Brant uppåt när Europa rustar

Vi lever i oroliga tider. Våren 2014 annekterade Ryssland halvön Krim, med över 2 miljoner invånare. Ukrainas Rysslandsvänliga president Viktor Janukovitj hade strax innan flytt landet efter omfattande protester och krav på att han skulle avsättas. 

Den 24 februari 2022 kom nästa chockbesked, när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av grannlandet. Någon snabb seger, som Putin förespeglat sina landsmän, blev det dock inte. Ukrainarnas sega motståndsvilja och omvärldens stöd till landet har i stället lett till ett flerårigt utnötningskrig, med omfattande förstörelse och hundratusentals dödsoffer. 

Krig i Europa och ryska styrkor i ett land med direkta gränser mot EU alltså. Utöver dödandet och förstörelsen i Ukraina rapporteras också om en omfattande rysk informations- och hybridkrigföring mot länder som stöder Ukraina. I januari 2025 uttalade statsminister Ulf Kristersson vid Folk och Försvars årliga möte i Sälen att ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred”. Uttalandet kan kännas svindlande i ett land som haft fred i över 200 år. 

”Icke-freden” och nu senast Natomedlemskapet har fått tydliga konsekvenser för det svenska försvaret. Efter år av nedrustning har anslagen till försvaret under de tio senaste åren mer än tredubblats, och ännu mer utlovas av regeringen för de kommande fem åren. Följden har blivit en strid ström av upphandlingar och beställningar av ny materiel och en våldsam tillväxt i den svenska försvarsindustrin. 

Sverige är inte ensamt om att rusta för krig. EU-ländernas satsning kan kanske bäst summeras med den danska statsministern Mette Fredriksens ord, i samband med att hon på en pressträff den 19 februari i år meddelade att Danmark avsätter 50 miljarder kronor till försvaret under de kommande två åren. Budskapet till överbefälhavaren var kort: ”Køb, køb, køb” (köp, köp, köp).

Och köps gör det, i hela EU. Under 2024 uppgick försvarsutgifterna i EU:s medlemsländer till totalt 343 miljarder euro, en siffra som ökat under tio års tid. För 2025 väntas de uppgå till cirka 381 miljarder euro. Det innebär en ökning med 11 procent jämfört med föregående år, och med 63 procent jämfört med 2020.

Både marknad och samhällsansvar

Med den snabba tillväxten av försvarsindustrin, alla upphandlingar och alla nya tillstånd i den hårt reglerade krigsmaterielindustrin som ska utfärdas, aktualiseras också en rad juridiska och affärsmässiga frågor. Utvecklingen har fått flera affärsjuridiska advokatbyråer att samla sin kompetens på området i särskilda branschgrupper för just försvarsjuridik. 

En av dessa byråer är Mannheimer Swartling, där advokat Carolina Dackö är delägare. Carolina Dackö ingår i byråns verksamhetsgrupp corporate compliance and risk, och arbetar mycket med försvarsjuridik i byråns nyskapade fokusgrupp. Hon konstaterar att området egentligen inte alls är nytt för byrån. 

– Egentligen har vi ju jobbat med försvarsjuridik under ganska lång tid. Men nu ser vi ett ökat behov på marknaden, i och med det som händer med omvärlden, säger hon. 

Bland klienterna finns både etablerade försvarsindustriaktörer och nya företag.

– Vissa har vi haft långa samarbeten med, som för vilken industriaktör som helst. Men sedan ser vi också nyetableringar, där vi är med från ax till limpa, berättar Carolina Dackö, som tillägger att många är intresserade av att vara med när området nu expanderar snabbt.

Försvarsområdet är alltså marknadsdrivet och liknar på det sättet många andra branschområden, där advokatbyrån får hjälpa till med ett brett spann av tjänster. Samtidigt känner Carolina Dackö och de övriga i fokusgruppen också ett samhällsansvar. 

– Många på byrån tycker verkligen att vi måste göra det här. Inte bara för att det är en del av verksamheten utan för att samhället i stort behöver det, och vi måste ta det steget ihop, säger hon. 

Som en följd av det oroliga världsläget har Mannheimer Swartling också anställt den pensionerade överstelöjtnanten Joakim Paasikivi, som fått titeln senior geo­political advisor. Paasikivi själv beskriver sitt uppdrag som att han ska ge både byråns personal och dess klienter en bredare bild av läget i världen än vad nyhetsrapporteringen förmår, och därmed bidra till att advokatbyrån tar sin del av ansvaret för Sveriges och Europas säkerhet. 

