Höjda ambitioner i den nya lagen

I maj i år antog EU efter långa förhandlingar sitt nya lagstiftningspaket mot penningtvätt och terrorismfinansiering. När paketet klubbades hade utredaren, Helena Rosén Andersson, redan varit i gång under cirka ett och ett halvt år med sin utredning om hur Sverige ska införa de nya reglerna.

I augusti i år kunde Helena Rosén Andersson överlämna sina förslag till regeringen, vilka innebär skärpta krav på företag och ideella föreningar, ökad informationsöverföring och större befogenheter bland annat för finanspolisen.

Sverige är förpliktat att följa kraven i EU:s nya penningtvättspaket, och en stor del av förslagen följer naturligt av de nya EU-reglerna, konstaterar Helena Rosén Andersson, som samtidigt ser satsningen som en naturlig följd av samhällsutvecklingen.

– Vi har ökat fokus från EU-lagstiftare, svensk lagstiftare och myndigheter på att mota bort all slags kriminalitet. Systematiskt och medvetet utnyttjande av våra finansiella system, som både penningtvätt och finansiering av terrorism innebär, hotar de finansiella systemen och undergräver vår demokrati. I vår roll som advokater behöver vi agera utifrån de skyldigheter som vi har, säger Helena Rosén Andersson, och fortsätter:

– Att advokater inte möjliggör eller utnyttjas för att utföra penningtvätt eller finansiering av terrorism är ett sätt att upprätthålla förtroendet för advokatkåren. Samtidigt är det centralt i en demokrati att värna advokaternas oberoende. Vissa skyldigheter enligt regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism riskerar att hamna i konflikt med vissa av kärnvärdena i advokatens roll, såsom oberoende, lojalitet mot klienten och tystnadsplikt. Regelverket behöver givetvis utformas med beaktande av bland annat rättssäkerhets- och integritetsskyddsaspekter.

Polisen får frysa tillgångar

Den nya lagen ger enligt förslaget ökade befogenheter för finanspolisen och Säkerhetspolisen (Säpo) att besluta om dispositionsförbud. Dispositionsförbud innebär att en person eller ett företag tillfälligt förlorar rätten att disponera över viss egendom.

– I dag är det högst två dagar, enligt förslaget kan det ligga upp till tio dagar när det gäller transaktioner, förklarar Helena Rosén Andersson.

Enligt förslaget ska dessutom också affärsförbindelser kunna omfattas av dispositionsförbud på upp till fem dagar.

För att förebygga, förhindra eller upptäcka penning­tvätt, finansiering av terrorism eller annan finansiell brottslighet, såsom bedrägerier, föreslås även att kredit­institut ska kunna identifiera innehavaren av ett konto som omfattas av en transaktion mellan kreditinstitut, genom möjligheten att söka på kontonummer i det svenska konto- och värdefacksystemet.

– Att kreditinstitut får ställa frågor i konto- och värdefackssystemet är något nytt, kommenterar Helena Rosén Andersson, och tillägger att detta kommer att underlätta för bankerna att identifiera innehavaren av ett konto som omfattas av en transaktion mellan banker.

Det föreslås också ett kontantförbud på 10 000 euro inom hela EU, vilket antas minska möjligheterna till penningtvätt och terrorismfinansiering.

Kan bli mer administration

Med de nya förslagen följer också högre krav på företagen. Helena Rosén Andersson inser att det kan innebära en ökad arbetsbörda för vissa verksamheter, men betonar samtidigt att de som redan omfattas av dagens regler borde vara väl förberedda.

– Det är klart att det kan bli ytterligare administration, säger hon, och nämner särskilt det ökade kravet på rapportering till finanspolisen.

Företag kommer även att vara skyldiga att ta emot information från finanspolisen, vilket innebär ett mer dynamiskt informationsutbyte.

Även ideella föreningar ska enligt förslaget omfattas av skyldigheten att registrera verklig huvudman, vilket i praktiken innebär ledande befattningshavare i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Förslaget har fått två av utredningens experter att lämna ett särskilt yttrande, där de pekar på att den administrativa bördan kan bli allt för tung för föreningarna.

Helena Rosén Andersson poängterar att detta krav finns i EU-regleringen och att det inte är något som Sverige kan välja bort.

– Det är inte utredningen som har valt att införa ett registreringskrav för ideella föreningar, utan det följer direkt av EU-regleringen, säger hon.

JK mest naturlig

På grund av sin yrkesroll åtnjuter advokater ett särskilt oberoende, som måste värnas. Enligt EU:s penningtvättsdirektiv måste emellertid tillsyn som bedrivs av ett självreglerande organ, som Advokatsamfundet, övervakas av en myndighet. Utredningens förslag är att Justitiekanslern, JK, ska vara den övervakande myndigheten. JK ska därmed kunna meddela instruktioner till samfundet om myndigheten upptäcker brister i tillsynen.

– Vi har tittat på hur tillsynen över advokater är organiserad i dag och kommit fram till att Justitiekanslern är det mest lämpliga och naturliga valet som övervakande myndighet, förklarar Helena Rosén Andersson.