Illa vald tidpunkt att vingklippa en redan utsatt bransch

Det kokar verkligen av missnöje och det är inte bara vi advokater som protesterar, även en del journalister har fångat upp vad de nya reglerna kommer att innebära för advokater och våra klienter. Läs och sprid gärna till exempel Oisín Cantwells text nyligen i Aftonbladet.

Flera konkreta exempel har lämnats och de kan sammanfattas med att innebörden blir att advokater förväntas arbeta gratis för att tillvarata klienternas intressen. I ett pressmeddelande den 25 maj 2023 uttalade sig Thomas Rolén, generaldirektör på Domstolsverket, enligt följande:

”Sveriges Domstolar har en skyldighet att hushålla med skattebetalarnas pengar. Därför är det angeläget att vi tar kontroll över kostnadsutvecklingen för rättsliga biträden. En sådan åtgärd är att införa en taxa i förordnandemål.”

Uttalandet kan inte förstås på ett annat sätt än att advokater i de mål som träffas av den nya taxan förväntas arbeta gratis för att sänka statens kostnader för rättsliga biträden. Det pågår en dialog mellan Advokatsamfundet och Domstolsverket i denna fråga och den kommer av allt att döma att behöva fortgå.

Förslaget är inte genomtänkt och det saknas i alla väsentliga delar en acceptabel konsekvens­analys. Förslaget kommer i sin nuvarande omfattning att innebära merarbete för åklagare, poliser och även för våra domstolar. I situationer där advokater tidigare har kunnat ha en avlast­ande roll för övriga delar av rättskedjan, avseende till exempel kurativt arbete med en målsägande, kommer dessa arbetsuppgifter nu i stället att landa i knät på andra professioner.

Antalet stora och antalet komplexa brottmål har ökat rejält de senaste åren. Landets åklagare och poliser har fått stora anslagsökningar för att kunna hantera den ökade grova brottsligheten. Även landets domstolar har fått anslagsökningar. Mellan åren 2016 och 2022 har personalkostnaderna för Sveriges Domstolar ökat med ca 25 procent.1 Det är ingen orimlig siffra, och mig veterligen heller inte en siffra som någon ifrågasatt. Tvärtom har Sveriges Domstolar i dag svårt att anställa domare på mindre orter. Utan de problemen hade rimligen kostnadsökningen varit än större.

Trots ökningen synes situationen för landets domstolar och landets domare vara mycket ansträngd. Dagens Juridik skrev den 24 maj att det pågår en namninsamling bland landets domare rörande bland annat uteblivna budgetsatsningar och en problematisk arbetsmiljö. Uppgifter som också jag har nåtts av. Skrivelsen ska lämnas till regeringen. På samma sätt som det är självklart att landets domare måste ta del av ökade anslag för att möta de större och mer komplexa brottmålen, så måste det också gälla landets advokater.

Nyligen lämnade Advokatsamfundet in en protestskrivelse till Domstolsverket och bifogade en lista undertecknad av över 1 100 advokater. Det innebär att så gott som samtliga advokater som berörs av den nya taxan har undertecknat protesten. Det får anses som en historisk uppslutning och vi får hoppas att Domstolsverket lyssnar.

Kritiken mot den nya taxan mot förordnandemål måste också förstås i ljuset av den beklämmande utvecklingen avseende timkostnadsnormen under de senaste åren. För innevarande år är timkostnadsnormen bestämd till 1 476 kr. Det innebär att timkostnadsnormen har ökat med cirka 5 procent under en period om fyra år.

Till detta kommer den ökade omfattningen av prutningar från våra domstolar. Läs gärna Petter Hettas tidigare spalt om den frågan här i Advokaten.

Sammantaget ger detta en situation som är mycket bekymmersam. Så pass bekymmersam att det nu är en reell risk att duktiga jurister inte i framtiden kommer att söka sig till våra humanjuridiska advokatbyråer. Redan i dag vittnar kollegor runt om i landet att de inte har ekonomi för att anställa biträdande jurister i den utsträckning de skulle behöva. Det i sin tur innebär att de nödgas tacka nej till uppdrag. I många mindre städer i vårt land är det redan brist på advokater som arbetar med humanjuridik.

I tider när politiska vindar blåser mot ”strängare tag” i alla tänkbara och mer eller mindre svårtänkbara situationer, blir kraven större på dem som fått i uppdrag att värna rättssäkerheten. I dagens politiska debatt, och inte minst i yrkesutövningen, spelar de humanjuridiska advokaterna en nyckelroll. Det är minst sagt en illa vald tidpunkt att vingklippa en redan utsatt bransch.

Eva-Maj Mühlenbock
Ordförande
Sveriges advokatsamfund