– Vi ser det ökade behovet inom försvarsområdet på byrån, och vi kan bidra. Då är det viktigt att vi faktiskt gör saker som gynnar vår säkerhet, och europeisk säkerhet, säger Joakim Paasikivi.

Joakim Paasikivi har med sin kunskap om geopolitik och försvar mycket att bidra med, både till medarbetare och klienter, anser Carolina Dackö. 

– Vi har under ganska lång tid sett ett stort intresse och ett behov av att förstå den geopolitiska kontexten, säger hon, och tillägger att det inte bara handlar om Rysslands invasion av Ukraina, utan också den nya världsordning som börjat växa fram, med ett USA som fjärmar sig från Europa. 

Situationen påverkar klienterna på många olika sätt. Och till alla de risker som företag måste kalkylera med, har också den ytterst påtagliga risken för att drabbas av krig eller hybridkrig lagts. 

– Många av våra klienter står inför de geopolitiska riskerna, och utvecklingen kan vända på en femöring. Då är Joakim bra på att ge det längre och djupare perspektivet, konstaterar Carolina Dackö.

Många vill komma in på marknaden

En annan advokatbyrå som också skapat ett särskilt affärsområde för försvar, i kombination med flyg, är internationella DLA Piper, där Charlotte Brunlid är verksam som advokat. Charlotte Brunlid är själv inriktad primärt på offentlig upphandling, ett område som är centralt i försvarsjuridiken. Inom det nya affärsområdet samarbetar hon med övriga teammedlemmar för att serva klienterna som på olika sätt verkar inom försvarsindustrin eller försvaret. 

DLA Pipers affärsområde försvar och flyg har i Sverige funnits i ett drygt år. Samtidigt har verksamhet bedrivits i många år inom detta verksamhetsområde. Internationellt inom byrån är området mycket stort, med omfattande team i många länder – till stor nytta för gruppens verksamhet också i Sverige. 

– Vi uppdaterar oss regelbundet om hur kollegorna jobbar i de olika länderna. Där kan vi fånga upp kunskap och kompetens till exempel från Polen som i något perspektiv ligger före oss i Natoprocessen. Vi utbyter också erfarenhet med kollegorna runt om i världen, för att nämna några exempel: från Storbritannien, Tyskland och USA. Mellan de nordiska länderna har vi ett nära samarbete inom nära nog all vår verksamhet och nu även inom försvars- och säkerhetsområdet, berättar Charlotte Brunlid. 

Advokaterna på DLA Piper har förstås behov av att förstå och analysera det säkerhetspolitiska läget i världen, för att kunna ge de bästa råden. Utöver egen erfarenhet och kunskap, har byrån en pågående dialog med konsultföretaget Cohen Group. Kollegorna i de olika länderna har arbetat länge med försvarsindustriella frågor och byrån har en stark samlad erfarenhet och kunskap, konstaterar Charlotte Brunlid. 

Försvarsjuridiken är ett snabbt växande område på DLA Piper i Sverige. Samtidigt beskriver Charlotte Brunlid en viss ryckighet i tillväxten.

– Det kan gå ömsom väldigt fort och väldigt långsamt. Försvaret behöver göra snabba inköp, men det finns inte utrymme i tid att köpa allt direkt, beskriver hon.

Försvarsjuridiken är inte bara snabbt expanderande. Den har också blivit bredare, enligt Charlotte Brunlid. I dag diskuteras totalförsvaret och den civila beredskapen i samhället på ett helt annat sätt än tidigare. Det märks också på tillströmningen av klienter, som ser nya användningsområden och kunder för sina produkter. 

– Jag som jobbar mycket med privata klienter mot offentlig sektor ser ett väldigt stort intresse från företag för att bredda sig och komma in i försvarsstrukturen. Tillverkare av rent civila produkter upptäcker att försvaret eller någon försvarsnära verksamhet också behöver dessa. Jag uppfattar att många vill bidra till ett starkare Sverige, säger Charlotte Brunlid. 

Förutom bolag finns även myndigheter som handlar upp materiel för totalförsvaret bland klienterna. 

