Lästips

Barnets egendom : en vägledning om förvaltning av barns egendom
Författare: Eva von Schéele 
Förlag: Norstedts Juridik

Ett barns tillgångar förvaltas normalt av barnets förmyndare, som oftast är föräldrarna. I vissa fall står föräldrarnas förvaltning under överförmyndarens kontroll, till exempel om barnet har stora tillgångar. Men hur förvaltar man ett barns tillgångar på bästa sätt?  Vad får man göra eller inte göra med barnets egendom och vem bestämmer? Boken ger en vägledning till gällande lagstiftning och hur man med iakttagande av barnkonventionen handlar på ett sätt som bäst tjänar barnets intressen. I denna andra upplaga har ett särskilt kapitel om barn som bevittnar brott och deras rätt till skadestånd lagts till.

Relationsrätt : barn och föräldrar 
Författare: Johanna Schiratzki
Förlag: Norstedts Juridik

Allt oftare lever vi i relationer som inte låter sig inordnas i det nuvarande familjerättsliga systemet, det vill säga regelverk som äktenskapsbalken, sambolagen eller föräldrabalken. Boken syftar till att klargöra rättsläget för personliga relationer över livscykeln. I förhållande till den vedertagna barn- och familjerätten innebär relationsrätten ett skifte som ger nya perspektiv på familjerätten. Denna första del utvecklar frågor om hur barnets relationer till olika vuxna utformas. I en planerad andra del är avsikten att behandla rättsliga relationer mellan vuxna samt rättsfrågor relaterade till döden.  

ANTOLOGI KRING DATASKYDDSLAGSTIFTNINGENS UTVECKLING

Dataskyddet 50 år – historia, aktuella ­problem och framtid / Daniel Westman, 
Cecilia Magnusson Sjöberg, Sören Öman, ­David Törngren, Martin Brinnen, red.

Datalagen antogs 1973 och var världens första nationella lagstiftning som reglerade datoriserad behandling av personuppgifter. Dataskyddslagstiftningen har under sina femtio år blivit alltmer betydelsefull, inte minst som en följd av digitaliseringen. Denna antologi samlar ett 30-tal bidrag som ger perspektiv på dataskyddslagstiftningens utveckling och som analyserar olika delar av skyddet, dess praktiska tillämpning och framtida utmaningar. Bidragen i boken finns tillgängliga via open access www.dataskyddet.se.  

REGERINGSFORMEN 50 ÅR 

En författning i tiden – Regeringsformen ­under 50 år, Tommy Möller, red.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny modernare regeringsform som bättre skulle återspegla det faktiska statsskicket. Den ersatte den då föråldrade 1809 års regeringsform. Med anledning av 50-årsjubileet 2024 har Riksbankens jubileumsfond låtit framställa en forskarantologi, skriven av några av landets ledande experter. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat sedan den infördes, med utgångspunkt i de grundprinciper som återfinns i regeringsformens portalparagraf. Boken, som är utgiven av Medströms bokförlag i samarbete med Riksbankens jubileumsfond och Stockholms universitet, går att läsa i sin helhet på riksdagens webbplats.  

NY AVHANDLING BELYSER ANSTÄLLNINGSSKYDDET VID BYTE AV ENTREPRENAD 

Entreprenadövergång : anställningsskyddets gränser vid övergång av verksamhet av Annika Blekemo, Stockholms universitet

Entreprenadövergångar är vanligt förekommande inom flera olika branscher. När en verksamhet byter utförare har personalen enligt EU-rätten en rättighet att följa med sin verksamhet. Dock är direktivet om verksamhetsövergångar (Dir. 2001/23/EG ) mer anpassat till anställda inom traditionell industriell verksamhet och ger således anställda inom sådana entreprenader bättre skydd än anställda inom tjänsteentreprenader – personalintensiva, ofta kvinnodominerade – något som missgynnar och ger kvinnor sämre skydd. Avhandlingen finns för nedladdning på diva-portal.org.  

BEGRÄNSNINGAR I DEN  SVENSKA YTTRANDEFRIHETEN 

Sverige har ett unikt grundlagsskydd för yttrandefriheten men det finns gränser för vad man får säga. Hans-Olof Sandén, rättschef vid Polismyndigheten, har gett ut tre böcker om undantag i den svenska yttrandefriheten: Hets mot folkgrupp (2020), Förtal (2022) och den nyligen utkomna Förolämpning, som ger en fördjupad kunskap om regleringen av dessa brott i brottsbalken samt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Här beskrivs hur lagstiftningen har formulerats, de bakomliggande motiven och den rättspraxis som vuxit fram.