Viktigt att sätta visselblåsning i en kontext
Nr 9 2022 Årgång 88Många företag arbetar nu med att implementera den nya visselblåsarlagen. Advokat Natali Engstam Phalén gav en bild av lagen och vad advokater ska tänka på när de ger råd till sina klienter på området.
Advokat Natali Engstam Phalén konstaterade inledningsvis att rubriken för föredraget, ”Den nya visselblåsarlagen – lärdomar hittills och utmaningar framåt”, lovade lite för mycket. Ännu finns nämligen inte så många lärdomar kring hur lagen ska tillämpas. Utmaningarna är i stället desto fler, konstaterade hon.
Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) trädde i kraft i december 2021. Sedan i somras måste stora företag och offentliga aktörer ha upprättat interna rapporteringskanaler för rapportering av missförhållanden. Nästa steg tas i december 2023, då motsvarande skyldighet inträder för företag med 50–249 anställda.
Natali Engstam Phalén betonade att visselblåsarlagen måste sättas in i en större kontext av antikorruptionsarbete och regelefterlevnad eller compliance, som det kallas på företagen. Med en sådan helhetsbild blir visselblåsandet en viktig del i att fånga upp missförhållanden, som annars kanske inte hade kommit upp till ytan.
Deltagarna vid seminariet fick vidare en genomgång av regelverkets utformning och av vilka krav som ställs på ett system för visselblåsning. Natali Engstam Phalén pekade också på några utmaningar när regelverket ska implementeras. Här finns bland annat frågor om hantering av personuppgifter och hur anonyma uppgifter ska bedömas.
Natali Engstam Phalén var under perioden 2017–2021 generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor (IMM).