Det offentliga dominerar

Även advokat Erik Gadman vill lyfta fram den bredden i området försvarsjuridik. Gadman är advokat och delägare på Setterwalls, och arbetar med upphandling och regulatoriska frågor. 

– Där har både försvar och beredskap varit en naturlig del länge. Det finns ju få marknader som är så präglade av de offentliga beställningarna som försvarsmarknaden, säger han.

Precis som de två andra byråerna har Setterwalls sedan en tid en tvärfunktionell samordning kring försvars- och beredskapsområdet. Samtidigt är området inte nytt, varken för Setterwalls eller för Erik Gadman.

– Jag har jobbat med upphandlingsfrågor, regulatoriska frågor och förvaltningsrätt hela min karriär. Då har försvarsjuridiken alltid funnits där, liksom kritisk infrastruktur och sådana frågor. Sen så finns det mycket mer ärenden nu, säger Gadman, som upplever en exponentiell tillväxt av antalet försvarsrelaterade ärenden på byrån. 

Klienterna är främst olika former av leverantörer av krigsmateriel och andra produkter som behövs inom totalförsvaret, både svenska och utländska, samt de som vill investera i dessa företag. Och precis som de övriga intervjuade advokaterna beskriver Erik Gadman hur etablerade producenter nu får sällskap av nya bolag.

– Många intressanta projekt kommer med inblandning av bolag som kanske för fem år sedan inte såg sig som en del av försvarsindustrin. Olika produkter med dubbla användningsområden och tjänster blir mer och mer aktuella. Det kan leda till ganska intressanta, jag ska inte säga krockar, men möten, berättar Erik Gadman, och förklarar:

– Försvarssektorn har varit ganska traditionell och långsam. Det har funnits en beställare i varje land, som är van vid att göra på sitt sätt. Nu kommer det techbolag med produkter som visar sig kunna användas även för landets försvar. Då är det inte alltid som parterna talar samma språk, säger han och tillägger att han och kollegorna då ofta får en roll som medlare och översättare. 

Sitter bland klienterna

De tidigare intervjuade advokaterna arbetar alla på så kallade fullservicebyråer, som erbjuder klienterna hjälp på en lång rad områden. Advokatbyrån Florenius & Co har valt en annan väg. Byrån, med en advokat, två biträdande jurister och en paralegal, är specialiserad på just försvar och säkerhet. 

Advokat Max Florenius leder byrån, som verkar i Karlskoga. Det är förstås ingen slump; staden har ”inte bara Sveriges utan kanske norra Europas största kluster av försvarsindustrier”, som Max Florenius uttrycker det. Bland företagen finns Saab och BAE Systems Bofors, men också mängder av underleverantörer till dessa jättar. 

Klienterna hos Florenius & Co är framför allt medelstora företag, en del av dem nya.

– Vi blir kontaktade av framför allt drönarföretag. Det finns väldigt många sådana nu, säger Max Florenius, som pekar på drönarnas stora betydelse i Ukrainakriget som en viktig förklaring. 

Att komma in på marknaden är dock inte helt lätt. Bara en stark produkt räcker inte, utan Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, ställer också hårda krav på det som kallas försörjningstrygghet, berättar Florenius. Företagen måste alltså kunna visa att de klarar att fortsätta med sin tillverkning även i en krigs- eller krissituation. Till detta kommer också alla de regler som styr tillverkning och försäljning av krigsmateriel. 

Max Florenius beskriver sin och kollegornas roll som ganska mycket av bolagsjurister åt klienterna, som inte alltid har egna jurister anställda. 

– Baserat på min erfarenhet av branschen, på nästan en kvarts sekel, jobbar vi strategiskt med industrifrågor, och vi jobbar ganska nära våra klienter, säger han, och tillägger att de flesta klienterna är återkommande.

Spänner över mycket

Vad är det då för juridik Max Florenius hjälper klienterna med, rent konkret? 
Max Florenius ringar in försvarsjuridikens kärnområden: regler om tillstånd för tillverkning, tillhandahållande och export i krigsmateriellagen och lagen om produkter med dubbla användningsområden (PDA-lagen), men också säkerhetsskyddslagen, med de speciella regler som gäller för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.

Eftersom det bara är stater som köper krigsmateriel, kommer också upphandling högt upp på listan över rättsområden. Här har dock Max Florenius märkt ett minskat antal överprövningar på senaste tiden, troligen för att marknaden just nu är så het. 

