Aggressivitet gynnar sällan klienten

Frågan om stämningen i rättssalen engagerade verkligen de många deltagarna i fredagens avslutande seminarium. Panelen, Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, riksåklagare Petra Lundh, hovrättspresident Anders Perklev och moderatorn Willy Silberstein, fick många kommentarer från åhörare med egna erfarenheter – goda och mindre goda – av samspelet i rättssalen.

Mia Edwall Insulander konstaterade inledningsvis att de professionella parternas agerande i rätten är ett viktigt ämne, som behöver följas upp och diskuteras. Det har också gjorts i ett par omgångar nu, med advokater och åklagare, samt sedan också domare involverade. Resultatet blev ett vägledande dokument med handlingsreglerna för ett professionellt uppträdande i rättssalen, som under förra året kom i en ny och omarbetad upplaga.

De tre paneldeltagarna redogjorde vid seminariet utifrån sina olika perspektiv och roller för varför samarbetat startade. Den första upplagan av handlingsregler togs fram 2016, efter att åklagare och försvarsadvokater men också medier uppmärksammat en väldigt hög konfliktnivå i några stora mål under 2010-talets första hälft.

– Min analys har varit att det i början av 2010-talet var en del brottmål som växte och blev större än vi var vana vid. Stora brottmål innebär lite andra utmaningar på alla inblandade i rättssalen, sa Mia Edwall Insulander.

Anders Perklev var då riks­åklagare. I hans organisation beskrevs den dåliga stämningen som ett arbetsmiljöproblem för de åklagare som var inblandade, men också främst som ett Stockholmsfenomen. Även Petra Lundh, då lagman i Södertörns tingsrätt, såg exempel och fick höra domarna tala om obehagliga situationer.

Handlingsreglerna blev uppskattade. Nya, uppdaterade handlingsregler kom 2021, men problemen var därmed inte lösta utan kräver fortsatt diskussion och reflektion, konstaterade panelen.

Och åhörarna höll med. En advokat konstaterade dessutom att dålig stämning inte längre är ett Stockholmsproblem, utan märks även på andra håll. Inte heller gäller det bara i stora mål. Här ligger ett stort ansvar på domaren som emellanåt ”inte riktigt är med i matchen” som hon uttryckte det.

Riksåklagaren och tidigare lagmannen Petra Lundh instämde.

– Jag tror att det finns mycket mer att göra i fråga om processledning. Möjligen borde man fokusera mer på detta under domarutbildningen och när man är ny som domare, sa hon.

Kan det löna sig för klienten eller åtalet, att vara tuff och aggressiv i rätten, frågade Willy Silberstein. Panelen var tveksam. Mia Edwall Insulander påpekade att vissa advokater förmodligen vill spela en roll för sina klienter, och visa en tuff attityd, men att det knappast belönas av rätten.

Anders Perklev höll med.

– Det ska det inte göra. I vart fall är det betydligt mindre framgångsrikt än att vara påläst och kunna frågorna, kunna uppträda med auktoritet i sakfrågan. Och kanske litegrann ibland att ha rättens förtroende, sa han.

Flera åhörare påpekade att såväl klienterna själva som deras bekanta på plats i rättssalen kan ha förväntningar på advokaten. Risken finns att man som försvarare spelar teater för dem. En bättre väg är dock att i förväg tydligt förklara hur en rättegång går till och vad som kommer att hända, uttryckte en deltagare i seminariet.

Samtidigt, påpekade en åhörare, är just advokatens roll speciell eftersom advokaten har en klient. Rollen kräver ett visst mått av skådespel, eftersom man som advokat också har till uppgift att förmedla klientens känslor.

– Det är klienten som ska vara nöjd, ingen annan. Men man måste förstås hålla på gränserna, sa advokaten.

Paneldeltagarna instämde, men betonade också vikten av att förbereda klienten inför förhandlingen. I det ligger, påpekade Anders Perklev, också att förklara åklagarens roll.

– Han eller hon sitter ju inte där för att han eller hon personligen vill komma åt klienten. Åklagarens roll är att ta ställning i åtalsfrågan utifrån en objektiv bedömning och sedan åtala. Det är viktigt att rollerna blir tydliga. Omvänt får inte åklagaren agera som om det skulle ligga i hans eller hennes personliga intresse att få någon fälld, sa han.

Advokatrollen och kravet på klientlojalitet kan ibland leda till svåra avvägningar inför en förhandling, konstaterade paneldeltagarna. Samtidigt är det i ett längre perspektiv viktigt för alla att värna om en fungerande muntlig process, menade Anders Perklev.

– Den muntliga processen är oslagbar för att nå fram till rättvisa. En muntlig förhandling ger rätten det bästa underlaget. Så jag tror att det långsiktigt ligger i klienternas intresse att vara väldigt rädd om den processen, så att den inte inskränks, sammanfattade han.

Utifrån detta frågade Willy Silberstein om en dålig stämning i förlängningen kan påverka rättssäkerheten. Ja, menade panelen, i värsta fall kan det bli så. Petra Lundh gav ett exempel.

– Om stämningen i rättssalen leder till att inblandade inte vågar säga vad de tänker eller vad de upplevt, eller om det sprids att i domstolarna är det total oordning – det tycker jag är den allvarligaste risken. Att man tappar förtroendet för rättssystemet, sa hon.

Även Mia Edwall Insulander såg risker med utvecklingen.

– Rädda advokater är inga bra advokater. Så om detta för med sig att advokater blir mer försiktiga eller att vi inte vågar göra vad vi ska, då är det en farlig utveckling. Det är en delikat balansgång för oss advokater, att vi vågar testa gränser, men på rätt sätt.

De vägledande handlingsreglerna för ett professionellt uppträdande i rättssalen finns på Advokatsamfundets webbplats. 

Om arbetet

Advokatsamfundets dåvarande generalsekreterare Anne Ramberg och dåvarande riks­åklagaren Anders Perklev inrättade år 2015 en arbetsgrupp med advokater och åklagare med uppdraget att diskutera hur de båda yrkesgrupperna bör uppträda mot varandra och andra aktörer i och utanför rättssalen. Arbetet resulterade år 2016 i sex handlingsregler för agerandet i rättssalen.

2020 möttes åter representanter från åklagarmyndigheten, advokatkåren och nu även domstolarna för att diskutera handlingsreglerna. Arbetet resulterade i nya omarbetade handlingsregler, som publicerades år 2021.

Åklagarmyndigheten har implementerat handlingsreglerna i såväl grundutbildningen för åklagare som i vidareutbildningen. Advokatsamfundet tar upp handlingsreglerna i den obligatoriska advokatutbildningen som leder fram till advokatexamen.