Lästips

Servitut – att bilda servitut
Författare: Amelia Krzymowska
Förlag: Norstedts Juridik
Institutet servitut används för att komplettera en fastighet med en viss funktion på annan fastighets bekostnad. Servitut kan uppkomma på frivillig väg, så kallat avtalsservitut, eller bildas utan frivillighet genom myndighetsbeslut, så kallat officialservitut. Boken redogör för möjligheterna och förutsättningarna för att bilda dessa olika typer av servitut och analyserar även vissa vanliga servitut som brygga, båtplats, brunn, väg med flera. Amelia Krzymowska är advokat och jur. dr. Hon disputerade år 2020 på avhandlingen ”Servitut: en civil- och offentligrättslig bruksrätt”. 

Fel i bostadsrätt – ansvar och kontraktsbrott vid överlåtelse av bostadsrätt
Författare: Fredrik Aldmo
Förlag: Norstedts Juridik
Problem vid bostadsrättsaffärer är vanligt. Trots detta är rättsområdet fel i bostadsrätt bristfälligt behandlat i litteraturen. Denna andra uppdaterade upplaga av boken är tänkt att ge vägledning vid de rättsliga tvister som kan uppkomma när någon köper eller säljer en bostadsrätt. Här redogörs för många av de vanligaste felen – exempelvis felaktigt angiven boarea, oenighet om det avtalade skicket på bostaden, felaktigheter gällande rätten att använda förråd och andra ytor som uppgivits i köpeavtalet – och kontraktsbrotten i samband med bostadsöverlåtelser. Dessutom ger den praktiska tips på vad en part ska tänka på i samband med en tvist om fel i bostadsrätt.   

Rättskipning, förvaltning och administration på S:t Barthelemy under den svenska tiden 1784–1878 av Jan-Mikael Bexhed, eddy.se
År 1784 överlät Frankrike den karibiska ön S:t Barthelemy till Sverige mot handelsrättigheter i Göteborg. Ön var en svensk koloni i nästan 100 år, fram till 1878, då den såldes tillbaka till Frankrike för en symbolisk summa. I boken skildrar advokat Jan-Mikael Bexhed hur rättskipningen och förvaltningen var organiserad på ön under den svenska tiden, något som inte skrivits så mycket om tidigare. Mer ingående beskrivs den svenska rättskipningen där den lokala konseljen, med den av Kungl. Maj:t förordnade guvernören som ordförande, fungerade både som lagstiftare, domstol och verkställande myndighet. Boken tar också upp Svenska Västindiska Kompaniets roll som en viktig del av den svenska förvaltningen.

Läs intervju med författaren i Advokaten 3/2024.   

AVHANDLINGAR

Tillräknelighet som straffrättslig ansvarsförutsättning av Ivar Lavett, Stockholms universitet (Iustus). 
Till skillnad från de flesta andra straffsystem saknas krav på tillräknelighet för straffansvar i svensk straffrätt, vilket innebär att även personer som exemplevis agerat under påverkan av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället kan fällas till ansvar. Att man tog bort uppdelningen mellan otillräkneliga och tillräkneliga lagöverträdare i samband med införandet av brottsbalken 1965 är något som man i dag anser var ett misstag, liksom att avsaknaden av ett tillräknelighetskrav strider mot grundläggande etiska principer om hur straffrätten bör vara utformad. Mot den bakgrunden undersöker avhandlingen tillräknelighetsbegreppets faktiska och potentiella roll i svensk straffrätt. Avhandlingen innehåller en historisk återblick och en internationell utblick.

Terrorism and exclusion from refugee protection av Hevi Dawody, Stockholms universitet. 
FN:s flyktingkonvention (1951 års Genèvekonvention) erbjuder internationellt humanitärt skydd för personer som flyr sina hemländer och är i behov av internationellt skydd. Konventionen innehåller också en bestämmelse som utesluter rätten till humanitärt skydd, den så kallade uteslutandebestämmelsen, för personer som antas ha begått brottsliga gärningar, såsom krigsbrott, terrorism eller andra handlingar som strider mot FN:s grundläggande principer. Avhandlingen fokuserar på relationen mellan uteslutandebestämmelsen i 1951 års flyktingkonvention och terrorism utifrån ett internationellt perspektiv. Det huvudsakliga målet är att undersöka möjligheterna att nå en enhetlig tolkning av uteslutandebestämmelsen.  

FESTSKRIFT 

Peter Westberg har nyligen gått i pension från professuren i processrätt vid juridiska fakulteten, Lunds universitet – en tjänst han har innehaft sedan 1991. Med anledning av detta har en festskrift tagits fram som innehåller nära fyrtio artiklar som spänner över hela processrättens område, skrivna av kollegor och vänner från Sverige och våra grannländer. Boken överlämnades till Peter Westberg under ett heldagssymposium i Lund den 14 mars 2024.