Notiser
Nr 3 2021 Årgång 87
Missa inte årets Rakel
Anmälan är nu öppen till årets livesända Rakelkonferens, som hålls måndagen den 26 april med start klockan 13.00. Konferensen direktsänds via Zoom.
Under eftermiddagen samtalar generalsekreterare Mia Edwall Insulander med Sveriges Radios vd Cilla Benkő om ledarskap. Dessutom hålls en paneldebatt ledd av Advokatsamfundets vice ordförande Eva-Maj Mühlenbock, omkring frågorna ”Hur ser juristbranschen ut idag?” och ”Vad har hänt, vad finns kvar att göra?”.
I panelen deltar advokaterna Tone Myhre-Jensen och Madeleine Varnäs tillsammans med chefsrådmannen Maria Eka och chefsjuristen Ida Kjos.
Niomånadersgräns för häktning aktuell igen
Efter många turer tycks förslaget om en niomånadersfrist för häktning av vuxna åter vara aktuellt i riksdagen. Regeringen föreslog ursprungligen en sexmånadersgräns, men justitieutskottet valde att i stället sätta gränsen vid nio månader. Förslaget fick hård kritik från såväl remissinstanser som Lagrådet, och det visade sig under vintern att det inte heller hade en majoritet bakom sig i riksdagen.
I mars meddelade justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli dock att förslaget skulle behandlas igen, och att han bedömde att det fanns en majoritet för det i riksdagen.
Konkurser ska skötas digitalt
Regeringen föreslår i en proposition att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna skötas digitalt. Förslagen innebär bland annat att kungörelser fortsättningsvis normalt bara ska ske på internet och att konkursansökningar ska kunna lämnas till tingsrätten digitalt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Ökad mångfald i skiljeförfaranden
Allt fler kvinnor utses till skiljemän i förfaranden vid SCC, men mycket återstår att göra på mångfaldsområdet. Det visar en undersökning genomförd av Svenska handelskammarens skiljedomsinstitut, SCC.
SCC har gått igenom 690 skiljeförfaranden under åren 2015–2019, där sammanlagt 1 251 skiljemän utsågs. Resultatet blev att SCC dubbelt så ofta utser kvinnor till skiljemän som parterna. SCC utsåg under perioden 35 procent av skiljemännen.
30 procent av dessa var kvinnor. Bland de partsutsedda skiljemännen var 14 procent kvinnor.
Stort förtroende för polis och domstolar
73 procent av svenskarna har förtroende för polisen och 65 procent har förtroende för domstolarna. Det visar årets upplaga av undersökningen Förtroendebarometern. Både polisen och domstolarna hör därmed till de institutioner som ligger högst upp på förtroendelistan.
Högst förtroende av alla samhällsinstitutioner åtnjöt sjukvården, som 81 procent av de tillfrågade uppgav att de kände förtroende för.
Utländska månggiften ska inte godkännas
Regeringen föreslår nu i en proposition att personer som ingått polygama äktenskap i utlandet inte ska få sina äktenskap godkända i Sverige. Detta gäller också om personerna gift sig före lagens ikraftträdande. Undantag från förbudet ska endast kunna göras vid synnerliga skäl. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Advokatsamfundet ställde sig i sitt remissvar till den utredning som föregått propositionen i huvudsak positivt till förslagen, men ansåg att lagen inte skulle gälla retroaktivt för personer som gift sig före lagens ikraftträdande.
Prop. 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften
Domstolar och åklagare vill ha mer pengar
Domstolsverket begär i sitt budgetunderlag till regeringen 700 miljoner kronor extra för åren 2022–2024. Tillskottet behövs, enligt Domstolsverket, för att upprätthålla rättssäkerheten och hantera den kraftiga ökning av antalet mål som varit.
Även Åklagarmyndigheten begär mer pengar. Det handlar om 186 miljoner kronor extra år 2022, jämfört med den nivå för 2021 som lades i senaste budgetpropositionen. För 2023 begär myndigheten ytterligare 54 miljoner kronor och för 2024 ytterligare 53 miljoner.
Bris har öppet dygnet runt
Från och med den 15 mars har organisationen Barnens rätt i samhället, Bris, sin stödlinje för barn och unga öppen under dygnets alla timmar. Det betyder att barn alltid kan få professionellt samtalsstöd via chatt eller telefon.
De barn som ringer på natten kan, om det behövs, också boka in ett uppföljande samtal med en kurator på dagen.
HD: Lagman begick tjänstefel
Dåvarande JO Lars Lindström beslutade i augusti 2019 att väcka åtal mot en rådman i Borås tingsrätt för tjänstefel sedan tre tvistemål blivit liggande i flera år utan avgörande. Även den lagman som hade varit chef för tingsrätten åtalades, eftersom JO ansåg att lagmannen inte hade agerat för att målen skulle bli avgjorda inom rimlig tid.
Hovrätten för Västra Sverige fällde i mars 2020 både rådmannen och lagmannen för tjänstefel. Lagmannen överklagade domen till Högsta domstolen.
Högsta domstolen delar hovrättens bedömning och dömer lagmannen för tjänstefel till dagsböter.
Högsta domstolens dom, B 2179-20
IMY fokuserar på klagomål
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, ska under de kommande två åren främst fokusera på dataskyddsförordningen och bygga på klagomål från enskilda personer. Det fastslås i myndighetens tillsynspolicy. En viktig anledning till prioriteringen är enligt Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för IMY, att dataskyddsförordningen, GDPR, stärker enskildas rättigheter och ökar kraven på de företag, myndigheter och andra som hanterar personuppgifter.
Otydligt förslag om barnfridsbrott
I en lagrådsremiss i början av mars föreslog regeringen att det ska införas ett särskilt barnfridsbrott som innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i en nära relation.
Förslaget har nu granskats av Lagrådet, som pekar på ett par otydligheter i lagförslaget. Det handlar om att rekvisitet ”bevittna”, där författningskommentarerna enligt Lagrådet behöver förtydligas. Det är också otydligt vilka som avses med begreppet ”närstående”, anser Lagrådet.
Förslag om Lex Lilla hjärtat lämnade
Utredningen som fått namnet Lex Lilla hjärtat har nu lämnat sina förslag för att stärka skyddet för barn som tvångsvårdas. Utredningen föreslår bland annat att tvångsvård av barn inte ska få upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Socialnämnden ska enligt förslaget också bli skyldig att överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud när nämnden planerar för att avsluta tvångsvård.