och efter några år kan man försöka utvärdera om det fungerar bra eller dåligt, säger han. 

Mikael Mellberg hoppas framför allt på ökad kunskap om regelverket, och att detta ska lämna spår i de anmälningar som kommer in. 

– Jag tror att vi kommer att se färre rapporter, men bättre. När lagen precis infördes var det en liten svallvåg, men mycket som kom in var inte visselblåsningar. Med tiden kommer förståelsen hos anställda att öka om vad en visselblåsning faktiskt är. Då kommer man kanske att få en högre kvalitet i inrapporteringarna, säger han.