Flexibelt arbete – möjlighet eller potentiell kvinnofälla?

Arbetspsykolog Jens Näsström har under vår och sommar i år undersökt hur distansarbete påverkar affärsjurister och bolagsjurister och vilken effekt det har. Han presenterade sin undersökning vid Rakelkonferensen.

De två huvudsakliga frågeställningarna har varit hur medarbetarnas välbefinnande och produktiviteten påverkats. De två områdena hänger intimt samman.

– Allt står och faller med att man är i balans och mår bra. Det går inte att särskilja välbefinnande från produktivitet hos jurister, sa Jens Näsström.

Det visar sig att nedstängningen haft positiva effekter. Jämfört med före nedstängningen så har utmattningsnivåerna sjunkit med i genomsnitt 15 procent utmattade.

– Jag kan inte komma på någon annan förändring eller intervention än distansarbetet som skulle kunna åstadkomma en så pass stark och bred, positiv förändring, poängterade Näsström.

Även nivåerna för balans och fritid har förändrats till det bättre under nedstängningen, med en ökning med 11 procent jämfört med före nedstängningen. Bilden på området är dock blandad. Jurister med barn under tolv år upplever en försämrad balans, medan de som har äldre barn upplever en bättre balans, troligen för att de äldre barnen är mer självgående.

Undersökningen visar också att klienterna är i stort sett lika nöjda med sina advokater som de var före pandemin och distansarbetet, vilket juristerna själva också uppfattat.

Inte problemfritt
De flesta affärsjuristerna, både kvinnor och män, har mått bra under nedstängningen.

– Men en ganska stor grupp har det tufft, vilket följer ett mönster som min forskning hade identifierat före pandemin. Och bland dem mår kvinnorna sämst, säger Näsström och utvecklar resonemanget:

– Det är ett mönster som jag sett i flera av mina studier, och som jag kallar för ”the troubled quartile”. Det vill säga en fjärdedel av juristerna har det riktigt tufft. Ska man göra insatser som ger så stort resultat som möjligt så ska man rikta in sig på den gruppen. Och specifikt de kvinnliga affärsjuristerna.

Hur distansarbetet uppfattas är inte heller konstant, påpekade Näsström.

– Det där ändrar sig utifrån vad man har för bostad, familjesituation och fas i livet. Det finns många bakgrundsvariabler som påverkar. Personlighetsdrag, hur långt man har att pendla och om ens partner är arbetslös.

Jens Näsström betonade att det finns flera problem som rör distansarbete. De som arbetar hemma presterar visserligen minst lika bra som kollegorna på kontoret. Men tidigare forskning visar att de distansarbetande har betydligt mindre ”face time” med cheferna vilket i sin tur leder till att de befordras bara hälften så ofta som de kollegor som är på plats. De som arbetar hemma arbetar också längre på dagen, och har kortare och färre pauser. Något som kan bli problematiskt på lång sikt.

– Vi vet inte om arbetsbelastningen är jämförbar med den på kontoret eller om det är mer avslappnat och lättare när man får reglera själv där hemma. Vissa har det besvärligare än andra vid distansarbete.

En sådan grupp är nyanställda jurister. Som nyexaminerad jurist är man långt ifrån flygfärdig.

– Hur ska jag leda och utveckla mig själv när jag arbetar ensam och inte har något närvarande ledarskap i traditionell mening? Vi som är äldre fortsätter att arbeta ungefär som vanligt. Är man ny har man inte det i ryggraden på samma sätt, sa Näsström.

Även trångboddhet är en riskfaktor. Arbetar på man på samma ställe som man har sin fritid kan gränsen mellan arbete och fritid också bli otydlig. Det finns även risk för att personer som är blyga, introverta och tillbakadragna försvinner från arbetsgemenskapen. Enligt Näsström betonade såväl del­ägare som biträdande jurister i undersökningarna vikten av att man ömsesidigt håller en kontinuerlig kontakt levande.

En särskilt utsatt grupp kan småbarnsföräldrar vara. Inte minst för kvinnor kan distansarbete vara en kvinnofälla. Visserligen kan distansarbete spara in tid, men:

– Vi kan se positiva effekter, men för kvinnor kanske de helt eller delvis äts upp av att den här nya energin och tiden läggs på saker som inte leder till ökad återhämtning och välbefinnande, sa Näsström, och fortsatte:

– Å andra sidan ser vi att när kvinnor får ökad autonomi så minskar nivåerna av depression. Vi ser även en ökad flexibilitet, vilket kan förstärka välbefinnandet. Nyckelorden är autonomi och flexibilitet. Men det har vi inte i så hög utsträckning i nuläget. Vi hade det definitivt inte i nedstängningen. Då kunde man inte välja var man skulle vara.

Lockande framtid
Jens Näsström betonade att nätverk inom den egna arbetsplatsen är avgörande för möjligheten till karriär. I det sammanhanget är det kanske inte enbart negativt med distansarbete. Det traditionella nätverkandet där män ofta är framgångsrika kan minska i tider av distansarbete. Det som är kvar är de professionella kontakterna, där det går att arbeta upp ett annat slags nätverk. Enligt Jens Näsström kan nedstängningen under coronapandemin vara inledningen till en radikalt annorlunda framtid på många arbetsplatser.

– Jag ser det här som den största potentiella förändringen av juristyrket på etthundra år, sa han med emfas, och tillade att byråerna enligt hans uppfattning redan varit igenom det värsta.

Före nedstängningen var distansarbetet mycket begränsat på många byråer. Under nedstängningen tvingades många att arbeta hemifrån. Båda dessa ytterligheter är negativa, enligt Jens Näsström.

– De positiva effekterna kommer när man skapar flexibilitet och de anställda får välja, sa Näsström.

Han berättade att olika undersökningar, som visserligen ska tas med en nypa salt eftersom resultaten kan förändras över tid, visar att många jurister är intresserade av att arbeta på distans. Framförallt kvinnliga jurister, som kan få livspusslet att gå ihop på ett helt nytt sätt.

– Jurister har en hög drivkraft, och arbetsgivaren kan lita på att de gör bra val. Och det är en viktig faktor i att skapa en framgångseffekt när det nya arbetssättet implementeras.

Näsström tyckte att man ska kalla den nya formen av arbete, där distansarbete varvas med närvaro på kontoret efter individens och organisationens behov, för hybridarbete. Och det är, menade han, viktigt att detta arbete får byggas upp utifrån en vetenskaplig grund.

– Det ska baseras på forskning och mätningar, inte killgissningar, där vi väger in såväl individens behov som organisationens. Vi måste också kompensera distansen med distansledarskap och självledarskap, och vi måste ha verktyg för det, sa Näsström och fastslog att många jurister påverkas av en tillvaro med mer distansarbete, på ett sätt vi ännu inte sett fullt ut:

– Det finns en enorm potential. Men det kan leda till bakslag, och det finns fällor. Vi har inte någon karta och området är komplext och stort, till exempel har inte humanjuristernas situation undersökts.

Näsström har initierat ett treårigt forskningsprojekt om hybridarbete för jurister. Det ska utföras av ett team från Handelshögskolan och internationella experter som systematiskt ska kartlägga distansarbete i advokat- och juristbranschen. ¶

Tom Knutson, Ulrika Öster