Läget är akut

Utredaren föreslog att Kriminalvården skulle ta över ansvaret för dömda barn först 2028. Varför har regeringen valt att planera för ett tidigare ikraft­trädande?

”Därför att läget är så pass akut. De kriminella nätverken har i snabb takt tryckt sin rekrytering djupt ned i åldrarna. Förfärligt många barn och unga begår väldigt allvarliga brott. Detta samtidigt som vi ser att 9 av 10 ungdomar med koppling till gängkriminalitet återfaller i brottslighet efter att ha avtjänat sluten ungdomsvård på SiS. Det är en chockerande siffra. Allt detta motiverar högt tempo i nödvändiga reformer.

Samtidigt är det viktigt att Kriminalvården har möjlighet att förbereda den nya verksamheten, och det arbetet pågår med full kraft i linje med det uppdrag om att inrätta ungdomsfängelser som regeringen har beslutat.”

Bedömer ni fortfarande att tidsplanen är realistisk?

”Ja, tidplanen är ambitiös men realistisk. Vi på Justitiedepartementet följer processen noga och står i nära dialog med Kriminalvården. Myndigheten har också själva gjort bedömningen att det, trots utmaningar, kommer att finnas platskapacitet för att ta emot barn och unga i ungdomsfängelser från och med den 1 juli 2026.”

Utredaren Agneta Bäcklund anser att förslagen om att sänka straffbarhetsåldern och att ta bort eller begränsa möjligheten till villkorlig frigivning dramatiskt ändrat förutsättningarna för att vårda de dömda barnen i fängelse, så mycket att hon i dag kanske inte hade lagt samma förslag. Har ni någon kommentar till detta?

”Det är klart att samhällsutvecklingen har fört med sig att vi behöver se över stora delar av det straffrättsliga systemet, och det inkluderar reglerna för villkorlig frigivning och straffmyndighetsåldern.

Vi bereder nu flera förslag på det här området men jag är övertygad om att vi kommer att landa i en balanserad helhet. Att barn som döms till fängelse ska få god vård och utbildning är en kärna i reformen som vi värnar i genomförandet. Och det gäller också tanken att få till en mer kontrollerad utslussning i samhället efter tiden i anstalt.”

Kriminalvården beskriver att de arbetar med mycket oklara förutsättningar, eftersom de inte har mer än befintlig utredning och regeringens uppdrag att orientera efter, och dessutom inte vet de ekonomiska ramarna för den kommande verksamheten. Är det är en bra ordning att genomföra reformer på?

”Utredningen i fråga är mycket gedigen och innehåller alla väsentliga delar i reformen. Kriminalvården fick därför i tidigt skede i uppdrag att förbereda inrättandet av ungdomsfängelserna i linje med utredningens förslag. Vad gäller ekonomin har myndigheten i 2024 och 2025 års budgetpropositioner tillförts medel med anledning av förslagen. Vi har också nyligen tillsatt en utredning som slutligt ska landa alla delar som rör skolverksamheten. Det uppdraget genomförs förstås i nära dialog med myndigheten.”

I regeringens uppdrag till Kriminalvården ingår att myndigheten ska redovisa hur den ”har anpassat sin verksamhet för att den ska kunna bedrivas till en lägre vårddygnskostnad än vad som är fallet i dag för sluten ungdomsvård”. Ser ni fortfarande det som ett realistiskt mål att sänka kostnaderna för de unga dömda?

”Den slutliga utformningen av förslaget om ungdomsfängelser är ännu inte klart och det återstår därför att se vad kostnaden blir i slutändan. Medborgarna kommer att investera rekordstora summor i Kriminalvården under kommande år. Då har vi också ett ansvar att eftersträva att varje skattekrona används på ett så ansvarsfullt och effektivt sätt som möjligt.”