Annonser

Tre frågor till … Lars Hartzell

Hat trick för advokat Hammel

Lars Hartzell, tidigare advokat, har givit ut sin tredje bok om advokat Fredrik Hammel. I romanen ”Uppfinningen” gör den unge hälsingeingenjören Erik Johansson en banbrytande uppfinning som kan lösa myggproblemen såväl i nedre Norrland som globalt. Men när Erik Johanssons arbetsgivare vill ta över uppfinningen med ojusta och kriminella metoder behöver ingenjören juridisk hjälp, och advokat Hammel kopplas in.

”Uppfinningen” behandlar uppfinningar och patenträtt – områden som inte så många advokater ägnar sig åt. Hur kommer sig ditt särskilda intresse för uppfinnarnas situation?

– Jag har alltid haft ett intresse för teknik och innovation. Jag har faktiskt själv fått patent på en uppfinning hos PRV. Under min tid som förbundsjurist företrädde jag ibland anställda uppfinnare som gjorde patenterbara uppfinningar men blev erbjudna alltför låga ersättningar av arbetsgivaren. Jag hade en hel del sådana mål även när jag blivit advokat, men företrädde då ofta arbetsgivaren.

”Uppfinningen” utspelar sig till stor del i södra Hälsingland. Har du någon koppling dit?

– Jag arbetade som tingsnotarie på Bollnäs tingsrätt mot slutet av sjuttiotalet. Som stockholmare uppskattade jag närheten till den vackra naturen och de vänliga människorna. Tingsrätten höll ibland ting i Söderhamns tingshus. Som ung notarie kändes det lite makabert när en av rådmännen visade mig kulhål i stolarna där fyra personer hade mist livet under det så kallade Tingshusdramat 1971. Henning Sjöströms roman ”Mördaren i byn” har inspirerats av morden i tingshuset.

Den begåvade och mycket högpresterande uppfinnaren i boken uppvisar tydliga autistiska drag. Har du personlig erfarenhet av personer med autism?

– Nej, inga personliga erfarenheter, men som praktiserande advokat har jag inte sällan träffat människor med olika varianter inom det så kallade autismspektrat. Människor med uppenbart hög intelligens kan samtidigt ha svårigheter med det sociala samspelet och kommunikation. Aspergers syndrom eller högfungerande autism kan vara en tillgång, inte en funktionsnedsättning. De har ofta ett specialintresse och klarar för det mesta vardagen bra.