Svenska advokater står sig väl

Saab är Sveriges största försvarsföretag, med omkring 27 000 anställda, de allra flesta i Sverige. Företagets mest kända produkt är förstås stridsflygplanet JAS Gripen, som används både av det svenska flygvapnet och i flera andra länders försvar. 

Men Saab är inte bara Gripen. Bland det som säljs till det svenska försvaret och exporteras till andra länder finns också avancerade säkerhetssystem, flygledarsystem, missilsystem och ubåtar. 

Juridiskt ansvarig på Saab är chefsjuristen Annika Bäremo. Men hon är långt ifrån ensam om ansvaret. 

– På den avdelning som jag tog över för snart 14 år sedan när jag kom till Saab var vi totalt 10–12 personer. I dag är vi 58, berättar Annika Bäremo.

Juristerna finns främst i Sverige, men också i USA, Tyskland, Australien och Sydafrika. Utvecklingen på Saab är inte unik, betonar Bäremo. I dag har de flesta svenska storbolag egna stora juristavdelningar, med djup expertis på det egna området. Orsakerna är flera. 

– Det blir en större och större komplexitet i affärerna, i kombination med all den nya compliance-regelmassan, säger hon, och syftar på de ökade kraven på att skapa regelsystem och processer som förhindrar misstag inom företag.

Är bäst i Sverige

Majoriteten av juristerna på Saab är uppdelade på de fyra olika affärsområdena. Var och en av dem fungerar lite som en intern advokatbyrå, och har en kompetens som i de flesta fall slår advokatbyråernas på det egna området, påpekar Annika Bäremo. Trots detta behöver företaget också köpa advokattjänster, bland annat för att hantera stora affärer med utlandet. Annika Bäremo ger ett exempel.

– Vi gick glädjande nog ut för några veckor sedan och berättade att Colombia tecknat avtal om att köpa Gripen. De svenska juristerna som jobbar åt affärsområdet Aeronautics har suttit och förhandlat och varit i landet. Men eftersom kunden upphandlar på spanska enligt sitt upphandlingsregelverk köper vi också advokattjänster i Colombia, berättar hon.

Rättstvister försöker Saab förstås undvika, fastslår Annika Bäremo. Men när trots allt en tvist uppstår anlitar företaget advokater i Sverige eller annat land där tvisten uppstått. Till det kommer vissa specialområden, som på IT-området, där bolaget nyligen gjort en analys av sina egna system, i förhållande till lagstiftningen. 

När Annika Bäremo och hennes jurister tar advokathjälp är det alltså högt specialiserade och kvalificerade tjänster de behöver. Det klargör också företaget när de handlar upp en byrå. 

– Utan att slå mig för bröstet kan jag säga att min avdelning är den bästa i hela Sverige på att serva försvarsföretag juridiskt. Därför finns det inte på världskartan att vi skulle få något annat än de mest seniora och de duktigaste rådgivarna när vi hör av oss, säger Annika Bäremo, som tillägger att hon naturligtvis förstår att byrån ibland behöver lära upp någon ny av resursskäl. 

Etiska frågor är förstås centrala för försvarsindustrin, som har skakats av flera internationella mutskandaler. 1987 avslöjade Sveriges Radios Ekoredaktion att Bofors hade mutat sig till en stororder från Indien. Även Saab har vid ett par tillfällen anklagats för att ha använt ­mutor, något som dock aldrig visat sig vara sant. Bland juristerna på Saab finns följaktligen en stor avdelning som fokuserar på just antikorruption, etik och compliance.

– Det är oerhört viktigt för oss att vi är starka där. Det är vi, och vi köper i princip inga tjänster inom detta område. Vi har själv skapat vårt program och våra processer, säger Annika Bäremo, som tillägger att de i utvecklandet av sådana processer har tagit hjälp av exempelvis en Londonbyrå för att få återkoppling och säkra att programmet speglar ”best practice” i branschen.

Prisar advokaterna

Saab rör sig alltså mellan internationella advokatbyråer, efter behovet i varje situation. Men i Sverige är företaget i stort sett troget sin ”husbyrå”, en av de stora affärsjuridiska byråerna som handlats upp. Undantaget är frågor om exportkontroll, där en annan byrå anlitas. Emellanåt har Annika Bäremo och hennes jurister också behövt förstärka lokalt i Linköping, där en stor del av tillverkningen bedrivs, och då anlitat en advokatbyrå med kontor i staden. 

Annika Bäremo är mycket nöjd med bolagets husbyrå, och har inga planer på att byta. Samtidigt möter hon ofta andra byråers advokater, som motparter eller i kontakt med underleverantörer. Även de får beröm. 

– Jag ser en väldigt hög kvalitet på våra svenska advokater. De står sig väl kunskapsmässigt och skicklighetsmässigt, när man jämför dem med kollegor runt om i världen, säger hon, och fortsätter:

– Jag är inte alltid lika imponerad av dyra advokater i andra länder som jag är av de svenska.

Utöver rent juridisk skicklighet anser Annika Bäremo också att de advokater hon möter har en god förståelse för branschen och dess särskilda villkor. Det långvariga samarbetet med en byrå gör också att advokaterna och bolaget kan bygga upp en gemensam kunskapsbank.  

– Vi har ett väldigt nära samarbete. Vi kan till exempel bjuda in dem till Linköping eller Karlskoga och visa dem vår verksamhet i anslutning till ett ärende. Bolaget delar med sig av information och kunnande, eftersom vi är betjänta av att advokaterna förstår vår verksamhet, säger Bäremo.