– Det är en liten bransch, med två stora kunder, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Just nu väljer många att satsa på nästa upphandling i stället för att ta en överprövning, säger han. 

Tillståndsprocesser utgör en viktig del av uppdragen även på de andra advokatbyråerna. Här behöver inte minst nystartade företag och nykomlingar på marknaden hjälp med att navigera i regelverket, konstaterar Carolina Dackö.

Många klienter behöver också hjälp med att säkra en trygg försörjning till produktionen, det som kallas strategisk sourcing av fabriken, och med kapital­anskaffning. 

Utöver det är behovet av rådgivning kring transaktioner just nu stort på den heta marknaden, konstaterar advokaterna.

– Det strömmar mycket pengar till de här sektorerna nu. Det aktualiserar ju både transaktioner och investeringar, säger Erik Gadman.

Han vill också lyfta fram avtalsrätten. Robusta avtal är förstås centrala, bland annat för att säkra kapaciteten vid kris eller krig, påpekar Gadman.

Även Charlotte Brunlid tar upp både tillståndsprocesser och avtalsrätt som viktiga områden där klienter efterfrågar stöd. När både försvaret och försvarsindustrin expanderar är det dessutom naturligt att man kommer in på fastighetsrättsliga och även miljörättsliga frågor, konstaterar hon.

– Internationellt sett jobbar vår byrå också mycket med rymdfrågor. Rymden är en viktig faktor när man pratar om säkerhetsnära funktioner, fastslår Charlotte Brunlid. 

Blir hygienfaktor

Lite vid sidan av de direkta juridiska frågor som uppstår kring upprustning och försvarets tillväxt har säkerhetsläget också lett till att vissa andra juridiska frågor kommit i fokus. Det handlar dels om EU:s sanktionspaket mot Ryssland, dels om den nya lagen om utländska direktinvesteringar (UDI, eller på engelska FDI). På det första området var trycket dock större för ett par år sedan, när de första omfattande sanktionspaketen kom, berättar Charlotte Brunlid. 

– Det har etablerat sig en struktur på marknaden kring sanktionerna rent allmänt, säger hon, och får medhåll av de andra advokaterna. 
Charlotte Brunlid poängterar också att reglerna inom UDI är en del av den dagliga verksamheten på byrån, som hanterar många transaktioner.

– Vi ser redan flöden i ärenden i den kraftiga tillväxt som förekommer på försvarsområdet. Vi bistår klienter med stöd i etablering enligt UDI, sedan i de nödvändiga tillståndsprocesserna som krävs för att bedriva verksamhet, därefter i de upphandlingsprocesser som förekommer och samtidigt i transaktioner eller finansieringsfrågor. Det är ett snabbt flöde som omfattar många förvaltningsrättsliga frågor, konstaterar hon. 

Max Florenius beskriver sanktionerna och avståndstagandet från Ryssland som en hygienfråga för företag. 

– Alla i branschen vet det – det går inte att sälja till Ryssland. Och mycket i vår bransch handlar ju också om ”reputational risk” och trovärdighet, säger han.

Fortfarande behöver många klienter hjälp med reglerna om utländska direktinvesteringar, inte minst på transaktionstunga byråer. Erik Gadman beskriver den svenska UDI-regleringen som otroligt bred. 

– Den fångar upp affärer som man kanske vid första anblicken inte alls skulle tro var så känsliga för Sverige. Men självklart omfattas försvarsinvesteringar och beredskapsinvesteringar. Så den påverkar försvarsföretagen, säger han och fortsätter:

– Extra stort blir det för nya företag som helt plötsligt blir, eller ser sig som, en del av försvars- och beredskapsmarknaden. 

Finns en känsla av brådska

Det är tydligt att försvarsjuridiken omfattar många skilda juridiska fält. Precis som i de flesta andra branscher i dag söker klienterna – bolagen – strategiska rådgivare för delar av eller hela sin affärsverksamhet. Försvarsindustrin är på det viset inte annorlunda än någon annan bransch.

Och ändå är den det, på flera sätt. Dels för att den rör saker som vi alla är berörda av, landets säkerhet och trygghet plus användningen av våra skattepengar, dels för att försvarsindustrin är omgärdad av många specialregler. Traditionellt sett har också hanteringen av regelverket, och därmed av vägen fram till att ett bolag kan sälja sina produkter till Försvarsmakten, FMV eller en utländsk köpare, varit omständlig och ganska trög.

