Kriminalvårdens skyldighet att ge möjlighet till ett gott försvar

Det ingår i Kriminalvårdens uppdrag att den som är intagen i häkte ska kunna träffa sin försvarare och förbereda sin rättegång. Det är vår skyldighet att se till att det görs möjligt. Visionen och målsättningen är hög, men ibland har vi praktiska problem som måste lösas på olika sätt på respektive häkte, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren. 

Holmgren är väl medveten om att situationen på några av säkerhetshäktena är tuff, och att det tidvis kan försvåra för intagna och försvarare att få kontakt med varandra. 

Kriminalvårdens målsättning är att en intagen och hans eller hennes försvarare ska kunna få kontakt inom 15 minuter när försvararen bett om ett möte. Ofta fungerar det, men inte alltid, uppger Martin Holmgren.

Holmgren återkommer under intervjun flera gånger till att situationen skiljer sig mycket åt mellan olika häkten. Det gäller såväl möjligheten till telefonkontakt som tillgången till rum där intagna kan träffa sina försvarare, eller läsa sina förundersökningar om rummen är dubbelbelagda.

– På flera häkten har vi tvingats att tillfälligt använda besöksrum som häktesutrymmen. Det innebär att det blir svårare att snabbt bereda plats för mötet med försvarare, säger Martin Holmgren, som tillägger att respektive häkte måste hitta sätt att lösa situationen utifrån de givna förutsättningarna. 

– De flesta häkten är ju gamla byggnader eller i alla fall lokaler som inte är byggda med utgångspunkten att man ska sitta två i varje cell. Det kan betyda att det finns väldigt begränsat med andra utrymmen för besök eller för att sitta och läsa sin förundersökning, konstaterar Holmgren. 

Säkerheten är central

Kriminalvården har fortlöpande kontakt med andra aktörer, däribland Advokatsamfundet, och försöker ta till sig synpunkter därifrån, berättar Martin Holmgren.

Ett område, där advokaterna varit mycket kritiska och där Kriminalvården har haft en dialog, är de noggranna säkerhetskontrollerna vid inpassering till landets säkerhetshäkten. Efter protester i slutet av 2024 har Kriminalvården tagit fram rutiner, som i de flesta fall ska göra att advokater och andra ska slippa klä av sig när larmbågarna piper.

Alla är säkert inte nöjda för det, konstaterar Martin Holmgren. Men det finns goda skäl att hålla på säkerheten, påpekar han.

– Säkerheten är otroligt viktig för oss. Vi kan inte acceptera att det kommer in saker som inte får förekomma på häktet eller att de kommer till någon som är häktad, säger han, och tillägger att säkerhetskontrollen dessutom är lika för alla som ska in i häktena, inklusive Kriminalvårdens personal.

Att inpasseringen skulle ta sådan tid att advokater blir försenade, eller att kvinnliga försvarare får gå med på att visiteras av manlig personal för att hinna i tid till sina förhör eller möten, är inget som Martin Holmgren säger sig ha hört.

– Men det kan säkert vara så att en försvarare ibland får vänta lite längre. Å andra har vi en hög andel kvinnliga medarbetare i vår verksamhet, så det borde inte vara ett så stort problem, kommenterar han. 

Har fått vänja sig

Situationen skiljer sig alltså åt mellan olika häkten, men är på vissa håll pressad, enligt generaldirektören. Anledningarna är flera. Ett viktigt skäl är förstås den höga graden av beläggning – att det är fullt på häktena. 

– Vi har varit i den situationen i flera år. Så vi har liksom fått vänja oss vid det, säger Martin Holmgren, som tillägger att läget ändå är bättre nu än det var för ett och ett halvt år sedan. 

– Då hade vi helt fullt i häktena och, när det var som allra värst, uppåt 250 häktade i polisarrester, berättar Holmgren.

I dag räcker häktesplatserna till, och det finns till och med några lediga platser. Orsaken är främst dubbelbeläggningen i vissa celler.

En annan orsak till att häktespersonalen ibland kan ha svårt att hinna med kontakten med försvarare är att Kriminalvården numera har många barn i sina häkten, inte minst i säkerhetshäktena, påpekar Holmgren. 

– För bara tre–fyra år sedan hade vi kanske ett tjugotal häktade barn i hela landet under en viss dag. Nu kan de vara upp emot hundra. Det blir en enorm påfrestning på oss, eftersom de här barnen ska ha fyra timmar isoleringsbrytande åtgärder varje dygn, konstaterar Martin Holmgren.

Trots läget just nu har Holmgren ändå gott hopp om att Kriminalvården framöver ska kunna lösa situationen och säkra en vettig miljö och förutsättningar för ett gott försvar för de personer som häktas. Kriminalvården har ”god ekonomi och lyhördhet från regeringen”, menar Holmgren. Just nu pågår dessutom mellan 50 och 55 byggprojekt i landet för att öka platsantalet på häkten och anstalter. Förutom byggandet satsar myndigheten också på att rekrytera tillräckligt med personal, och bra personal, berättar Martin Holmgren.