Arbetsgruppen för affärsjuridiska frågor – uppdrag och vägen framåt

Jag har nöjet och utmaningen att leda Advokatsamfundets nya arbetsgrupp för affärsjuridiska frågor. Gruppens syfte är att analysera och förbättra affärsadvokaternas situation. Styrelsen har tillsatt arbetsgruppen för att rikta ljuset mot förutsättningarna för affärsadvokaterna att driva verksamhet och för att samfundet ska arbeta med dessa frågor på ett mer strukturerat och proaktivt sätt. Arbetet sker i en tid av teknikskifte där advokatrollen utmanas och sannolikt kommer att förändras i flera avseenden.

Mandatet är brett, men förslag på förbättringar ska givetvis rymmas inom ramen för kärnvärdena som gör advokatrollen unik. Självklart ska förslagen förankras i styrelsen och – beroende av vad saken rör – bredare än så.

Arbetsgruppen innehåller representanter från både stora och mindre affärsjuridiska byråer. Därmed inte sagt att gruppen i sig själv fångar upp alla intressen och förutsättningar. Jag återkommer till förankringen nedan.

Sedan gruppen tillsattes i höstas har vi haft ett flertal möten. Vi har träffat företrädare för affärsjuridiska byråer som inte är representerade i gruppen och även mer informellt försökt ta tempen på branschen genom samtal med kollegor. Vi har också uppmanat alla ledamöter att lämna synpunkter på vad arbetsgruppen bör inrikta sitt arbete på (se till exempel Advokaten nr 1/2026).

Efter informationsinsamlingen finns det flera frågor att arbeta vidare med. Jag tänker inte räkna upp alla, men nämna några: fortsatt stöd i AI-arbetet, gränserna för sidoverksamheter, översyn av hela eller delar av reglerna för arvode, förenkling eller förtydligande av jävsreglerna vid sidorekryteringar av juniora medarbetare och utökade möjligheter för klienter att samtycka i vissa jävsfrågor.

För att inte fastna i många disparata frågeställningar har arbetsgruppen efter möten med ett tjugotal av de största byråerna valt att för tillfället fokusera på den sistnämnda frågan i uppräkningen ovan.

Arbetsgruppen arbetar alltså just nu framför allt med att analysera om klienter bör ha en utökad möjlighet att samtycka i jävsfrågor och hur det i så fall ska gå till. Frågan är intressant eftersom vi i den ena vågskålen har internationella byråer, med mer flexibla samtyckesregler, som konkurrerar på den svenska marknaden och principen om det fria advokatvalet. I den andra vågskålen ligger förtroendet för kåren och en advokats oberoende – kärnvärden som måste värnas. Det är en svår avvägning. Vi har börjat sätta pennan till papperet för att rama in frågeställningarna men har ännu inte formulerat en fast slutsats. Var vi i slutänden landar är i hög grad beroende av de inspel vi får.

Det leder mig in på vägen framåt, i det korta perspektivet. En eventuell förändring i Vägledande regler för god advokatsed behöver förankras ordentligt. Tanken är att i så fall göra det via avdelningsstyrelserna och ett urval av intressenter och berörda parter. Vill man delta i remissrundan kan man lämpligen flagga intresse för sin lokalavdelning redan nu. Beroende av hur arbetet går kanske en remissrunda kan ske redan under första halvåret i år, men vi ska såklart inte i onödan stressa fram ett utfall.

I det längre perspektivet är min förhoppning att ännu fler advokater hör av sig med synpunkter på hur vi ytterligare kan förbättra förutsättningarna för affärsadvokaterna. Även om arbetsgruppen inte har obegränsade resurser, och sannolikt inte kommer att kunna vara alla till lags, är det ett enkelt sätt att få frågan på agendan. I bästa fall kan det leda till förbättringar som många har nytta av.

Emil Andersson
Vice ordförande
Sveriges advokatsamfund