”Gállok är oumbärligt för samebyns fortsatta existens”

Vilken är den viktigaste grunden för begäran om rättsprövning?

– Regeringen har i sitt beslut överhuvudtaget inte nämnt, och därmed inte beaktat, att rennäringen utövas av Sveriges urfolk – samerna – som är särskilt skyddat enligt grundlag och internationella konventioner. Detta är anmärkningsvärt eftersom rättsutvecklingen för internationell lagstiftning och dess tillämpning på nationell nivå och de samiska rättigheterna på senare tid har gått starkt framåt och tydliggjorts genom prejudicerande domar från bland annat Högsta domstolen (”Girjasmålet”, NJA 2020 s. 3) och Norges høyesterett (”Fosendomen” den 11 oktober 2021, HR-2021-1975-S).

– Rennäringen har ett rättighetsskydd mot påverkan, som regeringen genom sitt beslut har överträtt. Det nationella rättighetsskyddet finns i grundlagen, miljöbalken och rennäringslagen samt i flera internationella konventioner som Sverige har ratificerat, däribland konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter artikel 27. Den skyddar samernas rätt att utöva den traditionella renskötseln som bygger på naturbetande renar som flyttar/betar sig mellan sina årstidsland inom samebyns område. Beslutet saknar sammantaget stöd i rättsordningen.

Vad är speciellt med målet?

– Det är helt unikt. Området för gruvetableringen ligger i anslutning till världsarvet Laponia och delar en sameby i två delar. Renarna kommer inte längre att kunna beta efter sina årstidsland eller ta sig mellan de olika markerna.

– Samtliga sektorsansvariga myndigheter har sagt nej till en gruva på grund av att det blir för stor påverkan på renskötseln. Flera FN-organ har redan inlett förfaranden mot Sverige på grund av beslutet. Regeringen har i beslutet angett att renskötsel och mineralnäring inte kan samverka i området och att renskötseln kommer att omintetgöras vid en gruvetablering. Samebyn är överens med regeringen i dessa delar. För att läka effekten har regeringen satt villkor för verksamheten – villkor som aldrig har kommunicerats med same­byn och som inte heller kan tillämpas. Villkoren innebär dessutom i sig att den traditionella renskötseln i samebyn omintetgörs. Detta strider mot såväl nationell rätt som Sveriges internationella åtaganden.

Vilken är den enskilt viktigaste frågan?

– Regeringen har i beslutet vid en intresseavvägning vägt ekonomiska intressen mot mänskliga rättigheter, vilket är i strid med Högsta domstolens praxis samt internationella konventioner som Sverige har ratificerat.

Hur kommer det sig att du har engagerat dig i målet?

– Jag jobbar sedan 17 år tillbaka med samerätt. Jag är också själv same och har renmärke och renar. Mina syskon och syskonbarn jobbar heltid med renskötsel.

Vilka konsekvenser får det om samebyn inte når framgång?

– Om samebyn inte når framgång i målet riskerar renskötseln i Sverige att kollapsa till följd av att renbetesland lättvindigt kommer att tillvaratas och splittras till förmån för gruvetableringar. Eftersom renskötseln är central för samernas kultur betyder det att även samernas existens som urfolk äventyras. Detta vore en katastrofal följd och visar att den skyddslagstiftning som renskötseln och samerna som urfolk erhåller inte är något värd.