Algoritmer var under en lång tid i stort sett endast något som de mer matematiskt intresserade brydde sig om och fascinerades av. Ordet kommer från arabiskan och från den persiske matematikern och astronomen al-Khwarizmi, som levde i Bagdad på 800-talet.

Men under andra världskriget förändrades allt när de första elektroniska datamaskinerna togs i bruk. Plötsligt kunde algoritmerna användas och skapa skarpa verktyg.

Det räcker nämligen inte enbart med att tala om vad en maskin ska göra. Maskinen behöver även veta hur den ska göra. Där kommer algoritmerna in. Mycket förenklat kan man säga att en algoritm är en instruktion för hur en uppgift ska lösas. Resten är som det brukar heta historia.

I vardag och arbete används algoritmer i dag på alla möjliga områden: börshandel, nättjänster, appar, sociala medier, gräsklippare, tvättmaskiner och så vidare. Algoritmer är även en viktig del i artificiell intelligens, AI; datorer kan lära sig själva nya saker genom algoritmer.

Och även inom många advokatbyråer är AI en del av vardagen. I denna utgåvas fokus, som handlar om AI, svarade samtliga nio tillfrågade stora och medelstora advokatbyråer enstämmigt ja på frågan om de investerat i någon form av AI-lösning. Samtliga har i dag AI-verktyg i drift eller håller på att trimma in och anpassa dem till verksamheten.

För två år sedan var bilden en helt annan när tidskriften då skrev om ämnet. Då blev svaret att man följde utvecklingen, någon hade börjat testa lösningar.

Håller den utvecklingskurvan i sig väntar annorlunda tider för advokatkåren. Den ibland ensidiga beskrivningen av advokatkåren som konservativ tycks vara allt annan än sann.

Tom Knutson
Chefredaktör