Ändamålet styr beskattning av stiftelser

Vad är det som avgör hur en stiftelse beskattas?
Man kan säga att ”stiftelse” är ett samlingsnamn för juridiska personer utan medlemmar eller ägare vars syfte är att förvalta en avsatt ekonomisk förmögenhet för särskilt ändamål och över en längre tid. Beskattning av stiftelser är i stort sätt avhängigt av ändamålet och kan i praktiken få väldigt olika utfall.

En oinskränkt skattskyldig stiftelse beskattas för näringsverksamhet precis som andra juridiska personer, till exempel ett aktiebolag. Det kan vara stiftelser som har till ändamål att främja vissa bestämda destinatärers intressen, bland annat familjestiftelser, vinstandelsstiftelser och företagsanknutna stiftelser.

En stiftelse som uppfyller kvalificerat allmännyttigt ändamål kan få förmånligare beskattning – den beskattas bara för löpande fastighetsinkomster och eventuell inkomst från näringsverksamhet. Utöver allmännyttigt ändamål ska 90–95 pro­cent av stiftelsens verksamhet gå ut på att tillgodose ändamålet (verksamhetskravet), och 75–80 procent av löpande avkastning under en femårsperiod ska användas för det allmännyttiga ändamålet (fullföljdskravet). Alla intäkter räknas inte med i fullföljdsberäkningen: till exempel gåvor, arv, stöd eller bidrag räknas med endast när givaren avsett att gåvan ska användas i den löpande verksamheten; kapitalvinster ses som en del av kapitalet och räknas därför inte med. Dessutom ska kretsen av mottagare vara relativt vid, och inte begränsad till vissa bestämda personer eller familjer. Samtliga krav måste uppfyllas för varje beskattningsår.

Den vanligaste stiftelseformen i Sverige – pensionsstiftelsen – har fått ett särskilt undantag. En stiftelse som bildas för tryggandet av pensioner enligt tryggandelagen är undantagen från inkomstskatt, och är oftast skattskyldig bara för avkastningsskatt och eventuell fastighetsskatt. Utöver pensionsstiftelser finns det några särskilt reglerade undantag från skattskyldighet för vissa inkomster.

Vad händer om en skattebefriad stiftelse tillfälligt blir oinskränkt skattskyldig?
En stiftelse som ett år inte uppfyller samtliga krav för att vara inskränkt skattskyldig kan beskattas för det året. Vid övergången mellan inskränkt och oinskränkt skattskyldighet, det vill säga när stiftelsen byter skattestatus, bör stiftelsen vara observant på hur den beskattas. Om stiftelsen säljer aktier ska beräkning inte utgå från det ursprungliga anskaffningsvärdet, utan utifrån marknadsvärde vid ingången av året då man inte uppfyllde samtliga krav för att vara inskränkt skattskyldig.

En sådan situation kan uppkomma för stiftelser som inte kan uppfylla utdelningskraven med följd att mindre än 75–80 procent av löpande avkastning används för ändamålet. I så fall blir alla inkomster skattepliktiga.

I dessa fall kan det finnas ett behov att justera ändamålet för att kunna uppfylla fullföljdskravet eftersom den skatterättsliga bedömningen av ändamålet utgår i första hand från stadgarna. Om den faktiska verksamheten inte överensstämmer med stadgarna kan den faktiska verksamheten istället bli avgörande för den skatterättsliga bedömningen.

Hur beskattas inkomster från utländska motsvarigheter till stiftelser i Sverige?
Stiftelselagen och svenska skatteregler får genomslag för beskattning av inkomster från liknande utländska enheter i Sverige. De termer och uttryck som används i inkomstskattelagen omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Det innebär att en utländsk trust, foundation eller establishment kan anses ha sin närmaste funktionella motsvarighet i en svensk stiftelse och därmed skattemässigt klassificeras som en utländsk stiftelse.

Frågan om en viss utländsk företeelse ska anses motsvara en svensk stiftelse avgörs från fall till fall med hänsyn bland annat till om den utländska företeelsen motsvarar de grundläggande krav som gäller för svenska stiftelser avseende avskildhet, ändamål, varaktighet och självständig förmögenhet. Det hela försvåras ytterligare av att jämförelsebedömningen ska göras vid varje beskattningstidpunkt och utifrån stiftelsehandlingarna.

Under det senaste halvåret har det kommit en rad avgöranden i kammarrätterna och förhandsbesked från Skatterättsnämnden avseende jämförbarheten mellan utländska företeelser och svenska stiftelser. Till exempel bedömde kammarrätten att en liechtensteinsk stiftelse motsvarar en svensk familjestiftelse, men Skatterättsnämnden bedömde att en annan liechtensteinsk stiftelse inte motsvarade en svensk stiftelse. Utgången i jämförelsebedömningen föranleder olika beskattningskonsekvenser i Sverige. Därmed vore det önskvärt att eftersträva förutsägbarhet i utgången av jämförelsebedömningar.

Ökad förutsägbarhet kan uppnås med tydligare regler för stiftelser i Sverige. En uppdatering av stiftelselagen skulle därmed även öka rättssäkerheten i fråga om beskattning av utländska motsvarigheter till svenska stiftelser.

Alice Kuzmina 

Alice Kuzmina är biträdande jurist och verksam inom Baker McKenzies tax practice group
i Stockholm.