Etiskt moment 22 om taxa införs

Ulrika Borg arbetar själv uteslutande med brottmål, och ser stora problem med taxeförslaget. Hon hänvisar till försvararens skyldigheter som de beskrivs i rättegångsbalken, att ”med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning”.

Detta kärnvärde går stick i stäv med Domstolsverkets resonemang i promemorian om att taxan ska ge ”en ökad förutsägbarhet för de rättsliga biträdena som därmed lättare kan planera och begränsa sitt arbete till en rimlig nivå”, anser hon.

– Hur ska man kunna begränsa det, och samtidigt med nit och omsorg tillvarata klientens intresse? undrar Ulrika Borg.

Även målsägandebiträden har motsvarande skyldigheter gentemot sina klienter, reglerade i lagen (1988:609) om målsägandebiträden, konstaterar Ulrika Borg.

Ulrika Borg beskriver hur ett mål där ingen är häktad kan se ut för henne och hennes klienter. Hon förordnas som försvarare, och får veta att ett förhör ska hållas. Inför förhöret träffar Ulrika Borg klienten för att förklara situationen och planera förhöret.

Redan här slår taxe­förslaget snett, konstaterar Ulrika Borg. I taxan finns nämligen ingen ersättning för ett sådant möte.

Efter förhöret kan det gå en lång tid in­nan åtalsfrågan avgörs. Typiskt sett hör då klienten av sig till sin försvarare för att få veta vad som händer i målet, berättar Ulrika Borg.

– När klienten ringer och frågar vad som händer ingår det i mitt uppdrag att ta reda på det. Då kontaktar jag polis eller åklagare och frågar, och försöker kanske trycka på, säger hon, och fortsätter:

– Människor som misstänks för brott får livet satt på paus. Den enda de har att fråga är försvararen, som har till uppdrag att guida och stöta på.

På samma sätt kan ett måls­ägandebiträde få frågor, från en klient som kanske är rädd och otrygg. Att i det läget inte svara på mejl eller telefonsamtal kan lätt ge klienten känslan att advokaten inte tillvaratar hans eller hennes intresse, konstaterar Ulrika Borg.

– Ska vi berätta för klienterna att vi måste begränsa oss. Det blir som att säga ”jag företräder dig med nit och omsorg genom att inte tala om vad som händer”, menar hon.

För en utsatt klient som inte får svar på sina frågor ligger det nära till hands att misstro advokaten. Resultatet blir en disciplinanmälan. Disciplinnämnden kan då komma att hamna i en situation där en advokats plikter får vägas mot advokatens ­möjlighet att få betalt för sitt arbete.

– Det är inte uteslutet att nämnden i det läget anser att det är grund för disciplinära åtgärder om en advokat inte hjälpt sin klient, säger Ulrika Borg, som beskriver situationen som ett moment 22, där advokaten har att välja mellan att bryta mot de etiska reglerna, eller att arbeta utan ersättning.

Disciplinnämndens ordförande Börje Samuelsson är tydlig: En advokat som dröjer orimligt länge med att svara på mejl eller telefonsamtal från en klient eller som inte svarar alls, får regelmässigt erinran av nämnden.

– Och jag tror absolut inte att en advokat kommer undan disciplinärt ansvar för en sådan underlåtenhet med motiveringen att han riskerar att inte få betalt, säger Börje Samuelsson.

Undantaget är förstås om klienten på ett orimligt och ­upprepat sätt besvärar och belastar advokaten med samtal och mejl som bedöms som meningslösa.

Idén om en taxa i förordnandemål tycks ytterst utgå från en misstro mot advokater, menar Ulrika Borg. Samtidigt är det ett litet fåtal advokater som missköter sig. Och, påpekar Ulrika Borg, de som främst drabbas om förslaget genomförs blir klienterna.

Förslaget är under beredning hos Domstolsverket. Advokaten följer givetvis upp vad som händer med förslaget, och hur Domstolsverket svarar på den kritik som framförts kommer i kommande nummer. 

21 kap. 7 § RB

7 § Försvarare skall med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning. Försvarare bör, så snart ske kan, genom överläggning med den misstänkte förbereda försvaret.

Lag (1988:609) om målsägandebiträde

3 § Målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet ska bistå måls­äganden med att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet, om detta inte görs av åklagaren. Målsägandebiträdets uppgift kvarstår även om talan avskilts enligt 22 kap. 5 § rättegångsbalken för att handläggas som ett särskilt mål enligt reglerna för tvistemål, såvida inte målet handläggs enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken. Målsägandebiträdets uppgift kvarstår också om domen överklagas endast i fråga om enskilt anspråk.