Förslagen ett markant skifte

Utredaren, den tidigare lagmannen Inger Söderholm, har på regeringens uppdrag lämnat förslag om hur tvångsmedel ska få användas utanför en förundersökning i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Förslagen innebär att möjligheten att använda tvångsmedel som hemlig rumsavlyssning, husrannsakan, undersökning på annat ställe och genomsökning på distans ska få användas förebyggande, alltså utan att det finns konkreta brottsmisstankar.

Bland de experter som knutits till utredningen finns advokat Sargon De Basso. Han är kritisk till förslagen, och anser att de inte ska läggas till grund för lagstiftning. I ett särskilt yttrande skriver De Basso att det i betänkandet saknas ”en mer djupgående analys av tilltänkt effektivitet i relation till det betydande integritetsintrånget som åtgärderna såväl sammantaget som var för sig innebär. Det saknas också genomgående proportionalitetsavvägningar”.

Sargon De Basso sammanfattar sin kritik: ”Att staten ska ges möjlighet att bereda sig tillträde eller avlyssna människor i deras mest privata sfär, såsom i hem eller elektronisk utrustning, utan att det finns en konkret brottsmisstanke är ett så pass markant skifte från tidigare ordning att jag inte anser det vare sig motiverat eller proportionerligt. I synnerhet inte som det nyligen har införts flera åtgärder med samma syfte, att stävja det ökade gäng- och skjutvapenvåldet.”

Utredningen ska nu remissbehandlas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, men regeringen har meddelat att den ska arbeta för att få förslagen på plats så snabbt som möjligt. 

Om förslagen

Betänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60) överlämnades av utredaren Inger Söderholm den 12 oktober till justitieminister Gunnar Strömmer.

Utredningen föreslår bland annat följande:

• Ytterligare tvångsmedel och verkställighetsåtgärder ska få användas i preventivt syfte, det vill säga utan att det finns konkret brottsmisstanke. Det rör sig om hemlig rumsavlyssning, husrannsakan, undersökning på annat ställe och genomsökning på distans.
• Tillämpningsområdet för den så kallade inhämtningslagen, som ger de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation, ska utökas med fler typer av brott. Här ingår grova former av stöld, bedrägeri, bokföringsbrott, skattebrott, tullbrott, bidragsbrott, penningtvättbrott, svindleri och marknadsmanipulation som sker systematiskt eller i organiserad form. Uppgifter om meddelanden ska även få inhämtas i realtid enligt inhämtningslagen.
• Tvångsmedlet genomsökning på distans ska få användas i utlänningsärenden med säkerhetsaspekter.