Kommersiella tvistemål handläggs för långsamt i domstol

Den långa handläggningstiden för kommersiella tvistemål i domstol riskerar att få negativa effekter. Bland de följder som advokater och dom­are nämner finns prejudikatbrist och risk för minskad domstolskompetens inom ­civilmålen.

Föreningen Tvistlösning i Domstol (TiD) bildades hösten 2021. TiD:s ändamål är att verka för en effektiv och rättssäker handläggning av kommersiella tvister i domstol i Sverige.

Advokat Johannes Ericson, Setterwalls i Stockholm, är ordförande i TiD. Johannes Ericson framhåller att det i många fall är en avgörande faktor för parter i näringslivet att få sin sak prövad inom rimlig tid.

– Jag tror att både domare och ombud har en gemensam uppfattning att det tar alldeles för lång tid i dag i Sverige, men det kan finnas olika uppfattningar om skälen, säger han.

Johannes Ericson tror att vissa domare kan tycka att ombuden försenar handläggningen på grund av sitt sätt att processa, medan ombud kan tycka att det tar lång tid att sätta ut mål och att domstolarna inte bedriver en aktiv handläggning.

Anders Dereborg, lagman vid Attunda tingsrätt, medger att det finns en förbättringspotential.

– Samtidigt är situationen inte så illa som den ibland framställs från advokathåll – i vart fall inte i tingsrätt, säger han.

Johannes Ericson anser att en av anledningarna till att handläggningen tar lång tid är det stora antalet brottmål som ska handläggas skyndsamt och med förtur.

Anders Dereborg har inte intrycket att kommersiella tvister alltid bortprioriteras på grund av stora brottmål.

– Från mitt tingsrättsperspektiv finns inte riktigt de enkla sambanden. Vi lägger förhandlingsscheman i förväg, som tydligt separerar de olika målkategorierna. I arbetsplaneringen måste vi lägga tid och resurser för alla uppgifter, säger han.

Johannes Ericson menar att utvecklingen har fått till följd att alldeles för få kommersiella tvistemål kommer upp till prövning i Högsta domstolen.

– Det finns risk för prejudikattorka, och det kan ha att göra med att det tar lång tid för målen att handläggas. Då väljer parter i än större utsträckning att pröva dem i skiljeförfarande. Det kan i slutändan påverka rättsutvecklingen, för skiljeförfarandena är hemliga, och vi får inte reda på hur skiljenämnden dömer, säger han.

Men Anders Dereborg tycker att praxisbildningen från HD inom den allmänna civilrätten de senaste åren varit rätt omfattande och bra.

Johannes Ericson hänvisar till den enkät om tvistemålshandläggningen som Domstolsverkets arbetsgrupp har skickat ut till domare och advokater. Han konstaterar att en av de faktorer som enligt enkäten bidrar till långsam handläggning är att tvistemålen inte prioriteras.

– I enkäten säger 43 procent av domarna att domstolen inte prioriterar tvistemålen. Av ombuden säger 79 procent att domstolen inte verkar prioritera tvistemålen. Av domarna säger 65 procent att parterna inte tar ansvar för att målet drivs framåt, och 53 procent av ombuden säger att det stämmer.

Johannes Ericson anser att domstolarna måste tillföras mer resurser, så att fler domare anställs som kan hantera målen.

– Det vore bra om man som dom­are i större utsträckning än i dag kunde ha möjlighet att följa sitt intresse, så att dom­are som är primärt intresserade av civil­målen får möjlighet att hantera den typen av mål, säger han.

Anders Dereborg tror också på mer specialisering, så att större kommersiella tvister styrs till särskilt intresserade domare.

Problemen med tidsutdräkten i tvistemålen påverkar också advokaternas rådgivning. En av de viktigaste frågorna för alla klienter i tvist är när ombudet bedömer att saken kan komma till prövning. Ombudet vet att det kan ta fyra år att få saken prövad i domstol i två instanser, medan skiljeförfarande kan ta 12–18 månader.

– Då är det klart att många ombud säger: ”Ta det i skiljeförfarande.” Tid är pengar. Inga kommersiella parter vill sväva i ovisshet under en längre tid, säger Johannes Ericson.

Johannes Ericson tror att även ombuden kan bli mer aktiva i handläggningen:

– Kontakta motpartsombudet för att se om det finns möjlighet att rensa i målet, tala med handläggande domare redan i inledningsskedet om hur handläggningen bör läggas upp. Större samråd mellan dom­are och ombud är viktigt, säger han.

Anders Dereborg instämmer i att samverkan mellan domstol, parter och ombud krävs.

Enligt Anders Dereborg har svårigheterna flera förklaringar. Det är dels domstolarnas sätt att hantera att organisera arbetet. Centralt är även parter och ombuds agerande.

– Helt avgörande är att tillsammans arbeta efter en realistisk tidplan. Anstånd, processuella yrkanden som edition, nya yrkanden och grunder, ändrade och sena kompletterande bevisuppgifter riskerar att skapa arytmi i domstolarnas tvistemålshantering, säger han.