Joakim Paasikivi har under sina många år i försvaret upplevt denna tröghet. Och trots att alla beslutsfattare i dag är eniga om att uppbyggnaden av försvaret brådskar, är det inte helt lätt att få upp tempot. 

– Generellt så finns det en ganska stor kännedom om att det är bråttom på högsta och lägsta nivå. Men sedan har vi mellanchefer som är fast i de olika regelverken och i sina arbetsmetoder, som gör att det nödvändigtvis inte går särskilt snabbt, säger han. 

Joakim Paasikivi beskriver förvaltningen som en koloss, som utvecklats under en lång tid av fred. När arbetssätten nu ska ändras tar det tid. 

Carolina Dackö håller med. Hon menar att många av dagens regler och system inte längre tjänar sitt syfte. 

– I Sverige har vi en särskild problematik när det kommer just till försvarssektorn. Vi har stått så fast i vår neutralitetspolitik och i att ha våra egna regler som vi är väldigt strikta med, säger hon.

När fokus nu skiftas till samarbete är det mycket som måste ställas om. 

– Jag tror det kommer ta ett tag för Sverige och för myndigheterna. Vi ska ändra på lagar, men vi måste också se oss själva utifrån en annan bild, konstaterar Carolina Dackö.

Trögt att vända en atlantångare

Precis som Carolina Dackö säger är det lagändringar på gång. I början av året väntas regeringen presentera ett förslag till ny krigsmateriellag. Syftet med lagändringarna, som bygger på ett utredningsförslag som kom 2024, är att anpassa Sveriges lagar på området till Natomedlemskapet och de krav det ställer. 

Carolina Dackö anser att också säkerhetsskyddslagen skulle behöva ses över. 

– Säkerhetsskyddslagen har tidigare gjorts om mycket och snabbt. Den är kanske inte alltid helt genomtänkt och är lite svårnavigerad för både myndigheter och bolag, säger hon, och tillägger att hon egentligen skulle vilja se ett omtag kring hela systemet av lagar som omgärdar försvarsindustrin, för att komma ifrån känslan av ett lapptäcke. 

Även de andra advokaterna vittnar om att systemet kan upplevas som krångligt och omständligt, även om Charlotte Brunlid säger sig se förändringar inom området. 

– FMV gör ju ett stort jobb med att förändra sina arbetssätt nu, men det är lite av en Atlantångare som man inte vänder i första taget, fastslår Erik Gadman. 

Max Florenius beskriver att det ofta varit tidsödande att arbeta gentemot myndigheterna på försvarsområdet, men att det kanske håller på att förändras. 

– Man sitter i långa förhandlingar där staten har väldigt mycket tid. Nu märker vi att staten inte har så mycket tid längre. Vi håller på med ett case på byrån, som just ska stängas, där går det ovanligt fort, säger han, och passar också på att slå ett slag för nya och enklare regler för export av krigsmateriel. 

– Vi i branschen förstår ju, och tycker naturligtvis, att det ska finnas en exportkontroll. Men frågan är om den behöver vara så rigid som den har varit, säger han.

Charlotte Brunlid vittnar om att FMV har öppnat en diskussion med marknaden för att få en förståelse för de flöden som styr. 

– Men det finns absolut en tröghet kvar. Dessutom anställs många på kort tid, myndigheten renoverar sina lokaler och en internationell efterfrågan på myndighetens personal påverkar flöden, fastslår hon. 

Det pågår, enligt Charlotte Brunlid, uppdatering och genomlysning av upphandlingsreglerna både när det gäller de klassiska upphandlingsreglerna och upphandlingsreglerna inom försvars- och säkerhetsområdet. Detta kan leda till förändringar i inköpsprocesserna och förhoppningsvis underlätta för FMV, menar hon.

Har inte riktigt tagit fart

Det är inte bara Sverige som kämpar med att ställa om sitt försvar till en ny världsbild. Många stater tävlar på den internationella marknaden om materielen, men också internt med att ändra regelverk och arbetssätt. Även EU har gett sig in på området, med ett förslag om regelförenklingar på försvarsområdet, ett så kallat omnibuspaket.

För Sveriges del är naturligtvis medlemskapet i Nato, och de skyldigheter och rättigheter som följer av det, en historiskt stor förändring – för försvaret, men också juridiskt och ekonomiskt för försvarsföretagen.

