Advokatyrket: Flexibilitet och utmaningar

Det var intresset för arbetsrätt som förde in Knut Elmstedt på advokatbanan. Han såg ett par olika alternativ att få arbeta heltid med det: någon av arbetsmarknadens organisationer eller en advokatbyrå. Valet föll på Elmzell, en mindre advokatbyrå specialiserad just på arbetsrätt, där Knut Elmstedt nu är biträdande jurist.

Att han valde en mindre nischbyrå, snarare än att satsa på arbetsrättsgruppen vid någon av de stora affärsbyråerna, förklarar Knut Elmstedt med att han tilltalades av att vara på en mindre arbetsplats.

– Man får större ansvar tidigare, blir delaktig i byråns utveckling och får ett nära samarbete på ett annat sätt än man kanske har på en större arbetsplats,
säger han.

En annan faktor, som kan ha påverkat beslutet, medger Knut Elmstedt, var de berättelser om livet på storbyråerna som florerade på Juridicum, med mycket hög arbetsbelastning.

Maria Lidström följde upp sin utbildning med tingstjänstgöring, men valde sedan att gå till en advokatbyrå, Advokatbyrån Kaiding med kontor i bland annat Skellefteå.

– Jag var intresserad av affärsjuridik redan under utbildningen och hade som målsättning att jobba på advokatbyrå just inom affärsjuridik. Så som marknaden som ser ut i Skellefteå var det också självklart att jag ville jobba på Kaiding, som är den största advokatbyrån där, säger Maria Lidström.

Maria Lidström började på byrån 2016 och är nu advokat sedan några år. Hon har inte ångrat sitt val av arbetsplats.

– Det har verkligen överträffat mina förväntningar. Det händer mycket och det är verkligen ett varierat jobb där det ständigt uppkommer nya frågeställningar. Det är otroligt utvecklande. Det är roligt, högt tempo, det står aldrig stilla. Jag tycker att det har varit otroligt bra, säger hon.

För Sebastian Földes var vägen till advokatbyrån krokigare. Drömmen om att bli advokat fanns visserligen redan i barndomen. Men när han fick sin examen år 2003 mötte han en tuff arbetsmarknad, och sedan dess har han testat olika verksamheter. Men drömmen vaknade igen när Sebastian Földes under sin tid som processjurist på inkassobyrån Intrum Justitia gick de tre examenskurserna hos Advokatsamfundet.

– Jag har känt att det är en fördel att arbeta under ett transparent och tydligt regelverk, själva advokat­etiken. Det blir en transparens för den man möter i sin vardag som advokat. För klienterna är det en trovärdighetsfråga, de vet vad de kan förvänta sig av en och de kan också ställa krav på ett annat sätt, säger Sebastian Földes.

2016 övergick Sebastian Földes till en tjänst som chefsjurist på Securitas Sverige AB. Han blev då, som han uttrycker det, uppvaktad av en delägare på Cross Advokater, som försökte locka honom att sadla om.

– Efter ett par luncher kände jag att det verkligen var något för mig. Det lockade att arbeta lite mer i domstol och mer utåtriktat, inte bara internt i ett bolag. Så det fastnade jag för, eftersom jag tycker om att ha kontakt­ytor och jag älskar förhandlingar generellt, berättar Sebastian Földes.

Utveckling är centralt

Sebastian Földes väntar i skrivande stund på att Advokatsamfundets styrelse ska behandla hans ansökan om inträde. Och precis som Knut Elmstedt och Maria Lidström stortrivs han med sitt arbete. Friheten i rollen, att han får arbeta mycket med förhandlingar, liksom förmånen att få hjälpa människor är några av de fördelar han lyfter fram.

Ett annat plus är den tydliga skolning in i rollen och coachning som systemet med principaler innebär.

– Det är en trygghet som jurist, att ha någon man kan vända sig till. På ett annat bolag, som bolagsjurist eller på en inkassobyrå om du jobbar som processjurist, har du en chef, men det är kanske inte alltid någon du kan rådfråga på samma sätt som om du har en verksam principal över dig, säger Sebastian Földes.

Både Maria Lidström och Knut Elmstedt uppskattar den stora variationen i arbetet.

– Ingen dag är den andra lik. Givetvis finns det återkommande moment som är desamma i olika processer och projekt, men det är väldigt varierat och man får träffa mycket folk, säger Maria Lidström, som gillar att det händer mycket och är full fart.

Även Knut Elmstedt ser det bitvis höga tempot som en fördel, liksom det täta samarbetet med klienterna.

– Man ställs ofta inför nya problem och man arbetar konstant med det juridiska hantverket, det är väldigt roligt. Och att man är i en utvecklande miljö, summerar han. Just möjligheten till utveckling och stimulans är viktiga drivkrafter för alla de tre juristerna i yrkeslivet.

