Notiser

Aurora hissas till Högsta domstolen

Kan frågan om klimatförändringarna prövas av domstol? Det vill Nacka tingsrätt att Högsta domstolen ska svara på. Tingsrätten begärde den 20 oktober vägledning från HD i Auroramålet, där ungdomar stämt staten för att den inte gör tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna.

Tingsrättens fråga till HD lyder: ”Kan och ska en talan av det slag som käranden för tillåtas mot bakgrund av regleringen 13 kap. rättegångsbalken, grundläggande värden i det svenska statsskicket samt Sveriges unions- och folkrättsliga åtaganden att säkerställa ett effektivt domstolsskydd för enskilda?” För att HD ska pröva frågan krävs att domstolen först beviljar prövningstillstånd.

Fler söker asyl i Europa

Under det första halvåret i år tog EU-länderna emot över en halv miljon asylansökningar. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med samma period förra året och den högsta noteringen sedan åren 2015 och 2016.

Sverige går dock mot strömmen, och tar emot allt färre asylsökande. Migrationsverket har nu skrivit ner prognosen för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024. Antagandet är nu att cirka 13 000 personer söker asyl här i år, respektive nästa år, en sänkning med 1 000 personer.

Dömda ska betala tillbaka mer

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att reglerna om återbetalningsskyldighet i brottmål ska skärpas. Enligt förslaget ska den som döms kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Möjligheten att minska återbetalningsbeloppet ska dessutom begränsas genom ett krav på särskilda skäl.

Läs mer i Advokaten nr 2/2023

AI förändrar juristers arbete

Utvecklingen av AI leder till att många yrkesroller förändras snabbt, och generativ AI kommer i grunden att påverka hela arbetsmarknaden, enligt en studie genomförd av analysföretaget Kairos Future tillsammans med bland andra fackförbundet Akavia. I studien har flera olika professioner intervjuats, däribland biträdande jurister.

Intervjuerna visar att mycket av den rutinmässiga dokumentgranskningen och avtalsutformningen som en gång upptog tiden för juniora jurister redan nu är automatiserad. Biträdande jurister anställs nu på grund av sin förmåga att förstå och arbeta tillsammans med AI. Rollen handlar inte bara om att förstå lagen, utan också om att förstå hur AI tolkar och tillämpar den.

AI i Sveriges yrkesliv 2030

Första domen om grovt upphovsrättsbrott

Två år och sex månaders fängelse samt skadestånd på sammanlagt 195 miljoner blev påföljden när Patent- och marknadsdomstolen i Stockholm för första gången tillämpade den nya lagen om grovt upphovsrättsbrott. Brottet infördes i upphovsrättslagen i september 2020, i syfte att komma till rätta med ”storskalig och industriellt bedriven intrångsverksamhet”.

I målet åtalades och dömdes två personer för att i flera år drivit ett stort illegalt iptv-nätverk, det vill säga ett nätverk för tv-sändningar över internet. Utredningen visade att de åtalade sålt förprogrammerade iptv-boxar till närmare 13 000 användare. Domen har i skrivande stund inte vunnit laga kraft.

Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt, PMB 15213-21

JO kritiserar tvångsmedelsanvändning

Riksdagens ombudsmän, JO, har genomfört inspektioner i fyra lokalpolisområden av hur polislagens bestämmelser om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon i brottsförebyggande syfte används.

JO konstaterar efter inspektionerna att förutsättningarna för tvångsmedelsanvändningen inte prövas på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Polisens tillämpning av de aktuella bestämmelserna är därför inte förenlig med legalitetsprincipen. JO uttalar i ett beslut att en sådan tillämpning är oacceptabel och innebär en fara för rättssäkerheten för enskilda som berörs av åtgärderna.

JO dnr 2199-2023

Ungdomsfängelser ska förberedas

Kriminalvården har fått regeringens uppdrag att börja förbereda för inrättandet av särskilda ungdomsfängelser för ungdomar 15–17 år. Ungdomsfängelserna ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026.

Samarbete ska skydda barn från kriminella gäng

Polisen, socialtjänsten, BUP och andra myndigheter ska samarbeta i lokala råd runt om i landet för att fånga upp barn som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Det föreslår Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse, som redovisat ett regeringsuppdrag om samverkan på nationell, regional och lokal nivå för att bryta insocialiseringen av barn i gängen.

De lokala råden ska också kunna knyta till sig representanter för civilsamhället och näringslivet vid behov, och samordna insatser, såväl planlagda som händelsestyrda, för att kraftsamla kring individer med särskilda problembilder, stötta familjer och grupper. Förslaget har fått namnet Bob (barn och unga i organiserad brottslighet). Det ska nu beredas vidare av regeringen.

Skatter hindrar hållbarhetsarbete

Skattelagstiftningen hindrar näringslivets omställning och hållbarhetsarbete, anser näringslivsorganisationen ICC Sweden. Organisationen har nu presenterat en rad rekommendationer för att skattesystemet i stället ska främja en omställning i hållbar riktning.

Bland annat anser ICC att investeringar i hållbarhet bör ses som avdragsgilla kostnader för företag, oavsett om de kan komma att generera intäkter i framtiden eller ej. Bakom rekommendationerna står ICC Swedens skatte­kommitté, där advokat Karin Attorps är vice ordförande.

SCC billigare än ad hoc

Det är dyrare och tar längre tid att lösa byggtvister genom ad hoc-
skiljeförfarande än vid SCC Skilje­domsinstitut. Detta visar en ny rapport framtagen av SCC. Rapporten jämför 35 ad hoc-skiljeförfaranden med 25 skiljeförfaranden enligt SCC:s regler. Skillnaden i kostnad är tydligast i stora tvister. I genomsnitt är skiljeförfarandet enligt SCC:s regler 40 procent billigare, enligt rapporten.

SCC 2023 Analytics. Ad hoc vs. Institutional Arbitration in Construction Disputes

Europadomstolen kräver svar från Sverige

De larmade om Macchiarini-affären och en annan medicinsk skandal, men stämplades själva som med­skyldiga. Forskarna fick ingen möjlighet att bemöta anklagelserna och beslutet kunde inte överklagas. Händelsen fick fyra forskare vid Karolinska institutet att anmäla Sverige till Europadomstolen, som nu inlett sin granskning av fallet. Frågan är om visselblåsarna har garanterats ett sådant effektivt skydd mot repressalier som Europakonventionen kräver.

Källa: Institutet för rättvisa