– Landet ska ställa om sig till att det nog inte blir någon kustinvasion av Sverige. Våra arméförband kommer att slåss i Baltikum eller i Finland. Vårt flygvapen kommer att flyga tillsammans med finska, norska och andra allierade flygplan efter ett Natobeslut, säger Joakim Paasikivi om det nya läget för Försvarsmakten och dess personal. 

Charlotte Brunlid beskriver Natomedlemskapet som grunden för den starka tillväxten på försvarsmarknaden, och Max Florenius anser att en konkurrensnackdel för svenska försvarsföretag försvunnit i och med medlemskapet. 

Svensk krigsmaterielexport har ökat under de senaste åren. Samtidigt menar advokaterna att Natomedlemskapet ännu inte riktigt satt fart på de internationella affärerna. 

– Jag är lite förvånad över att svenska företag inte har tagit sig an det här på ett större sätt. Vi har ju goda kontakter med utländska advokatbyråer, och de uttrycker ungefär samma sak: att det är konstigt att inte svenska företag ser Nato som ett nytt marknadsfönster, säger Erik Gadman, som tillägger:

– Vi diskuterar rätt mycket hur vi kan hjälpa till där, med våra kontakter och våra kunskaper om Natoupphandlingar. Hur kan vi bli en brygga för svenska företag att ta sig in? Vi har inget färdigt svar än, men jag tror att jurister kommer att ha en viktig roll att spela.

Natomedlemskapet har hittills främst märkts på kapitalmarknaden, snarare än i konkreta affärer, menar Carolina Dackö. 

– Förfrågningar kommer redan nu, och det är många som ser marknadspotentialen i försvarsindustrin. Det är oftast väldigt långa ledtider på upphandlingen. Men vi ser redan nu intresset, summerar hon.

Synen har ändrats

Natomedlemskapet blev snabbt möjligt för, och önskat av, en politisk majoritet i Sverige när Ryssland angrep Ukraina 2022. Samtidigt svängde också den svenska opinionen kraftigt i frågan: från 30 procent som såg medlemskapet som en bra idé 2021 till 64 procent 2022. 

Och det tycks inte bara vara Nato som omvärderats av det svenska folket. Även inställningen till försvarsindustrin har, enligt flera av advokaterna, ändrats drastiskt. Detta märks bland annat på kapitalmarknaderna, berättar Carolina Dackö, som ser att det nu finns mer kapital för lån till eller investeringar i försvarsindustri. 

– Det är nytt för många att ge sig in i en sektor som man tidigare har varit lite avskuren från. Det har funnits en bild av att det inte är moraliskt försvarbart att sälja till eller investera i försvarssektorn. Nu har det vänt och det är inte längre fult eller smutsigt, säger hon. 

Erik Gadman har samma erfarenhet.
– Stigmat mot att investera i försvar börjar mattas av lite, även om det nog inte är helt borta. Jag tror att det pågår ett arbete hos många banker och fonder med att se över sina investeringslinjer här, säger han.  

De båda får medhåll från Charlotte Brunlid. Hon lyfter fram att banker och andra investerare tidigare har uteslutit investeringar i försvarsnära verksamhet.

– Där ser vi en väldigt stor förändring. Försvar blir intressant som ett investeringsobjekt på ett helt nytt sätt för verksamheter som tidigare uteslutit sådana investeringar. Skälet är en förändrad uppfattning om vilka investeringar som kan accepteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det påverkar ju vår gärning jättemycket, säger hon, och fortsätter:

– Samtidigt får man förstå att det finns de som har dubbla känslor när det gäller tillverkning av vapen. Men försvarsområdet är ju så mycket mer omfattande än så och även exempelvis stora infrastrukturprojekt ingår som ett led i Sveriges medlemskap i Nato. Vi fattar ju politiska beslut som ligger till grund för ett utvecklat försvar i Sverige. Då vill vi ju gärna se till att de blir verkställda på ett bra sätt. 

Max Florenius konstaterar att Rysslands invasion av Ukraina lett till ett uppvaknande i Sverige. För honom handlar försvarsindustri om att skapa säkerhet och förutsättningar för demokratin och vårt sätt att leva. 

– Jag är väldigt trygg i att vi är med och hjälper Sverige att försvara det som jag älskar. Så vill jag se på det, säger han. 

