”Mer intresserad av människors rättigheter än av siffror”

Efter handelsgymnasium och en kompletterande ekonomiutbildning arbetade Per Gratte inom klädindustrin i England ett år för att lära sig branschen. Då var han helt inställd på en framtid inom näringslivet.

– Det är traditionen inom familjen, som har varit verksam inom textilbranschen, säger Per Gratte när vi hörs på telefon i slutet på maj.

Men det blev inte riktigt som han hade planerat. Efter Englandsåret, 1962, åkte han till Uppsala och läste som många andra den propedeutiska kursen i juridik.

– Det var meriterande att ha proppen i juridik även om man tänkte sig en helt annan yrkesinriktning. Men jag blev väldigt intresserad av juridik och samhällsfrågor i Uppsala.

Per Gratte slutförde juristutbildningen och tog en jur. kand.-examen 1967.

Det var under tiden som tingsnotarie i Stockholms tingsrätt, där han fick se åklagare, advokater och domare arbeta, som han bestämde sig för att bli advokat.

– Jag tyckte att det var mest intressant, advokater är självständiga egenföretagare. Och jag har aldrig ångrat att jag valde advokatbanan. Det har varit en rolig och stimulerande yrkeskarriär där jag träffat många fantastiska människor. Man upplever att i grunden är vi människor väldigt lika.

Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet var frågor som Per Gratte började intressera sig för i Uppsala, ett intresse som förstärktes när han studerade franska på universitet i Aix-en-Provence i samband med studentrevolten 1968.

Det är också humanjuridik som han huvudsakligen har ägnat sig åt sedan han blev advokat 1972 och öppnade advokatbyrå i Stockholm.

– Trots min karriär innan jag blev advokat är jag mer intresserad av människors rättigheter än av siffror, säger Per Gratte som sedan fyra år arbetar deltid med intern rådgivning i byrån, som nu leds av hans dotter Klara Gratte.

En stor förändring som har skett under Per Grattes 50 år i branschen är att advokatbyråerna har blivit större och specialisterna fler.

– Förr fullföljde ofta en advokat ett ärende i alla led. I dagens stora organisationer är det lättare att hitta någon som har specialistkompetens. Risken är att klienten inte får samma personliga kontakt med advokaten, säger Per Gratte.

Han upplever att den mest positiva förändringen som skett under hans tid i advokatyrket är att Sverige är underkastat EU-domstolen sedan medlemskapet i EU 1995.

– Av rättssäkerhetsskäl tycker jag att det principiellt är väldigt viktigt att det finns en möjlighet att få sin sak prövad i EU-domstolen. Det är viktigt därför att folk flyttar och gör transaktioner, och medborgare i olika EU-länder gifter sig med varandra.

Den största förändringen till det sämre under Per Grattes fem decennier som advokat är att brottsligheten och korruptionen i Sverige, enligt hans uppfattning, har ökat.

– Brottmålsadvokatens arbetsmiljö har därigenom försämrats. Möjligheten att tillvarata klientens intressen fullt ut försvåras, säger Per Gratte.

Den ökande regelmängden gör att behovet av advokater inte ser ut att minska framöver.

Per Gratte ser därför ljust på framtiden för både Advokatsamfundet och advokatkåren.

Men han tycker att mediekritiken mot advokater som missköter sig är välbefogad, och anser att Advokatsamfundet har en viktig roll bland annat när det gäller att försöka se till att de advokatetiska reglerna följs.

För att komma till rätta med problemet att vissa advokater inte sköter sig anser han att prövotiden för att kunna bli advokat bör förlängas från dagens tre år till fem år, som det var tidigare. Han vill också se en återgång till de tidigare kraven på att sitta ting och arbeta på en advokatbyrå under prövotiden.

– I dag uppfattar jag att det går att ha en egen juridisk verksamhet i tre år och sedan bli advokat. Det måste vara svårt för den blivande advokaten att efter så kort tid förstå de advokatetiska reglerna och andra spelregler, som hur man uppträder i domstolar och mot motparter, säger Per Gratte.

Han tycker också att det är viktigt att yngre advokater har möjlighet att rådfråga äldre kollegor om de hamnar i en svår situation. Det går inte att enbart läsa sig till vad advokatyrket innebär.

– Det är en fråga om mänskliga relationer. Man måste våga vara ärlig, självständig och inte låta sig påverkas av klienten. Klienter kan försöka utsätta advokater för en otillbörlig påverkan. Det måste man kunna vara ståndaktig mot.

Ett annat råd till blivande och nyblivna advokater är att välja en inriktning som de är verkligt intresserade av.

– Det har man i det långa loppet både ekonomiskt och personligt intresse av. Det blir ett roligare jobb. 

Kamilla Kvarntorp

Läs också om fler jubilarer: 

Torsten Leman - 50 år som advokat.
Bo Nilsson - 40 år som advokat.
Karin Ulberstad - 30 år som advokat.