En bra funktion men kan skapa viss förvirring

– Vattenfall har haft visselblåsning länge och det är fortfarande en väldigt bra funktion. Vi vill ju höra om det händer något eller om något pyr i verksamheten, säger bolagsjuristen Victoria von Uexküll, som ansvarar för Vattenfalls visselblåsningssystem och tar emot de larm som kommer i det. 

Hon konstaterar att långt ifrån alla larm som kommer in är visselblåsningar i lagens mening, men att bolaget är angeläget om att ha en låg tröskel, så att anställda och andra verkligen vågar och vill blåsa i visslan när de känner behov av det. 

– Även om vissa larm egentligen är rena HR-frågor, så är det bra att de kommer. Det kan vara missförstånd som behöver redas ut eller missnöje i en arbetsgrupp. Då utreder inte jag, men HR kan komma in och ge stöd, lyssna och hjälpa till, säger Victoria. 

Vattenfalls visselblåsarsystem inrättades före den aktuella lagen, men har justerats och anpassats för att följa med i utvecklingen. Varje år kommer det in mellan 70 och 90 visselblåsningar, som verkligen är det i lagens mening, inom Vattenfallskoncernen, berättar Victoria. Flest kommer i Sverige, där också majoriteten av anställda finns. Huvuddelen av rapporterna mottas via bolagets digitala tjänst. Tjänsten är krypterad, och visselblåsare kan därmed vara helt anonyma, om de vill det. En annan kanal är att vända sig direkt till Victoria eller till bolagets internrevision.

HR vanligast

Just frågor om anställningsförhållanden, alltså personalfrågor, dominerar i rapporteringen, berättar Victoria von Uexküll. Dessa lämnar hon över till HR-avdelningen, som arbetar vidare med dem. Ibland behövs bara samtal, ibland kanske med en extern person från koncernens HR-avdelning. I andra fall kan konsulter från företagshälsovården behöva kopplas in för att utreda situationen. 

– Vi lägger oss normalt inte i hur man utövar verksamheten om det inte pågår någon överträdelse. Men däremot kan företagshälsovården hjälpa till om det inte funkar, kanske för att en konflikt påverkar en avdelning, säger Victoria, och tillägger att det inte ska vara obehagligt att gå till jobbet. 

Annat som det larmas om rör upplevda miljöbrister, misstankar om ekonomiska oegentligheter, konkurrensfrågor eller säkerhetsbrister. Där tar Victoria hjälp av olika personer i koncernen. Internrevisionen är ofta med, men även juristavdelningen och säkerhetsavdelningen, beroende på frågan. 

– När jag har lämnat över sätter de i gång och jobbar. Det handlar till en början om att få så mycket information som möjligt från den som har anmält. Alltså lyssna, intervjua, fråga. Fråga ytterligare personer. Men också reda ut vad som har hänt och om det är någon intern instruktion som kan ha överträtts, förklarar Victoria. 

Det anonyma digitala systemet för visselblåsning har använts i ett antal år nu. Här är möjligheten till anonymitet förstås central.

– Det viktigaste är att människor är trygga med att använda den här tjänsten. Att de är anonyma om de vill vara det, fastslår Victoria, och tillägger att lagen innehåller ett absolut repressalieförbud.

En annan fördel med tekniken är att få personer behöver vara inblandade i den känsliga visselblåsarverksamheten, anser Victoria von Uexküll. 

– Sen gäller det ju att ha kompetens knuten till funktionen för den typ av ärenden som kommer in. HR, säkerhetsavdelningen och internrevision är de vanligaste, säger hon. 

Ytterst skulle en visselblåsning kunna leda till att det uppstår misstankar om brott. 

– Om vi under en utredning ser att ärendet lämpligen bör utredas vidare av polisen så skulle vi, i förekommande fall i dialog med visselblåsaren, polisanmäla och lämna över materialet, säger Victoria. 

Behöver second opinion

Digitala rapporter dominerar alltså i dag på Vattenfall. Tidigare, före dagens tekniska lösning, anlitades en advokatbyrå som extern mottagare för visselblåsningar. Syftet var att säkra anonymiteten för visselblåsarna. I Tyskland anlitas fortfarande advokater för tjänsten, berättar Victoria. 

Med dagens digitala lösning är det mest praktiska att sköta visselblåsningen internt, anser Victoria. Det extra ledet av mottagare fyller inte längre någon funktion och kan göra att hanteringen av larm tar längre tid. 

– Vi vill ju se vad som händer i bolaget. Och när vi ska utreda vill vi ha direktkontakt med den som har rapporterat in, säger hon. 

Fortfarande händer det att Victoria och hennes kollegor anlitar advokater i visselblåsarärenden. 

– Det händer att vi behöver en legal second opinion på en utredning eller vill ha hjälp i själva utredningen av ärendet. Men vi lämnar inte över hela utredningen, uppger hon.

Advokattjänsterna handlas upp av bolaget, och sedan anlitas den byrå som har bäst kunskap på det område som en utredning gäller. Victoria von Uexküll är generellt nöjd med advokaternas insatser när hon anlitar dem. 

Vattenfall är en internationell koncern, med verksamhet i flera europeiska länder. Bolaget är statligt ägt och bolagsledningen är just därför extra mån om samhällsansvar och en god arbetsmiljö. Visselblåsandet är en del i denna strävan, konstaterar Victoria von Uexküll. 

Samtidigt är det, precis som advokaterna anger, ibland svårt att skapa enhetliga system, när länderna har olika regler för visselblåsning. 

– Vi vill ha ett enhetligt sätt att arbeta, eftersom vi vill att så få som möjligt ska sitta med ärendena. Visselblåsningar ska inte spridas ut genom att någon pratar om vad som har kommit in. Och då blir det knepigt om det är olika regler för visselblåsning, säger Victoria, som beskriver det som lite olyckligt att EU-direktivet implementerats så olika i olika länder. 

På det hela taget anser Victoria von Uexküll att visselblåsarlagen är lovvärd. Lagen ger en säker möjlighet för anställda och andra knutna till bolaget att rapportera om sådant som bolaget faktiskt vill veta, konstaterar hon. Däremot är inte lagen alltid lätt för medarbetarna att förstå och tolka, vilket också gör att mycket som rapporteras egentligen inte omfattas av lagens skydd. 

– Frågan är vad rapportörerna, alltså de som anmäler, tror att visselblåsarlagen är. Systemet används ofta som en kanal för att yttra missnöje, säger Victoria.

Hon tillägger att många av dessa rapporter ändå är intressanta för bolaget. Men hon anar ändå en nivåskillnad mellan det som lagen ytterst är skriven för, och mycket av det som kommer in. 

– Det kan ju bli begreppsförvirring om vad orden betyder egentligen. Så tanken är god, men jag tror att det krockar lite med verkligheten ibland, summerar Victoria.