”Lagförslaget undergräver åklagarens roll i systemet”

Ett av regeringens alla kritiserade lagförslag riktar in sig på en ny och tvingande roll för åklagare. Allt i uppenbart syfte att öka antalet utvisningar. Så snart åklagaren åtalar någon som inte tillhör en privi­legierad personkrets för ett brott där straffet kan förväntas bli strängare än böter kommer det att föreligga en skyldighet för åklagare att yrka utvisning.

– Vi har två grundläggande invändningar. Det ena handlar om att utsätta personer för hot om utvisning, trots att det inte finns lagliga förutsättningar att utvisa. Det andra handlar om synen på åklagaren som en självständig och objektiv rättslig instans. 

Både nu och i lagförslaget beror frågan om utvisning på en bedömning dels av brottslighetens allvar, dels av anknytningen till Sverige. Ju starkare anknytning till Sverige en person har, desto mer krävs det av brottslighetens allvar för att det enligt lagen ska finnas möjlighet att döma till utvisning. Men det är också så att vissa personkategorier är mer skyddade från utvisning än andra. Det krävs exempelvis allvarligare brott av någon som har flyktingstatus eller är EES-medborgare än av den som inte tillhör någon särskild kategori, förklarar Lennart Guné.

Ingen hänsyn till anknytning

– Den nya regeln är så formulerad att det här som handlar om anknytning, det ska vi åklagare inte ägna oss åt. Utan vi ska bara fundera på om brottsligheten sedd för sig själv är tillräcklig för att kunna grunda en utvisningsdom. 

Den nya regeln medför också väsentligt mer tidsåtgång och betydligt större kostnader för samhället, jämfört med dagens system, poängterar Lennart Guné.

– Vi måste hålla en massa ordinarie rättegångar om sådant som vi i dag kan hantera genom förenklade förfaranden, snabbare lagföring och strafförelägganden. Men i och med att vi måste skjuta in en utvisningsfråga, som ändå inte har förutsättningar att vinna bifall, så blir det tvunget att ha huvudförhandlingar och tvunget att ordna offentliga försvarare.

– Vår andra invändning handlar om synen på åklagaren i rättsprocessen. Åklagaren är ju en rättslig instans. Som andra rättstillämpande inrättningar har vi som uppgift att tillämpa en lagstiftning och vi ska göra det självständigt och objektivt. Tilltron till vår objektivitet och självständighet riskerar att bli undergrävd i takt med att det står klart att vi framställer yrkanden i rättssalen som vi inte själva tror på. Och det riskerar i förlängningen att undergräva respekten och tilltron till hela brottmålsprocessen, säger Lennart Guné.

Rättvis rättegång

Han vidgar perspektivet till att gälla hela rättssamhället.

– Att be människor försvara sig mot allvarliga yrkanden, trots att det inte finns lagliga förutsättningar för att bifalla dessa yrkanden, är problematiskt just när det gäller den allmänna synen på rättssamhället. 

Åklagaren är en av byggklossarna i ett system som ska hantera en rättvis rättegång, ett rättssäkert system, konstaterar Lennart Guné. 

– Vi får ju exempelvis inte åtala någon för brott med mindre att vi på objektiva grunder kan förvänta oss en fällande dom. 

Hur rimmar kravet om att mer frekvent yrka utvisning med begreppet ”likhet inför lagen”?

– Det beror på vad man avser med lika. Alla som inte skyddas av att vara svensk medborgare behandlas ju lika av lagen utifrån ett fastställt regelverk. I så motto finns det inte anledning att ha några invändningar. Och givetvis inte heller mot att den utlänning som begår brott här utsätter sig för risken att utvisas, säger Lennart Guné.

Straffa mer eller fler

De stora förändringarna inom straffrätten som regeringen vill förverkliga på kort tid kommer att märkas bland annat på behovet av många fler anstaltsplatser. Från ett åklagarperspektiv är delar av den förslagna straffreformen problematisk, anser Lennart Guné. 

– Ambitionen att bestraffa mer gör det svårare att bestraffa fler. De flesta begår inte brott men de som gör det gör det ofta och mycket. Och har man då ambitionen att man ska utreda och lagföra alla brott som dessa personer misstänks för, då får vi lägga ner mycket krut på att utreda detta i akt och mening att få ut längre fängelsestraff. Under tiden kan vi inte gå vidare och utreda brott som andra personer har begått. I dag har vi ett system som ger oss hyggliga möjligheter att vara effektiva med utredningskapaciteten och också komma fortare till rättegång och straff. 

Olika uppgifter

Lennart Guné ser en viktig komponent som han tycker ibland tappas bort i den ofta heta debatten om regeringens kritiserade lagförslag, och den hastighet med vilken de önskas genomförda. Han talar om intressemotsättningen, som ligger i politikens naturliga intresse att ganska fort kunna realisera de förändringar som ses som nödvändiga eller lämpliga, och som står mot juristernas/experternas uppgift och intresse att vårda kvaliteten i det som vi så småningom ska använda oss av och tillämpa i rättsstaten.

– Vi behöver inse att politikerna och experterna/juristerna har olika uppgifter. Och det är viktigt att vi påminner oss om det på ömse håll, att vi inte hemfaller till att kalla varandra aktivister och populister, utan tar oss tiden att lyssna på vad det är som de här olika perspektiven vill förmedla.