Notiser

Lagrådet utökar

I slutet av januari fattade regeringen beslut om att utöka Lagrådet från två till tre avdelningar. Anledningen är det stora antalet lagförslag som läggs fram och som ska granskas. Lagrådet kan ha mellan två och fem avdelningar. Varje avdelning består av tre justitieråd eller tidigare justitieråd. 

Sverige faller på korruptionsskala 

Sverige placerar sig på en ny lägstanivå i Transparency Internationals rapport Corruption Perceptions Index 2023. Sverige får i rapporten 82 poäng av 100 möjliga, och hamnar därmed på en delad sjätteplats med Schweiz.  Såväl Norge och Finland som Danmark behåller poängen från föregående år med 84, 87 respektive 90 poäng. 

Även globalt går utvecklingen åt fel håll. Sedan 2016 har det skett en global nedgång vad gäller rättvisa och rättsstatens principer. En bidragande faktor till denna trend är, enligt Transparency International, en ökning av auktoritärism i världen.

Transparency International: Corruption Perceptions Index 2023

GDPR: Sanktionerna allt högre

Summan av utfärdade sanktionsavgifter för GDPR-incidenter ökade under 2023 med mer än 14 procent, enligt en rapport från advokatbyrån DLA Piper. Rapporten visar också att sociala medier och teknikföretag fortsatt är under många tillsynsmyndigheters lupp. Sverige ligger på nionde plats i Europa vad gäller summan av utfärdade GDPR-sanktions­avgifter sedan 25 maj 2018. Totalt har europeiska tillsynsmyndigheter utfärdat GDPR-sanktionsavgifter på 1,78 miljarder euro sedan den 28 januari 2023.

Poliser utsätts för hot och våld på fritiden 

Mer än 10 procent av landets poliser har blivit utsatta för hot och våld på sin fritid under det senaste året. Det visar en enkätundersökning som Novus genomfört på uppdrag av Polisförbundet. 37 procent av de tillfrågade ­poliserna har utsatts för hot, våld och trakasserier som kan kopplas till arbetet. 
Källa: Polisförbundet

JO granskar Migrationsverket

Trots upprepad JO-kritik mot alltför långa handläggningstider på Migrationsverket fortsätter klagomålen att komma in mot myndigheten. Justitieombudsmannen (JO) Per Lennerbrant har därför inlett en ny granskning av Migrationsverket, med utgångspunkt i fem anmälningar om långa handläggningstider i flera olika ärendeslag hos Migrationsverket. Verket har ombetts yttra sig över de enskilda anmälningarna och även svara på generella frågor om sina handläggningstider. 

Utredare vill se utvidgat kontaktförbud

Utredningen om en översyn av kontaktförbudslagstiftningen föreslår att det ska vara möjligt att i större utsträckning än i dag utfärda kontaktförbud och att kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden, som en hel kommun. 

Utredningen föreslår också att kontaktförbud ska kunna utfärdas vid otillbörlig övervakning, exempelvis genom GPS-sändare eller appar, och som skydd för förhörspersoner i en rättsprocess samt att fler omständigheter ska beaktas vid riskbedömningen för att öka möjligheterna att utfärda kontaktförbud även om förbudspersonen inte tidigare begått brott. 
SOU 2024:13 En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer

Näringslivskoden ska ut i världen

Institutet Mot Mutors (IMM) självreglering Näringslivskoden ger vägledning i frågor om hur korruption förebyggs. Nu är Näringslivskoden översatt till fyra nya språk: ukrainska, arabiska, spanska och franska, och redo att ta klivet ut i världen.  Förhoppningen är att koden i och med översättningen ska bidra till ett starkare antikorruptionsarbete i en allt mer globaliserad värld.

Myndigheter vill ha samarbete om delgivning 

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har tillsammans bett Justitie­departementet att utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning. Bakgrunden till ­initiativet är de stora konsekvenser som misslyckade delgivningar har för den offentliga förvaltningen. 

Misslyckad delgivning medför stora kostnader och mycket extraarbete för det offentliga. För Sveriges Domstolar uppgår till exempel kostnaden för externt anlitade stämningsmän till ungefär 25 miljoner kronor årligen. Till det kommer kostnaden för inställda förhandlingar när delgivningen inte fungerat.

Allt fler unga sitter länge i häktet 

Andelen vuxna som är häktade mer än nio månader fram till åtal har inte ökat, trots brottsutvecklingen. Däremot får en allt större andel av de häktade under 18 år sitta i häktet mer än tre månader. Det visar en rapport från Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården. Andelen häktade under 18 år som åtalades inom tre månader låg år 2019 på 85 procent, men hade sjunkit till 60 procent 2023. 

I juli 2021 infördes nya regler om häktningstider som innebär att vuxna misstänkta som utgångspunkt får vara häktade i längst nio månader. Om den misstänkta är under 18 år är motsvarande tid tre månader.

Advokater lärde om krigsbrott 

Fredagen den 26 januari höll Advokatakademien för första gången kursen Krigsbrott i svenska domstolar. Under kursen diskuterades det juridiska ramverket och frågor om jurisdiktion, liksom de ofta komplexa och svårutredda omständigheter som kännetecknar utredningar om krigsbrott. Brottstyperna folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser togs upp. Först ut som föreläsare var Mark Klamberg, professor i  folkrätt vid Stockholms universitet och nonresident senior fellow vid Atlantic Councils strategic litigation project. 
Övriga föreläsare var kammaråklagare Karolina Wieslander, hovrättsrådet Daniel Gustavsson samt advokat Göran ­Hjalmarsson. 

Leya ska hjälpa till på Fylgia  

Advokatfirman Fylgia meddelade i januari att byrån introducerar AI-verktyget Leya i sin verksamhet. Leya är en generativ AI-plattform, som sägs kunna effektivisera det rutinartade arbetet i advokatverksamheten. Mannheimer Swartling har sedan en tid ett samarbete med Leya inom ramen för sin Legal tech incubator. 

Lindahl samarbetar med MR-institut 

Advokatfirman Lindahl har inlett ett samarbete med Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt, RWI. RWI har sitt huvudkontor i Lund och kombinerar evidensbaserad forskning om mänskliga rättigheter med direkt engagemang för att åstadkomma förändring.

Enligt Lindahl är regulatoriska ramverk, ansvarsfulla affärsmetoder och ekonomi baserad på mänskliga rättigheter några områden där man hoppas kunna bidra till institutets verksamhet. Andra fokusområden är klimat och miljö, diskriminering och inkludering, samt tillgång till rättvisa.