Generös donator säkrade Juridiska bibliotekets framtid

Emil Heijne föddes 1891 i Kvidinge i nordvästra Skåne. Efter två och ett halvt års studier i Lund tog han jur. kand.-examen 1912. Han blev ledamot av Sveriges advokatsamfund 1916. Från 1920 var han ensam innehavare av Emil Heijnes Advokatbyrå. Heijne ville aldrig ha någon kompanjon.

Advokatbyrån tog uppdrag på alla rättsområden utom brottmål, men riktade in sig på affärsjuridiken. Emil Heijne fick ett rykte som skicklig affärsjurist och skaffade ett antal fasta klienter. Heijne anlitades snart som juridisk rådgivare åt många stora industri- och affärsföretag och finansmän.

Enligt Emil Heijnes medarbetare var han en mycket dominerande chef, som höll ett fast grepp om advokatbyrån och allt som hände på kontoret. Emil Heijne beskrivs som en arbetsnarkoman, som var tillgänglig för sina klienter dag och natt och som ägnade både kvällar och helger åt arbete.

Det ansågs att Emil Heijne var skicklig på att få bra betalt för sina advokatuppdrag. Enligt Magnus Lindahls biografi skapade Heijne sin förmögenhet genom arvodesdebiteringar, inte genom affärer med aktier och fastigheter.

Emil Heijne köpte och läste i princip all juridisk litteratur som gavs ut och byggde upp ett stort bibliotek, som även innehöll mycket skönlitteratur. Privat hade Emil Heijne många vänner från författar- och konstnärsvärlden och lade stora summor på värdefulla antikviteter och konst. Från 1946 ingick han i Advokatsamfundets styrelse.

När Emil Heijne blev allvarligt sjuk 1948 bestämde han sig för att skapa en stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. Hans avsikt var att stiftelsen också skulle bli till nytta för Advokatsamfundet genom att upprätthålla Juridiska biblioteket i Stockholm. Två dagar före sin död upprättade Emil Heijne stiftelseurkund, stadgar för stiftelsen och testamente. Genom grundkapital från Heijne, testamente och minnesgåvor efter hans död hade stiftelsen snart ett kapital om 1 162 000 kr – motsvarande 27 miljoner kr i dagens penningvärde.

Heijne föreskrev att stiftelsen skulle främja rättsvetenskaplig forskning ”i överensstämmelse med de västerländska rättsprinciper, som voro allmänt erkända före det senaste världskriget”. Med formuleringen ville han markera mot brotten mot rättsstatens principer under de närmast föregående decennierna – Heijne avskydde både nazister och kommunister.

Stiftelsen har under 75 år gjort det möjligt för hundratals forskare att ge ut juridisk litteratur. Den har också, genom årliga bidrag, sett till att Juridiska biblioteket kan fortsätta sin verksamhet. 

Läs mer

Magnus Lindahl, Glimtar ur advokaten Emil Heijnes liv 1891–1948 (1998)

Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning

Instiftad den 16 november 1948.

Ändamål: Främja rättsvetenskaplig forskning, bedriven av svenska medborgare i överensstämmelse med de västerländska rättsprinciper som var allmänt erkända före andra världskriget, och stödja juridisk undervisning.

Avkastningen får användas till

• understöd för rättsvetenskaplig forskning åt advokater, domare, andra jurister anställda vid allmän domstol i Sverige samt universitets- och högskolelärare,
• bidrag till Juridiska biblioteket i Stockholm eller annat juridiskt forsknings- eller verksamhetsbibliotek,
• bidrag till utgivning av juridisk litteratur av intresse för undervisningen i Sverige.