Fortsätter att växa

I skrivande stund diskuteras visserligen fredsplaner för kriget i Ukraina, men parterna tycks fortfarande stå långt ifrån varandra. Samtidigt fortsätter USA sin kurs bort från Europa, med strategiskt fokus på Amerika och mot Sydostasien. USA blickar mot konkurrenten Kina, som har sin egen politiska dagordning och sina egna storhetsdrömmar. Den eviga fred som många hoppades på när muren och Sovjetunionen föll känns avlägsen.

Den svenska regeringen utlovar fortsatta stora tillskott till försvaret. Nato ställer också krav på att Sverige ska satsa en betydligt större andel av BNP på försvaret än vad Sverige gjort under tiden efter kalla kriget. Advokaterna ser tecknen och är eniga: Vi kommer att få se en fortsatt stark tillväxt på försvarsområdet.

– Fram till 2030 ser jag en fortsatt expansion. Hur det blir efter det vet vi inte, men det finns nog ingen som tror att det kommer gå ner, säger Max Florenius.

– Området kommer att behöva växa. Nu är inte Sverige sämst i klassen och mest underinvesterat av alla länder i hela världen. Men det finns en kraftig underinvestering, säger Charlotte Brunlid, som menar att ”den eviga fredens tid har satt sina spår”.

Från sitt perspektiv kommer Joakim Paasikivi till samma slutsats. Sverige får räkna med ett fortsatt krigshot, liksom många andra länder, och med detta också upprustning och en hård konkurrens om materielen. Han ser inte att ett fredsavtal i Ukraina innebär någon avgörande skillnad.  

– Skulle det bli någon typ av stilleståndsavtal eller en fred i Ukraina så är det krassa resultatet att Ryssland får större möjlighet att rusta upp, säger han.

Sveriges säkerhet påverkas också mycket av att såväl USA som Ryssland och Kina är mycket intresserade av de tillgångar som finns i Arktis, något som bland annat märkts av den amerikanska presidentens tal om att ta över Grönland. 

– Det betyder att vi får ytterligare ett spänningsområde i vårt närområde, säger Paasikivi. 

Carolina Dackö lyfter fram vikten av ett starkt samarbete och även regelförenklingar för att bygga en gemensam europeisk säkerhet när nu USA:s roll i Nato och intresse för att försvara Europa blivit mer osäker. 

– EU:s medlemsländer har vaknat upp till att vi måste ta ansvar för det här själva, nu och fort. Det betyder att vi kommer att vilja ha mer EU-reglering. Men det handlar om nationell säkerhet, så det kommer troligen att landa i nationell lagstiftning, säger Carolina Dackö, som också förutspår ett utökat samarbete mellan europeiska advokatbyråer i spåren av EU-satsningarna. 

Dags att rusta

Den tekniska utvecklingen och AI-utvecklingen påverkar förstås också försvarsindustrin, och i förlängningen också det regelverk som omgärdar den, påpekar Charlotte Brunlid, som förutspår att man kommer att behöva fånga upp tekniken i lagstiftningen på nya sätt. 

Lite grann på samma linje förutspår Erik Gadman en ökad och ändrad reglering av området, och nya områden som regleras. Och för advokaternas del kommer utvecklingen att innebära att fler satsar på just försvarsrådgivning, menar han. 

– Jag tror att vi kommer att se en ytterligare professionalisering och hårdare konkurrens med fler som specialiserar sig på det här. Och sen så tror jag också att vi kommer att se ännu fler internationella samarbeten mellan advokatbyråer i stora projekt, säger Erik Gadman. 

Charlotte Brunlid håller med.

– Samarbetet inom advokatbyråns internationella verksamhet är redan tydligt igång. Det kan handla om verksamhet med produktion i flera länder eller internationella investerare som riktar in sig mot svenska investeringar i en tid av upprustning, berättar hon. 

Utvecklingen i omvärlden, advokaternas erfarenheter och analysen från överstelöjtnanten pekar i samma riktning: Sverige och Europa kommer att rusta upp under en tid framöver. Marknaden för försvarsmateriel och andra produkter som behövs för att säkra Sveriges och Europas beredskap blir både större och bredare, med nya företag och produkter som kommer in tillsammans med de traditionella. 

Det finns alltså skäl för advokatbyråer som vill vara med och konkurrera om uppdragen att rusta upp – med kunskap och branschförståelse, men också med ett öga på de nya regler som kan förväntas.