Tryggerska villan – ett lyckokast för samfundet

När jag senast skrev några rader här på ”Till sist” (nr 2/2023), valde jag att lyfta fram och hylla vår tidskrift och dess journalister. Jag tyckte, och tycker, att vi advokater kan vara stolta över tidskriften, och jag pekade på några av de saker som enligt min uppfattning gör den i så hög grad läsvärd. Som ett konkret exempel nämnde jag en artikel av Helsingborgsadvokaten Michael Pålsson med rubriken ”Den moraliska gränsen och jag” (nr 1/2023). Jag måste nu få passa på tillfället att berätta att Michael Pålsson nyligen har kommit med en bok som bär – det får man ändå säga – den ambitiösa titeln ”Verklig rättvisa” (142 sidor och utgiven på Lava Förlag). I boken försöker författaren, med ett stort mått av ödmjukhet inför uppgiften, att hitta en rimligt lättbegriplig metod för hur vi i vart fall kan närma oss rättvisa, både övergripande och i enskilda fall. Läsning rekommenderas.*

Den här gången vill jag annars lyfta fram något annat som jag tycker att vi advokater kan känna stolthet över och det är vårt fantastiska hus på Laboratoriegatan 4 i Diplomatstaden på norra Djurgården i Stockholm. Huset är i sig ståtligt och ligger mycket vackert invid Djurgårdsbrunnsviken och ändå bara cirka 15 minuters rask promenad från Norrmalmstorg. Huset inrymmer hela samfundets kansli med dess alla funktioner. I huset sammanträder samfundets olika organ, bland annat huvudstyrelsen och disciplinnämnden. En omfattande utbildningsverksamhet bedrivs i huset, och där tas gäster av olika slag från Sverige och från utlandet emot. Även tidskriftens redaktion har sina lokaler i huset.

Huset har också en lite intressant och spännande historia. Tryggerska villan, som huset kallas, är uppförd 1913–1915 och ritad av den berömda arkitekten Ivar Tengbom som bland mycket annat också har ritat Stockholms konserthus vid Hötorget och Handelshögskolan vid Sveavägen. Huset uppfördes som privatbostad åt Ernst Trygger (1851–1943) och hans maka Signe. Ernst Trygger var en utomordentligt bemärkt och framstående person som under sin livstid hann med att vara professor i processrätt i Uppsala, justitieråd, statsminister, utrikesminister och universitetskansler. Inte så illa får man säga. 

Advokatsamfundet köpte fastigheten i januari 1981 av dödsboet efter Ernst Tryggers son, Carl Trygger, som avlidit 1978. Köpeskillingen var 7 miljoner kronor och samfundet tillträdde fastigheten den 1 juni 1981. Sedan fastigheten anpassats till vad samfundets verksamhet krävde, flyttade samfundet in kring årsskiftet 1981/1982. Men även om lokalerna på Kammakaregatan i centrala Stockholm hade blivit helt otillräckliga för samfundets verksamhet var, som jag har förstått det, förvärvet av Tryggerska villan inte någon självklarhet. Tvärtom fanns det inom samfundets styrelse tveksamma röster som ansåg hela projektet vara äventyrligt. Med facit i hand nu mer än 40 år senare kan det emellertid knappast finns någon som med fog kan säga annat än att det var ett lyckokast för samfundet att satsa på Tryggerska villan. Och det borde enligt min mening kunna gälla även för det stora flertalet av oss advokater som av uppenbara skäl inte får tillfälle att särskilt ofta besöka huset. 

Det finns mycket att berätta om husets tillkomst och samfundets förvärv. Det finns också en del skriftligt material rörande huset som den intresserade säkert kan få del av efter kontakt med kansliet eller tidskriftens redaktion. Det finns också en kortare film i form av en rundvandring i huset som även visar den myckna konst som finns i huset. Filmen nås via vår hem­sida.

* I kommande Advokaten, nr 2, intervjuas Michael Pålsson om sin nya bok.