En annan form av samarbete är secondment, där Saab lånar in juniora jurister från advokatbyrån till sin jurist­avdelning. Därmed bidrar bolaget till att utbilda framtida kvalificerade advokater som förstår verksamheten. Inlåningen används ofta för att fylla luckor till exempel vid föräldraledigheter, och gynnar både Saab, den enskilda juristen och advokatbyrån, konstaterar Annika Bäremo. 

En annan koppling mellan försvarsföretaget och advokatvärlden är att Annika Bäremo rekryterar i stort sett alla sina nya medarbetare från de stora affärsjuridiska advokatbyråerna. Ofta har de nya medarbetarna hunnit med mellan fem och åtta år på advokatbyrå när de byter bana och blir bolagsjurister. De har då skolats in både i juridiken och i kommersiellt tänkande, anser Bäremo. 

– De har fått en fin grundutbildning. Det är ju en kvalitetsstämpel också när de kommer ifrån advokatbyråer. Det är jättepositivt för oss, fastslår hon. 

Efterfrågan ökar

Saab är ett av världens stora försvarsföretag, och har lång erfarenhet av export till andra länder. Ett par Natoländer, Ungern och Tjeckien, har också Gripenplan i sina försvar. Planen hyrdes in i samband med att de båda länderna blev medlemmar i alliansen och därmed tvingades anpassa sig till den så kallade Natostandarden. 

Nu är också Sverige med i den nordatlantiska försvarspakten. Hur har det påverkat arbetet för Saabs jurister? 

– Än så länge så är Natomedlemskapet i sin linda. Vi trodde kanske att medlemskapet skulle ge stor effekt mycket snabbare. Det kommer, men inte riktigt än, säger Annika Bäremo.

Samtidigt påpekar Bäremo att utländska upphandlingar i sig inte är något nytt för Saab. Det nya är snarare volymen och den massiva efterfrågan just nu. 

– Processen för att upphandla är ju sig ganska lik. Där­emot så har den geopolitiska instabiliteten, inklusive ­Natomedlemskapet, inneburit att vi ju har vuxit kopiöst, och vi ser inte att det är på väg att mattas av på något vis, säger hon. 

Den omskrivna ordern från Colombia är ett exempel på hur allt fler stater i världen rustar upp. Ett annat är den miljardorder från Tyskland som godkänts av myndigheterna, vilket Saab i december kunde rapportera. Saab ska nu leverera sensorsystemet Arexis till Eurofighterplan i det tyska flygvapnet.

– Det har blivit enormt mycket mer kontrakt utomlands. Och då gör landets lagar, språk och processer att vi samarbetar med advokatbyråer i de olika respektive länderna.

Nytt slagfält kräver förändring

Något slut på den stora efterfrågan på vapen, krigsmateriel och beredskapsmateriel anas knappast, så som världen ser ut. Däremot visar kriget i Ukraina tydligt att krigföringen och den militära taktiken förändrats, konstaterar Annika Bäremo. Teknikutvecklingen är en viktig orsak. 

– Erfarenheterna från Ukraina visar ett tudelat slagfält. Det är skyttegravar och tanks, alltså den gamla sorten. Men det är kombinerat med det nya moderna slagfältet, drönarna och andra saker som vi inte har sett förut, säger hon.

Lärdomarna gör det tydligt att försvarsföretag måste ligga i framkant rent tekniskt, menar Bäremo. Men utvecklingen ställer också nya krav på lagstiftaren. 

– Som jurist ser jag att den befintliga lagstiftningen inte rör sig i samma takt som teknikutvecklingen, säger hon, och fortsätter:

– Utan att kritisera skulle jag säga att vi i dag har ett regelverk som i väldigt stor utsträckning tänker på krigsmateriel som saker i plåt, som du i princip kan hålla i eller knacka på. Helt enkelt hårdvara. Men det är inte framtidens slagfält.

Framtidens slagfält innehåller enormt mycket mjukvara. Signaler i luften, på havsbotten och så vidare.

Utvecklingen innebär förstås att regelverket och arbetssätten hos de statliga köparna behöver anpassas. För tillverkarna innebär utvecklingen att de behöver hitta nya affärsmodeller när det som säljs alltmer är mjukvara. 

– Hur säljer man mjukvara? Man licensierar, man kör hela tiden uppgraderingar som ligger i det man betalar för, konstaterar Annika Bäremo. 

Vilka tips kan då Annika Bäremo, som köpare av försvarsjuridiska tjänster, ge till advokatbyråer som också vill rusta upp? Här är det viktigt att advokaterna förstår att stora försvarsföretag som Saab har en omfattande egen kompetens på området, påpekar hon. 

– När vi kommer med uppdrag så måste de hanteras på rätt nivå. Vi har seniora jurister, då behöver byrån matcha med seniora jurister, säger Annika Bäremo, och tillägger att det också krävs en förståelse för branschen eller åtminstone en ödmjukhet hos den som inte kan branschen.

– Om en byrå snabbt sätter sig in i den och lyssnar och lär av klienten så är ju väldigt mycket gjort, summerar hon. 

Det gäller också att förstå vilken hjälp klienterna faktiskt efterfrågar, poängterar Bäremo. Hon och hennes jurister är sällan intresserade av långa rätts-PM.

– Vi behöver snabba beslut och praktiska och pragmatiska råd. För när de legala råden ska implementeras i verksamheten måste vi kunna gå till våra affärsmän och säga ”så här gör vi, så här gör vi inte”.