Annonser

Expertkritik mot förslag om nytt 23 kap. i brottsbalken

Utredaren vill skärpa straffen för de osjälvständiga brottsformerna och byta ut ett kapitel i brottsbalken mot ett nytt. Men två av utredningens experter är kritiska. ”Oseriöst” att utreda komplexa lagregler på mindre än ett år, är ett av omdömena.

Utredningen En översyn av de osjälvständiga brottsformerna, med chefsåklagaren Lise Tamm som särskild utredare, överlämnade i slutet av september sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av de osjälvständiga brottsformerna i 23 kap. brottsbalken.

Utredningen föreslår bland annat skärpt straffansvar för försök och förberedelse till brott, så att fler ska kunna dömas. Det gäller särskilt brott som begås inom ramen för organiserad brottslighet. Eftersom förslagen är omfattande och påverkar systematiken i kapitlet föreslår utredningen att det nuvarande kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt.

Två av de experter som knutits till utredningen, docent Erik Svensson och advokat Staffan Bergqvist, kritiserar i särskilda yttranden både utredningens förutsättningar och flera av förslagen.

De kritiska experterna framhåller särskilt den korta tid som utredningen fått till sitt förfogande. ”Jag vill betona det bristfälliga i den korta utredningstiden mycket starkt. Att utredningen har fått så kort tid på sig att genomföra sitt uppdrag kan enligt min uppfattning inte betecknas som annat än oseriöst”, skriver Erik Svensson i sitt yttrande.

Resultatet av den snabba beredningen har, enligt Erik Svensson, också blivit ett än mer komplicerat regelverk än det nuvarande, som riskerar att skapa oklarhet.

Advokat Staffan Bergqvist ansluter sig i sitt yttrande till Erik Svenssons synpunkter på en rad punkter. Staffan Bergqvist anser att hela upplägget för utredningen är problematisk.

– Av kommittédirektiven framgår att det inte bara är frågan om en översyn av reglerna i 23 kapitlet brottsbalken, vilken utredningens namn antyder, utan även att förslag ska lämnas till hur straffansvaret bör utvidgas och vidare att lämna författningsförslag som ger uttryck för en skärpt syn på brottslighet som begås inom ramen för organiserad brottslighet, konstaterar han.

Reglerna i 23 kapitlet brottsbalken är, enligt Staffan Bergqvist, av grundläggande betydelse för straffrättsprocessen. Att då skynda igenom reformer utan tillräcklig beredning är djupt problematiskt, anser Staffan Bergqvist. Han uppfattar att stora delar av de problem som kan finnas med att lagföra viss allvarlig brottslighet är behovet av bevisning, och inte nödvändigtvis att reglerna är för snävt utformade.

– I vissa fall, bland annat vad avser förberedelse till brott, där straffbarheten i en gärning ska avgöras av vad som kan ha förekommit i en annan persons tankar, är det till och med så att konsekvenserna från rättssäkerhetssynpunkt får anses mycket tveksamma, säger Staffan Bergqvist.  

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 november 2025. Förslagen ska nu remissbehandlas.

En översyn av 23 kap. brottsbalken (SOU 2024:55)

Förslagen i korthet

  • En särreglering införs i bestämmelsen om försök till brott i syfte att komma till rätta med de begränsningar som Högsta domstolens dom ”Vapenattrappen”, NJA 2023 s. 393, har inneburit,
  • det straffbara området för förberedelse och stämpling utvidgas,
  • en ny möjlighet till frivilligt tillbakaträdande från försök, förberedelse och stämpling till ett brott införs och
  • straffskalan för vissa osjälvständiga brottsformer skärps.