Notiser

Roschier lanserar grupp för nya företag

Den svensk-finländska advokatbyrån Roschier skapar nu en ny verksamhetsgrupp för nya och växande företag. Gruppen verkar över nationsgränserna och rymmer experter inom en rad olika områden där nya företag och investerare kan behöva stöd. Fokus är särskilt på techbolag, och IP-frågor beskrivs som en kärnkompetens i gruppen.

AI tar plats i domstolarna

Den första AI-lösningen (artificiell intelligens) finns sedan oktober på plats inom Sveriges Domstolar. Det handlar om en applikation för översättning, speciellt utformad för att klara av juridiska språkmodeller.

Enligt Domstolsverket är den nya tjänsten särskilt användbar vid avgöranden som måste översättas, exempelvis domar och beslut som rör mänskliga rättigheter. Först ut att testa applikationen är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Schjødt öppnar i Köpenhamn

Affärsjuridiska advokatbyrån Schjødt har öppnat kontor i Köpenhamn. Detta innebär att byrån från och med november finns på plats i fyra länder: Norge, Sverige, Danmark och England. Målet är att bygga upp en fullserviceverksamhet i Danmark.

JP Infonets stämning prövas rättsligt i vår

Företaget JP Infonet, som erbjuder rättsdatabaser och andra rättsinformationstjänster, lämnade den 28 april in sin stämningsansökan mot Norstedts Juridik till Patent- och marknadsdomstolen.

JP Infonet anser att Norstedts Juridik varit vilseledande och aggressiv i sin marknadsföring av rättsdatabastjänster och andra rättsinformationstjänster. Norstedts Juridik har bestridit talan.

Huvudförhandling kommer, enligt tidplanen, att hållas i Patent- och marknadsdomstolen i slutet av maj och början av juni 2023.

Substitution inte skäl nog att sänka arvode

Svea hovrätt höjer i ett beslut ersättningen för en offentlig försvarare som prutats i tingsrätten. Tingsrätten motiverade nedsättningen dels med att substitution inte redovisats, dels med att nedlagda arbetade timmar varit höga i jämförelse med andra försvarares.

Men att substitutionen inte redovisats särskilt i kostnadsräkningen är enligt hovrätten inte skäl för att sätta ned arvodet. Hovrätten höjer också ersättningen för antalet arbetade timmar, eftersom omständigheterna i målet enligt domstolen motiverade att försvararen la ner mer tid än övriga försvarare i målet på sitt uppdrag.

Svea hovrätt, mål nr Ö 2578-22

Domarnämnden vill se Perklev som justitieråd

Svea hovrätts president, tidigare riksåklagaren Anders Perklev, föreslås av Domarnämnden till nytt justitieråd i Högsta domstolen. Enligt Domarnämnden har Perklev ett försteg framför de övriga sökande ”i kraft av sina särskilt breda och synnerligen väl vitsordade erfarenheter av mycket kvalificerat juridiskt arbete från såväl domstolsverksamhet i sin roll som hovrättspresident som från sin tidigare anställning som riksåklagare samt från lagstiftningsarbete i Regeringskansliet och som särskild utredare”.

Källa: Dagens Juridik

18 miljoner till straffrättsforskning

Ett forskningsprojekt med fokus på bevisning i brottmål har beviljats 18 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet. Projektet ”Internationellt centrum för evidensbaserad straffrätt” (EB-CRIME) syftar till att lansera ett nytt vetenskapligt förhållningssätt till straffrätt – evidensbaserad straffrätt. Det ska bidra till riktlinjer som hjälper poliser, åklagare, rättsläkare och domare att arbeta på ett evidensbaserat sätt och därmed förebygga felaktiga domar. I projektet medverkar forskare från flera olika institutioner och discipliner.

Riksdagen sa ja till snabbare lagföring

Riksdagen sa i november ja till regeringens förslag om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna innebär bland annat att det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått  i ett särskilt snabbförfarande under utredningen, att tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt samt att förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Sociala insatser viktiga i arbetet mot brott

Sociala insatser kan ha stor betydelse för att minska brottsligheten, men underskattas ofta av politiker, enligt en ny rapport från SNS. De sociala insatserna kan dessutom vara mycket kostnadseffektiva, eftersom till exempel mer utbildning inte bara bidrar till minskad brottslighet, utan också gynnar samhället på andra sätt. Rapporten Social Policies as Crime Control finns att ladda ner på SNS:s webbplats.

Kritiserad spionlag godkänd av riksdagen

Det kritiserade förslaget om en ny lag om utlandsspioneri röstades i november igenom i riksdagen. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Intrång hotar viktiga tillgångar

Varumärkesskydd blir en allt mer prioriterad fråga för svenska företag, visar advokatfirman Vinges årliga marknadsundersökning IP-kompassen. Samtidigt är dessa tillgångar ständigt hotade. Enligt undersökningen har nästan en tredjedel av företagen blivit utsatta för intrång de senaste fem åren. Ännu fler respondenter räknar med att intrång kommer att bli vanligare under de närmaste fem åren.

Brottsoffermyndigheten vägleder om ersättningar

Enligt de nya reglerna på skadeståndsområdet som trädde i kraft för snart ett år sedan, ska brottsoffer få betydligt mer i kränkningsersättning. Brottsoffermyndighetens uppfattning är att brottsutsatta i princip ska få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Myndigheten har nu tagit fram en vägledning för vilka beloppsnivåer som bör gälla för brott som inträffat efter den 1 juli 2022. Vägledningen finns på Brotts­offermyndighetens webbplats.

Överskott för polisen

Polisen räknar med att få ett överskott på cirka 900 miljoner kronor
för 2022. Beloppet är knappt 3 procent av det totala anslaget, och budgeterade satsningar för 2022 kommer att flyttas fram till kommande år. Den enskilt störst bidragande faktorn till överskottet är it-investeringar som kommit igång sent, men också stor personalomsättning där det varit svårt att nyrekrytera spelar in.

Inkomstuppgifter ska bidra i brottsbekämpning

Sex brottsbekämpande myndigheter ska genom en förordningsändring få tillgång till vissa inkomstuppgifter i Skatteverkets beskattnings­databas. Syftet är att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott.

Enligt regeringen kan det handla om att kartlägga en misstänkts ekonomi för att hitta tillgångar att förverka eller bestämma storlek på dagsböter när ett straff utfärdas. Förändringen rör Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Svenskar oroade över demokratins utveckling

Nästan var tredje person i Sverige instämmer på det stora hela i att den svenska demokratin är hotad, och 40 procent upplever att de demokratiska grundprinciperna har hotats det senaste året. Det visar en ny Novusundersökning beställd av organisationen Civil Rights Defenders, om svenskarnas syn på demokratin i Sverige.

Jämfört med en likadan undersökning för ett år sedan visar årets undersökning att betydligt fler känner oro över en utveckling mot minskad demokrati. Rapporten Demokratin i Sverige finns att läsa på Civil Rights Defenders webbplats.