Annonser

Nyheter

Europas stater inför rätta för klimatförändringar

Nr 8 2023 Årgång 89

Sex portugisiska ungdomar har dragit 32 stater, däribland Sverige, inför Europadomstolen för att de inte gör tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. I september tog domstolen upp målet.

Ungdomarnas ansökan lämnades in till Europadomstolen den 7 september 2020. Domstolen beslutade att målet skulle behandlas i så kallad stor kammare, alltså med alla domare på plats, och den 27 september hölls en första förhandling.

Anmälarna bakom det största klimatmål som Europadomstolen hittills behandlat är mellan 11 och 24 år. De hävdar att de skogsbränder som har inträffat i Portugal varje år sedan 2017 är en direkt följd av den globala uppvärmningen. Bränderna äventyrar deras hälsa, menar de, och de pekar på störda sömnvanor, allergier och andningsproblem som förvärras av det heta vädret. Anmälan tar också upp de kraftiga stormar som drabbat Portugals kuster under vintrarna, och som riskerar att skada två av anmälarnas hus.

Klagomålet riktar sig mot EU:s medlemsstater, plus Storbritannien, Schweiz, Norge, Ryssland och Turkiet, som ungdomarna menar inte gjort tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Genom att fortsätta att släppa ut växthusgaser har staterna kränkt de klagandes rättigheter på en rad punkter.

Målet drivs med stöd av den brittiska organisationen Global Legal Action Network.

Fakta om målet

De klagande ungdomarna anser att deras rättigheter enligt Europakonventionen kränkts av de svarande staterna på följande punkter:

  • Artikel 2, rätten till liv.
  • Artikel 3, rätten att inte utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
  • Artikel 8, rätten till skydd för privat- och familjeliv, läst i ljuset av deras åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar från 2015.
  • Artikel 14, rätten till icke-diskriminering baserat på ålder i relation till artikel 2 och/eller artikel 8, där de klagande hävdar att den globala uppvärmningen påverkar deras generation särskilt och att, med tanke på deras ålder, ingreppet är i deras rättigheter större än fallet med äldre generationer.

De klagande hävdar att de nämnda bestämmelserna i konventionen bör tolkas i ljuset av artikel 3.1 i FN:s konvention om barnets rättigheter. De förlitar sig också på principen om generationers rättvisa som hänvisas till i flera internationella instrument, inklusive Rioförklaringen om miljö och utveckling från 1992, Parisavtalets ingress och FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 1992.