Bättre ledarskap nödvändigt för att hantera kriser

Coronakommissionen presenterade sitt slutbetänkande den 25 februari, dagen efter att ryska trupper gått in i Ukraina och startat krig i Europa. Det var, konstaterade Mats Melin, inledningsvis helt begripligt att ett krig i Europa uppmärksammades mer än kommissionens slutsatser och att diskussionen blev begränsad.

– Men jag hade kanske förväntat mig att den diskussionen ändå skulle ta fart med tiden. Åtminstone i valrörelsen borde diskussionen komma, tänkte jag. Så blev det inte, sa Mats Melin.

Att diskussionerna uteblev kan tyckas förvånande, då kommissionen faktiskt riktade hård kritik mot Sveriges hantering av pandemin. Kommissionen beskrev i det första delbetänkandet stora brister i äldreomsorgen, som var dåligt rustad för att möta pandemin.

– Vi konstaterade att den svenska strategin, som gick ut på att skydda äldre och andra särskilt sårbara, misslyckades under 2020, summerade Mats Melin vid sin föreläsning.

Det andra delbetänkandet skildrade samhällets beredskap och förmåga att ställa om. Och även här framfördes kritik.

– Den materiella beredskapen var undermålig när pandemin slog till, sa Mats Melin, som också pekade på problemen med att bygga upp en storskalig testverksamhet med smittspårning.

Coronakommissionen lyfte i sitt arbete alltså fram en rad brister i hur coronapandemin hanterades. Ett övergripande problem, som kan förklara många av dem, var bristande ledarskap, enligt Mats Melin. Vid föreläsningen pekade han också tydligt ut vem som borde ha tagit och i framtiden bör ta den ledarrollen, nämligen regeringen.

– En av våra huvudpoänger är att det är landets politiska ledning som ska ta ett tydligt ansvar för att väga smittskydd mot andra viktiga samhällsintressen, sa han.

På ett område visade dock regeringen ett tydligt ledarskap, konstaterade Mats Melin. Det handlar om insatser mot pandemins ekonomiska konsekvenser, som möttes med snabba, tidiga och kraftfulla beslut om insatser från Riksbanken och regeringen.

– På ekonomins område finns det alltså ett tydligt nationellt ledarskap, understött av tydlig och kompetent expertis i Regeringskansliet självt, sa Mats Melin, och fortsatte:

– Även om smittskyddet inte kan organiseras på exakt samma sätt så kan jämförelsen inspirera till att tänka nytt även på det området. corona kommer säkerligen inte att bli den sista pandemi som mänskligheten måste hantera. Det är därför viktigt att dra lärdom av de tuffa pandemiåren, fastslog Mats Melin.

Han presenterade en rad punkter att ta med sig för framtiden. Det handlar dels om bättre lagerhållning av medicinsk utrustning och bättre förberedelser. Dels krävs också en bättre rättslig beredskap, så att regeringen kan ta den ledarroll som kriser kräver, framhöll Mats Melin.

Mats Melin lyfte också fram att regeringen vid framtida kriser behöver ha egen expertis knuten till sig, för att kunna leda och ta ansvar för de nödvändiga intresseavvägningarna. Regeringen bör också få bättre redskap för att, i en krissituation, kunna ta ledningen över alla kommuner, regioner och myndigheter, konstaterade Mats Melin.

– Vi vet att en ny pandemi kommer att drabba världen. Vi vet bara inte när, sammanfattade Mats Melin.

Om Coronakommissionen

Kommissionen tillsattes av regeringen den 30 juni 2020. Före detta justitierådet och chefs-JO Mats Melin utsågs till kommissionens ordförande. Övriga deltagare var huvudsakligen forskare inom olika discipliner.

Kommissionen lämnade två delbetänkanden, det första i december 2020, det andra i oktober 2021. Den 25 februari 2022 överlämnades slutbetänkandet.