Etiken är densamma vid gratisarbete

Intresset för samhällsnyttigt oavlönat eller kraftigt rabatterat arbete är i dag stort bland advokater och advokatbyråer. Många av de stora affärsjuridisk byråerna har särskilda program där medarbetarna kan få utlopp för sitt samhällsengagemang. Humanjuridiska byråer arbetar lite mer i tysthet utan kostnad med att biträda klienter som annars inte skulle ha råd att driva sin sak. 

Pro bono-arbetet är förstås till stor hjälp för de organisationer och de enskilda som får hjälpen, samtidigt som advokater och biträdande jurister får glädjen att hjälpa. Men det faktum att ett advokatuppdrag är obetalt innebär inte att de advokatetiska reglerna sätts ur spel, när advokaten utför det just som advokat (till skillnad från mer allmänt samhällsnyttigt arbete som vem som helst kan utföra).

– Om du tar ett pro bono-uppdrag måste du hantera det med samma omsorg och professionalism som alla andra uppdrag, säger advokat Biörn Riese, vice ordförande i disciplinnämnden.

Enligt de vägledande reglerna ska en advokat utföra sina uppdrag med ”omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet”. Detta gäller alltså också om klienten inte behöver betala för arbetet.

Advokaters kunskap är eftertraktad. De flesta advokater har nog någon gång fått propåer från släkt, vänner och grannar om att hjälpa till med större eller mindre juridiska problem. Biörn Riese varnar dock lite för att vara alltför hjälpsam när det händer. Risken finns att uppdraget sväller och visar sig hamna på områden som du som advokat inte behärskar, påpekar han.

– Du kan ju inte säga till en klient att eftersom du gör advokatjobbet gratis, så kan det bli sämre gjort. Pro bono-arbete kräver samma noggrannhet som ett vanligt uppdrag, fastslår Biörn Riese.

På de stora affärsjuridiska byråerna tar pro bono-arbetet i dag ofta formen av program, med fasta samarbetspartners i form av organisationer och stiftelser. Inom programmen kan advokater och biträdande jurister sedan hjälpa till med olika uppgifter, allt ifrån juridisk rådgivning och avtalsskrivande, till läxläsningshjälp till skolbarn.

Advokatetiken är förstås central för de advokatbyråer som går in i sådana samarbeten. Inte minst gäller det att tänka över risken för intressekonflikter.

– Om du hjälper en klient som har en konflikt med ett stort företag, kan det givetvis påverka din och byråns möjlighet att ta andra uppdrag för det företaget, exemplifierar Biörn Riese.

För att undvika framtida jävssituationer är det därmed också viktigt att registrera även pro bono-klienter i klientregistret, påpekar han.

Exakt vad som innefattas i termen pro bono är inte självklart, konstaterar Biörn Riese. Han ser exempelvis inte sitt arbete i disciplinnämnden som pro bono, trots att det är oavlönat. Inte heller skulle han räkna det som pro bono att utan ersättning sitta i bostadsrättsföreningens styrelse.

I vissa länder, inte minst USA, ställs det krav på att advokater ska arbeta vissa timmar pro bono. Då blir definitionen naturligtvis viktig. Biörn Riese noterar att det då kan uppstå diskussioner om vad som ska räknas in i de obligatoriska timmarna av samhällsnyttigt, obetalt arbete, vad som är verkligt pro bono-arbete. Det finns där en fallande skala, allt från att vara försvarsadvokat för en mindre bemedlad person till helt andra typer av gratisarbete.

I Sverige finns inget mot­svarande krav. Och eftersom det ställs samma etiska krav på obetalt arbete som på fakturerade advokatuppdrag blir kanske inte heller definitionen så viktig, konstaterar Biörn Riese.

Biörn Riese ser mycket positivt på att advokater och advokatbyråer engagerar sig i pro bono-arbete och därmed bidrar till att viktiga samhälls­uppgifter blir utförda. Civil­samhället behöver mycket hjälp från jurister, och är tacksamt för allt stöd, och det känns bra att kunna bidra. Men han har ett par råd till den som vill göra gott:

– Hjälp till med det du är bra på men se till att du gör samma etiska övervägande som i andra advokatuppdrag, säger han.