Anders Dereborg menar att det finns ett antal nyckelfaktorer för en framgångsrik hantering av målen. En sådan är att det är en och samma domare som hanterar tvistemålet under hela processen i tingsrätten.

– Det ger möjlighet för parterna att få en direktkontakt med den ansvariga domaren. Så kan man på ett tidigt stadium bestämma hur målet ska handläggas, och dom­aren kan i tidigt skede ta ett fast grepp om målet och göra upp en tidplan, säger han.

– En annan nyckelfaktor är att vi i domstolarna faktiskt arbetar med tidplanerna, att de upprättas tidigt och att avstämning sker med parterna.

Domstolsverket har också uppmärksammat problemen. I februari 2023 presenterade Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga reformer i allmän domstol sin promemoria ”En effektivare tvistemålshandläggning”. Där analyserar arbetsgruppen hur rättegångsbalkens regler fungerar i dag och föreslår konkreta reformer genom lagändringar på flera punkter.

Göran Lundahl, lagman vid Göteborgs tingsrätt, var ordförande i arbetsgruppen som skickade ut en enkät till domare och till advokater.

Arbetsgruppen bedömde att rättegångsbalkens handläggningsregler till stora delar är ändamålsenliga, men att vissa processverktyg används sällan.

Promemorian visar att handläggningstiden från inkommande till avgörande för 75:e percentilen av de ordinära tvistemål, exklusive familjemål, som avgjordes genom dom med annan utgång än stadfäst förlikning i tingsrätterna var 14,6 månader 2021 – en ökning med 2 månader från 2018. I hovrätterna var motsvarande handläggningstid 20,9 månader – en ökning med 7 månader sedan 2018.

Göran Lundahl menar liksom Johannes Ericson att det finns en risk för prejudikatbrist. Han ser orsakerna till problemen som en komplex fråga.

– Vi har många mål med förturskaraktär som har legala frister och som tränger undan andra mål. En tydlig uppfattning i enkätsvaren från advokatkåren är att domstolarna inte prioriterar tvistemålen: nästan 80 procent säger det. Domarna har inte samma uppfattning: omkring 40 procent av dem tyckte att man inte kunde prioritera tvistemålen. Men det finns större samstämmighet mellan domare och advokater om att parterna inte tar ansvar för att målen drivs framåt, säger Göran Lundahl.

En synpunkt från både advokater och domare är att de verktyg som finns i rättegångsbalken inte används på rätt sätt. Arbetsgruppen föreslår att Domstolsakademin ska ordna tvistemålsnätverk och seminarier för domare för att diskutera hur man använder befintliga verktyg för att skapa en effektiv process.

– Domstolsakademin planerar ett första seminarium i maj 2024 där domare som är erfarna på tvistemålshandläggning ska träna upp seminarieledare, säger Göran Lundahl.

Anders Dereborg efterlyser lagstiftningsreformer för en bättre beredning.

– Verktygen kan användas bättre men är ändå för trubbiga i dag. De ger en trilsk­ande part för stora möjligheter. Det krävs processuella reformer med tydligare bestämmelser, som ger domstolen större makt att styra upp rättegången genom preklusionsregler och tidsbegränsningar för muntliga framställningar samt parts- och vittnesförhör. Det gäller även utsättning av förhandlingar, säger han.

 Förslagen från Domstolsverkets arbetsgrupp

Utgångspunkten för arbetsgruppens lagförslag är att

• parterna ska ta större ansvar för att driva processen framåt
• processens tyngdpunkt ska ligga i ett tidigare skede
• domare ska vara mer aktiva i processens inledningsskede.

Arbetsgruppen föreslår tre ändringar i rättegångsbalken:

1. Tidsplan ska upprättas i fler tvistemål och tidigare under förberedelsen – normalt två veckor efter svaromålet.
2. En ny tredskodomssanktion införs: Domstolen ska få förelägga en part att inkomma med svar vid äventyr av tredskodom, om särskilda skäl finns.
3. Parterna ska ansvara för att åberopade vittnen och partssakkunniga inställer sig till huvudförhandlingen.

 Så svarade domare och advokater  på Domstolsverkets enkät om tvistemålshandläggning 

Vilka är de avgörande skälen till att handläggningen av tvistemål tar för lång tid?	Domare	Advokater
Parterna tar inte ansvar för att målet drivs framåt.	65 procent	53 procent
Domstolen prioriterar inte tvistemålen.	43 procent	79 procent
Domstolen använder sig inte av verktygen i rättegångsbalken.	26 procent	63 procent
Innehåller rättegångsbalken de verktyg som behövs för att domstolar ska kunna handlägga tvistemål på rätt sätt?
Ja, och de används på rätt sätt.	22 procent	9 procent
Ja, men alla verktyg används inte.	46 procent	72 procent
Nej, verktygen behöver bli fler/ändras.	38 procent	26 procent

 

Läs vad advokat Fanny Gleiss Wilborg tycker om arbetsgruppens förslag