Notiser

Barnets röst stärks i vårdnadstvister

Regeringen vill stärka barnets ställning i vårdnadstvister. I en lagrådsremiss föreslås därför flera reformer som sammantagna ska öka barns delaktighet och förbättra barns möjligheter att göra sina röster hörda i processen.

Lagrådsremissen innehåller också förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa. I lagrådsremissen föreslås bland annat att barnets rätt till information och att komma till tals tydliggörs, att föräldrar som överväger en vårdnadstvist som huvudregel först måste delta i informationssamtal hos socialnämnden, att en tillfällig vårdnadshavare ska kunna utses till exempel i en situation där det förekommit dödligt våld inom familjen, samt att en tidsgräns på fyra månader införs för utredningar om vårdnad, boende eller umgänge.

Lagen om informationssamtal föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, medan kravet på deltagande i informationssamtal föreslås träda i kraft den 1 mars 2022. I övrigt föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2021.

Akavia: För få jobbar hemifrån

Fortfarande är det för få akademiker och tjänstemän som arbetar hem­ifrån, trots rekommendationerna som en följd av covid-19.

I en undersökning beställd av fackförbundet Akavia, som bland andra organiserar jurister, har man frågat personer verksamma i yrken där hemarbete som regel är möjligt om i vilken utsträckning de arbetar hemifrån nu under pandemin.

Bland akademiker och tjänstemän visar undersökningen att 56 procent ofta eller nästan alltid arbetar hemifrån. I höstas var siffran 42 procent. Akavias ordförande Lee Wermelin sammanfattar resultatet med att utvecklingen går åt rätt håll, men inte är tillräcklig.

Fel av polisen att använda Clearview

Polismyndigheten har inte följt brottsdatalagen då den använt Clearview AI för ansiktsigenkänning, konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Enligt IMY har Polismyndigheten brustit i flera avseenden i sitt personuppgiftsansvar vid användningen av appen.

Polismyndigheten har behandlat biometriska uppgifter – som använts för ansiktsigenkänning – i strid med brottsdatalagen och dessutom underlåtit att genomföra en konsekvensbedömning. Därför ska myndigheten nu betala en administrativ sanktionsavgift på 2 500 000 kronor för överträdelserna av brottsdatalagen.

Färre skjutningar med Sluta skjut

Antalet skjutningar i Malmö minskade under perioden som pilotprojektet Sluta skjut pågick, enligt en effektutvärdering genomförd av Malmö universitet på uppdrag av Brottsförebyggande rådet, Brå.

Utvärderingen visar att Malmö har haft en kontinuerligt nedåtgående trend när det gäller skjutningar under de senaste åren jämfört med andra städer i Sverige, men att det är svårt att säkerställa statistiskt vilka faktorer som ligger bakom minskningen.

Domstolarna: stor ökning av antalet mål

Nästan en halv miljon nya mål kom under 2020 in till landets domstolar. Det är fler än någonsin och innebär en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Under en femårsperiod har målantalet ökat med hela 27 procent. Migrationsmålen står för en del av de senaste årens ökning, men även utan dem syns en ökning.

Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. I årsredovisningen rapporteras också att användningen av videoteknik ökat stort under året, vilket bidragit till att förhandlingar kunde genomföras trots pågående pandemi.

150 miljoner kronor i sanktionsavgifter

Under förra året beslutade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om sanktionsavgifter på 150 miljoner kronor, framför allt riktade mot verksamheter som inte har följt dataskyddsförordningen, GDPR. Det framgår av myndighetens årsredovisning för 2020.

IMY inledde under året 52 tillsynsärenden och avslutade 53. Myndigheten fick också ta emot
4 600 anmälningar om personuppgiftsincidenter samt 3 200 klagomål från enskilda.

Hög belastning på åklagarna

Antalet inkomna ärenden till landets åklagare ökade under 2020 och arbetsbelastningen har på många håll varit hög. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning för det gångna året.

Antalet misstankar om de mest resurskrävande brotten (mord och dråp, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarligare narkotikabrott) ökade förra året med 15 procent, att jämföra med genomsnittet på 5 procent för samtliga brott.

Ökningen lämnar också avtryck i ett mycket stort antal häktade under året. Den enskilt största ökningen stod bidragsbrotten för, som ökade med hela 74 procent.

Brottsoffermyndigheten: digital referatsamling

Brottsoffermyndighetens senaste referatsamling finns nu i digitalt format. En nyhet är att det går att söka bland referat och nya beslut. Dessutom är det möjligt att skriva ut enskilda referat och spara länkar. Den digitala referatsamlingen innehåller liksom den tryckta versionen ny praxis, bland annat för olovlig identitetsanvändning, olaga integritetsintrång och grovt förtal.

Åklagare satsar på ekorevisorer

Åklagarmyndigheten ska under våren anställa åtta åklagarrevisorer, meddelar myndigheten i ett pressmeddelande. Nyanställningarna beskrivs som ett led i arbetet med att komma åt pengar från kriminella personer.

För närvarande finns tio åklagarrevisorer i myndigheten, en styrka som nu alltså nästan fördubblas. Under 2020 ökade antalet finansiella utredningar med 13 procent jämfört med året innan. Antalet ärenden där åklagare yrkade att utbyte av brott ska förverkas ökade med 14 procent.

Snabbförfarande har fungerat bra

Justitiekanslern har i slutet av 2020 granskat försöksverksamheten i norra Stockholm med ett snabbförfarande i brottmål för unga lag­överträdare. Slutsatsen blev att snabbförfarande sammantaget fungerat väl.

Enligt JK har framför allt polisens men också åklagarnas handläggning varit skyndsam. Däremot skulle domstolarna i större utsträckning kunna bidra till en snabbare brottmålsprocess för unga lagöverträdare.

Justitiekanslerns ärende 2020/5706

Många unga utsätts för brott

Nästan hälften av alla elever i årskurs nio uppger att de under 2019 utsatts för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott, och var tredje ung (16–24 år) känner sig så otrygg i det egna bostadsområdet att de inte vågar gå ut ensamma på kvällarna.

Det visar en analys som tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Barnombudsmannen. Analysen omfattar statistik från Brottsförebyggande rådet under åren 2015 till 2020.