Under senare tid har samhällsdebatten till stor del handlat om de allvarliga problemen med gängkriminalitet, skjutningar, organiserad brottslighet och släktbaserade nätverk i så kallade klaner.

Reaktionerna har skiljt sig åt. Somliga säger sig inte ha sett eller känt till omfattningen av problemen. I andra kretsar råder en närmast apokalyptisk stämning. Men problemen är långt ifrån okända. Medier, myndigheter, forskare och debattörer har gång på gång varnat under åren som gått.

I tidskriften Advokaten har vi vid olika tillfällen beskrivit den bekymmersamma utvecklingen. Per Brinkemo beskrev på Advokatdagarna 2016, i Advokaten nr 9, krocken mellan klansamhällen och staten. Han underströk att klansamhällen är den vanligaste samhällsformen i hela världen. ”Vi är så marinerade i stat att vi har svårt att se de samhällssystem som råder i omvärlden. Vi tror att vi är helt normala, men vi är extrema i en internationell kontext”, sa Brinkemo, som konstaterade att Sverige under lång tid varit dåligt på att guida dessa människor in i vårt sätt att leva. ”Det har varit tabu att tala om klansamhällen. Integration har bara handlat om att komma i arbete. Ja, det är viktigt, men det finns saker bortom det också. Förstår man det förstår man också mycket annat som sker, både i omvärlden och här i Sverige”, sa Brinkemo.

Och redan för tio år sedan tog vi i Advokaten, nr 7 2010, upp hur polis, åklagare, medier och politiker beskrev den organiserade brottsligheten som ett snabbt växande samhällshot. Reportaget visar att dagens debatt om det kriminella hotet mot samhället är sig ganska lik och långt ifrån ny. Även många av de enkla lösningarna, mer och hårdare tvångsmedel, är sig ganska lika.

Advokaternas arbetsuppdrag både som försvarare och målsägandebiträde påverkas och kompliceras i den här tillvaron. Redaktionen lär ha all anledning att fortsätta att rapportera om utvecklingen.

Tom Knutson
Chefredaktör