Viktiga frågor om makt ställs på sin spets

Motsättningen mellan dagens demokrati och kommande generationers rätt till ett hållbart klimat, och gränsdragningen mellan politik och människorättsjuridik i de nya miljömålen – är detta frågor enbart för politikerna, eller också för domstolar och jurister?

Det frågade advokat Percy Bratt retoriskt och berättade att såväl nationellt som internationellt pågår en allmän judikalisering av samhället. Inte minst inom människorätts­juridiken. Ett tydligt exempel är miljömålen, där individer eller organisationer stämmer stater för underlåtenhet att vidta tillräckligt snabba och effektiva åtgärder mot den globala uppvärmningen. En underlåtenhet som de hävdar kränker grundläggande mänskliga rättigheter.

Bratt tog upp olika fall som är signifikanta för området. I ett pågående mål i Europadomstolen har sex barn och ungdomar med stöd av en ideell organisation anmält EU:s medlemsstater och ytterligare några. De klagande hävdar, med hänvisning till de alltmer djupgående effekter klimatpåverkan har på dem, att de utpekade staterna med sina utsläpp kränker de klagandes konventionsrättigheter: rätten till liv, privatliv och familjeliv. De klagande anser även att det innebär diskriminering på grund av ålder eftersom det blir värre.

Percy Bratt konstaterade att det har utvecklats en praxis i Europadomstolen, som fastslår vissa positiva förpliktelser för medlemsstaterna att vidta adekvata åtgärder för att förhindra hälsovådliga effekter av lokala miljöstörningar. Praxisen har även åberopats på klimatområdet. Domarna ger uttryck för en bredare trend, climate litigation cases, som finns i olika delar av världen.

Percy Bratt konstaterade att rättsutvecklingen på området varit dramatisk, och gått från att skydda den enskilda individen från kränkande statliga ingrepp till positiva förpliktelser för staten att skydda en större grupp mot miljöstörningar. Och ett ännu större kliv när domstolar med stöd av mr-regler ålägger stater specifika krav på en effektivare klimatomställning, vilket den tyska författningsdomstolen har gjort.

Percy Bratt ansåg att miljö- och klimatomställningen måste vägas mot en rad andra politiska hänsyn som ekonomi och välfärd. Han menade att det finns motargument mot den pågående utvecklingen sett ur ett demokratiskt maktdelningsperspektiv:

• När medlemsländerna tillträdde Europakonventionen kan de inte ha förutsett att mänskliga rättigheter, som skulle säkra individens rättssäkerhet och rättigheter, skulle utvecklas på ett sätt som innebär att domstolarnas makt skulle gripa djupt in i samhällspolitiken.
• Det kan på goda grunder hävdas att det handlar om en långtgående maktutövning utan demokratisk legitimitet.
• Väljarna blir fråntagna möjligheterna att påverka centrala delar av samhällspolitiken.

Till stöd för att domstolar har en roll i klimatomställningen anförde Percy Bratt:

• Finns det i ett mr-perspektiv en bortre gräns i klimatpolitiken? Det är svårt att se att väljarkåren i en demokrati vid en viss given tidpunkt skulle ha en principiellt obegränsad makt i en fråga som rör unga och kommande generationers rätt till liv och drägliga livsbetingelser. Med det synsättet så kan det finnas en principiellt försvarbar grund för att den politiska makten på klimatområdet bör hållas inom vissa ramar, till exempel det som Parisavtalet stipulerar. 

1 500 stämningar i 38 länder

FN:s miljöprogram UNEP har i sin senaste rapport på området konstaterat att mål med miljö- och klimatkoppling nästan har fördubblats på kort tid. I dag räknar man med nästan 1 500 stämningar i 38 länder.