– Det ska inte vara för lätt. Jag vill bli stimulerad och få utvecklas, fastslår Sebastian Földes, som tillägger att vissa dagar kan han förstås tänka att ”varför kan inte jag ha ett vanligt arbete?”.

En annan viktig faktor för att han ska trivas och kunna utvecklas är möjligheten att få tillgång till rätt arbetsverktyg, påpekar Sebastian Földes, som uppskattar att hans arbetsgivare litar på hans omdöme och som regel låter honom få de redskap han säger sig behöva exempelvis i form av digitala tjänster. Nu använder han både traditionella sökverktyg, såsom exempelvis JUNO eller JP Infonet, och även mer moderna och innovativa rättsutredningsverktyg som Lawla.

Utveckling förutsätter förstås också stöttning från arbetsgivare och kollegor, påpekar Maria Lidström. Där­emot är inte lönen i sig det centrala för någon av de intervjuade.

– Lägger man ner tid och kraft på sitt jobb så vill man såklart att det värdesätts, men samtidigt är det andra faktorer, i alla fall i den fas jag har varit i arbetslivet, som har betydelse. Det är viktigt att man får chansen att utvecklas och bli så bra som möjligt på sitt jobb, och att få de bästa förutsättningarna för det.

Knut Elmstedt resonerar på liknande sätt. – Det kommer inte i första hand för mig. Det är att man trivs i sitt yrke. Sedan får man väl hoppas att man värderas och att lönen blir därefter, säger han.

Friheten ger möjligheter

Maria Lidström och Sebastian Földes har båda barn. För dem är möjligheten till balans i livet och att få ihop livspusslet grundläggande i valet av yrke och arbetsgivare.

– Jag har tre barn så för mig är det viktigt att ha det ganska fritt och att jag kan styra arbetstiden själv. Det får jag på den byrå jag är i dag, säger Sebastian Földes, och tillägger:

– Svårigheten i det yrke vi har är ju att jag ibland måste vara tillgänglig på tider som inte är så roliga. Men det beror ju på att jag behöver vara tillgänglig för klienten om hen hamnar i knipa. Mycket kan man styra, men inte allt.

Just möjligheten att kombinera arbete med familjeliv var inget Sebastian Földes särskilt funderade över när han bytte yrkesbana. Han konstaterar också att han arbetar väldigt mycket. Men:

– Jag prioriterar också tid med mina barn, att kunna hämta och lämna och vara med på aktiviteter. Då är det ju skönt att kunna ha det fritt.

Även Maria Lidström hade barn när hon började på advokatbyrå.

– För mig var det en förutsättning att jag måste ha ett jobb där det går att förena, och med tanke på att det på Kaiding fanns anställda i min ålder och i min fas i livet så verkade det gå ihop, berättar hon.

Resultatet har också blivit bra.

– Jag har aldrig känt någon press att man till exempel inte kan lämna kontoret tidigt, att någon tittar snett på en för det eller att det skulle ge sämre förutsättningar att man jonglerar och försöker hålla ihop ett liv utanför jobbet, säger Maria Lidström, som betonar att hennes byrå också trycker på att medarbetarna ska kunna ha en balans mellan arbete och det övriga livet.

Knut Elmstedt har ännu inga barn. Men han upplever ändå kulturen på byrån som tillåtande och inställd på att medarbetarna ska kunna få ihop livet, med rimliga förväntningar på vad medarbetarna ska hinna och prestera.

– Jag vet att de stora affärsjuridiska byråerna arbetar mycket med att skapa en bättre balans. Men det är ju viktigt också att det speglar sig i vilket arbete som förväntas, säger han.

Långsiktighet efterlyses

De tre intervjuade juristerna är tydligt nöjda med sitt karriärval inom affärsjuridiken. Samtidigt är de alla väl bekanta med nidbilden av unga affärsjurister som får slita många, långa timmar i sitt anletes svett för hårdhjärtade delägare.

Knut Elmstedt tror att många som söker sig till de stora affärsbyråerna gör det främst i syfte att meritera sig i några år. Arbetet på storbyrå beskrevs under studietiden ofta som en språngbräda för andra karriärvägar. För att studenterna i stället ska se byrån som en långsiktig karriär behöver verksamheten förmodligen förändras, menar Knut Elmstedt.

– De anställda ska se att det finns en långsiktighet i anställningen, så att de kan tänka sig att vara kvar under en längre tid. Det vanliga bland dem som slutar är väl att man söker efter en bättre balans mellan arbete och fritid. Då gäller det att man kan få det i praktiken, säger han.

Maria Lidström är inne på samma tankar.

– Advokatbyråer måste erbjuda något mer än en bra lön för att få biträdande jurister att stanna kvar, att de ska kunna ha work-life balance och att jurister inte ska behöva välja mellan familj och karriär. 

Ulrika Öster