Rättsstatliga principer i Europa försvagas – även i Sverige

Under de senaste åren har vi bevittnat hur demokratin backar i Europa och hur rättsstatens principer försvagas allt mer. Trenden är påtaglig och går inte längre att blunda för när rapport efter rapport skickar tydliga varningssignaler om att trenden måste brytas. Liberala demokratier är inte immuna mot demokratisk nedmontering och en ny granskning visar att äldre demokratier i Europa visar tecken på att rättsstatliga principer gradvis urholkas. Sverige pekas ut som en av dessa demokratier.

När V-Dem-institutet tidigare i år publicerade sin årliga demokratigranskning konstaterades att demokratin i världen har rasat. 71 procent av världens befolkning lever i dag i autokratier, jämfört med 48 procent för tio år sedan. Man konstaterade också att det krävs ett gigantiskt forskningsprojekt i Sverige för att stärka allmänhetens kunskap om demokrati och autokratisering, då Sverige uppvisar tecken på försvagningar.

På Civil Rights Defenders granskar vi politiska förslag i Sverige som står i konflikt med våra demokratiska rättigheter och ser hur nya lagförslag allt oftare inskränker våra fri- och rättigheter. Vi ser också hur civilsamhället i allt högre grad begränsas från att delta i lagstiftningsprocesser och hur ökad diskriminering mot religiösa och etniska minoritetsgrupper hotar förenings- och yttrandefriheten. Vi ser genomgripande förändringar och det går snabbt; det är snudd på omöjligt att följa med i utvecklingen och förstå hur olika reformer och lagar sammantaget påverkar våra rättigheter och vår demokrati. Någon övergripande konsekvensanalys har inte heller gjorts av regeringen.

I rapporten Liberties Rule of Law Report listas flera oroväckande trender. Ett stort antal människorättsorganisationer har granskat efterlevnaden av rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter i 19 EU-länder. Rapporten är den mest omfattande skuggrapporten som hittills har överlämnats till EU och bidrar med viktig information till EU-kommissionen som årligen granskar hur EU:s medlemsländer lever upp till rättsstatliga principer.

Pressfrihet, systematiska problem med mänskliga rättigheter och situationen för rättsväsendet och civilsamhället är några av de områden som granskas. I rapporten görs tydligt att Sverige sveps med i en europeisk trend där grundläggande rättsstatliga principer försvagas. Det är endast inom området korruption som Sverige inte backar jämfört med tidigare år. På alla andra områden backar Sverige.

I rapporten påpekas att tidigare uppmaningar från EU-kommissionen inte har uppfyllts. I kommissionens rapport om rättsstatens principer förra året konstaterades att Sverige har ett öppet demokratiskt utrymme för civilsamhället, men samtidigt påpekades att den senaste tidens utveckling har väckt oro i denna fråga. De noterade särskilt hot om indragen finansiering för organisationer som kritiserar regeringen och de uppmanade Sverige att säkerställa att rättsliga reformer vad gäller finansiering till civilsamhällsorganisationer inte påverkar deras möjlighet att verka.

Det demokratiska utrymmet för civilsamhället krymper i Sverige. Under det senaste året har civilsamhällets möjligheter att delta fullt ut i lagstiftningsprocesser kringskurits. Remisstiderna för att granska komplexa lagförslag har allt oftare kortats ned samtidigt som lagstiftningstakten har ökat. Dessutom ser vi att allt färre civilsamhällsorganisationer blir tillfrågade att granska nya lagförslag. Även myndigheter larmar om att de inte hinner yttra sig. När den demokratiska delaktigheten och möjligheten till ett meningsfullt remissförfarande minskar leder det till att viktiga perspektiv inte beaktas och att konsekvensanalyser och proportionalitetsbedömningar brister. Resultatet blir bristfällig lagstiftning och alltför långtgående rättighetsinskränkningar.

Vi ser också med oro på hur diskriminering och hatbrott mot religiösa och etniska minoritetsgrupper ökar i Sverige. Detta hotar förenings- och yttrandefriheten. Muslimska civilsamhällsorganisationer, som länge varit en måltavla för rasism och misstänkliggöranden, kämpar nu för sin överlevnad och möjlighet att verka när deras finansiering stryps.

Utvecklingen i Sverige återspeglar den vi ser i flera europeiska länder. Även i Tyskland och Frankrike krymper det demokratiska utrymmet, och enligt Liberties rapport har begränsningar av demonstrationsfriheten ökat markant i flera länder. Här lyfts klimatrelaterade protester som ett område där regeringar, särskilt i västeuropeiska länder som Belgien, Tyskland, Italien och Sverige, begränsar demonstrationsfriheten. Arresteringar och åtal för fredliga protester har blivit allt vanligare och klimataktivister ifrågasätts i allt hårdare ordalag av politiska företrädare.

Samtidigt som det svenska civilsamhället krymper föreslås allt fler lagar, framför allt inom kriminalpolitiken, som inskränker mänskliga rättigheter. Vi ser hur viktiga principer för en rättsstat nu riskerar att urholkas. När fler och fler lagar föreslås eller implementeras som suddar ut gränsen mellan misstänkt och icke-misstänkt tummar vi på principen om allas likhet inför lagen.

Visitationszoner, vistelseförbud och preventiva tvångsmedel är bara några exempel på lagförslag som underminerar allas likhet inför lagen. Förutom att visitationszoner leder till ökad risk för diskriminerande etnisk profilering och rasprofilering innebär den nya lagen en legitimering av ett systematiskt intrång i enskildas personliga integritet. Preventiva tvångsmedel som telefonavlyssning, dataavläsning och kameraövervakning riskerar också att medföra långtgående integritetskränkningar. Utökad övervakning kan också leda till rädsla som hindrar människor från att rättmätigt utöva sina fri- och rättigheter, vilket i sin tur hotar det demokratiska samhället.

Vi lever i en tid som präglas av kris och oro, och vi står inför svåra utmaningar som kan kräva extraordinära insatser där fri- och rättigheter behöver vägas mot varandra. Men i tider av kris är det av största vikt att värna våra rättigheter och rättsstatliga principer. Varje gång vi inskränker grundläggande fri- och rättigheter ökar acceptansen för att så ska ske igen.

EU-kommissionen underströk förra året vikten av att Sverige stärker domstolarnas oberoende och vidtar åtgärder för att stärka skyddet för demokratin. När ny lagstiftning ökar risken för diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter behöver också möjligheter till upprättelse öka. Diskrimineringslagen är ett exempel på en lagstiftning som behöver stärkas.

Advokater, jurister, domare och åklagare är centrala i arbetet för att värna och stärka mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer. Därför anordnar vi varje år Nordic Rule of Law Forum där vi samlar advokater, civilsamhälle, domare, myndighetsföreträdare och forskare för att utbyta kunskap om hur demokratiska grundprinciper kan skyddas. I ljuset av den utveckling vi ser i Sverige och i Europa behövs gemensamma ansträngningar för att denna utveckling ska kunna vändas och för att rättsstatliga principer ska upprätthållas.

John Stauffer
Chefsjurist, Civil Rights Defenders

John Stauffer är chefsjurist och biträdande exekutiv chef på människo- rättsorganisationen Civil Rights Defenders. Han har tidigare arbetat för  Diskrimineringsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och OSSE i Bosnien och Hercegovina som ansvarig för arbetet med krigsförbrytelser, rättssäkerhet och minoritetsrättigheter.